Fiskerinäringen består av yrkesmässigt fiske av fisk, skaldjur och andra havslevande djur. Förädling av fisk är också ett viktigt område. Alla länder inom EU har fått begränsa fisket då till exempel torsken höll på att fiskas ut i många bestånd. EU bestämmer hur stora fiskekvoter varje fiskare har. De får vare sig inte överstiga sin kvot eller fiska alltför små fiskar enligt EU:s regler för minimimåtten på fångstfisk.
Fiskenäringen i Sverige miniatyr|Fiskeläget Mollösund, 1899. miniatyr|Fiskebåt i Hasselösunds hamn, 2018.
Antalet yrkesfiskare i Sverige var år 1938 omkring 14000 personer. År 2006 fanns det totalt 1 881 personer som hade yrkesfiskelicens. Den totala sysselsättningen var dock högre eftersom alla de som förvärvsarbetar ombord på fiskefartyg inte har licens. Näringen domineras av småföretag och år 2015 fanns det 968 företag som sysslade med yrkesfiske. En växande tjänst inom fiskerinäringen är att vara fiskeguide.
Statlig myndighet som reglerar fisket är Havs- och vattenmyndigheten, medan Jordbruksverket ansvarar för att skapa mer gynnsamma förhållanden för näringen. Enligt Jordbruksverket var Sverige år 2019 ett av de europeiska länder med högst fiskkonsumtion per person. För Sverige är fisket en liten näring i jämförelse med skogsbruket eller jordbruket. Trots det fångas det varje år fisk och skaldjur för cirka en miljard kronor. De viktigaste arterna är skarpsill, sill, torsk, makrill och räkor. Sverige har långa fiskrika kuststräckor som Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. 75 procent av all fångst är foderfisk som sill/strömming och skarpsill. Foderfisk mals till fiskmjöl som sedan blir mat åt odlade fiskar som regnbåge eller lax.
Den svenska fiskeflottan kan indelas i följande tre huvudgrupper:
Fiske med trål efter pelagiska arter (sill/strömming, skarpsill, makrill, siklöja och blåvitling. Fiske med trål efter torsk och bottenlevande arter som rödtunga, räka, och havskräfta. Övrigt fiske, med redskap som fisknät, ryssjor, burar och långrev efter torsk, lax, rödspätta, flundra, gös, gädda, abborre, sik, ål, havskräfta, sjurygg, pigghaj, piggvar, makrill och sill/strömming.Fiskeriverket om Fiskerinäringen
Fiskindustri och relaterade näringar miniatyr|Försäljning i Vietnam Själva fisket ger också sysselsättning för flera andra näringar. Där ingår förpackningsindustri, tillverkning av fiskmjöl och (andra) fisk-/skaldjursrelaterade livsmedel samt restaurangbranschen.
Fiskfångst per land Tabellen visar mängden av fiskar, inklusive kräftdjur, bläckfiskar, musslor och havstång, men utan havslevande däggdjur. + Mängden i ton Land 1968 1972 1978 Europa Belgien 68,4 59,0 Danmark1 Finland 92,7 67,0 Frankrike 793,6 783,0 795,6 Irland 53,1 92,0 Island 600,7 726,5 Italien 363,8 414,4 402,0 Jugoslavien 44,9 49,3 Nederländerna 323,3 348,3 324,4 Norge Polen 406,7 544,0 571,4 Portugal 506,4 436,7 254,5 Sovjetunionen Spanien Storbritannien Sverige 317,0 226,7 Västtyskland 685,6 423,0 422,4 Östtyskland 303,0 323,3 200,6 Afrika Marocko 219,4 246,5 292,2 Nigeria 518,6 Sydafrika 627,9 Amerika Argentina 223,0 238,2 537,3 Brasilien 495,2 589,9 858,0 Chile 792,0 Ecuador 475,5 Kanada Mexiko 365,8 459,2 752,5 Peru USA Asien Filippinerna 944,6 Indien Indonesien Japan Kina Nordkorea Sydkorea 841,1 Vietnam2 410,0 677,7 1 inklusive Färöarna 2 1968 och 1972 endast Sydvietnam
Källhänvisningar
Externa länkar Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket
Kategori:Fiske