miniatyr|Gjutgods utanför Vestas Castings Guldsmedshyttans huvudkontor miniatyr|Vestas Castings Guldsmedshyttan Baettr Guldsmedshyttan AB (tidigare Global Castings, Guldsmedshyttan AB, Vestas Castings Guldsmedshyttan AB, till 2006 Guldsmedshytte Bruks AB) var ett gjuteri i Guldsmedshyttan (Storå), Lindesbergs kommun. Gjuteriet var dotterbolag till Vestas och är specialiserat på gjutning av delar till vindkraftverk. Gjuteriet lades ned 2025.
Guldsmedshyttan omtalas som plats för brytningsort för silver och bly redan under 1400-talet. Bruket har sina anor från det kronobruk med avelsgård som anlades av Gustav Vasa under 1500-talet. Det bruket låg en kilometer nordväst om nuvarande bruket uppströms Hammarskogsån. Guldsmedshytte bruk utmärktes främst för tillverkning av kanoner och kanonkulor, under en period framställdes nästan alla kanonkulor i Sverige här. Under början av 1600-talet förlorade dock bruket betydelse genom brist på skog och konkurrens från kronobruket i Noraskog. Gustav III hade planer på silverbrytning under 1760-talet, men hade inga större framgångar med projektet. Vid mitten av 1800-talet hittade dock Eric Elzvik en silvermalmsfyndighet och byggde upp ett silververk, under en period var Guldsmedshytte bruk den största producenten av bly och silver i Sverige.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 135-139
Under slutet av silververkets tid var Hjalmar Arpi förvaltare av bruket. Han lät 1868 bilda Guldsmedshytte AB genom sammaslagning av silververket, Stripa gruva, ett antal mindre gruvor och ett ett flertal hemman runt Guldsmedshyttan. Samtidigt lades bergsmanshyttan från 1500-talet ned och en ny stor masugn uppfördes 1869 och ytterligare om- och tillbyggnader skedde 1889 och 1894. Vid sekelskiftet var bolaget ett stort bruksföretag. Förutom järnverket ägdes skogs- och jordegendomar samt 60 procent av andelarna i Stripa gruva. Dessutom ägde man hela Stråssa gruva och Blanka gruva. Ett nytt gjuteri anlades 1906.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 135-139
1903 blev Metallurgiska Patent AB huvudägare i bruket men sålde 1908 bruket till AB Jernexport som i sin tur överlät det till Norrlandsbanken. Efter en rekonstruktion övertogs aktierna av en konsortium med Knut Tillberg. Under krisen efter första världskriget drabbades bruket av ekonomiska problem och nedläggning föreslogs, men bruket överlevde. En verkstad för valssvarvning uppfördes 1920 och byggdes ut 1945. 1942 köptes bolaget av grosshandlaren Bertil Ahrenbeck, som drev det några år till det köptes av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund som 1957 gjorde Guldsmedshyttan till ett dotterbolag i sin rörelsen. Årsskiftet 1960–1961 fusionerades Guldsmedshytte AB med Gränges. Ägarbytet innebar ett uppsving för bruket, masugnsanläggningen moderniserades och två nya kokillgjuteri uppfördes vilket gjord Guldsmedshyttan till den största kokilltillverkaren i Sverige. I verkstaden tillverkades valsverk för gummi- och plastindustrin och komponenter för bland annat stränggjutning.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 135-139
1970 tog Sandvikens Jernverks AB över bruket och Guldsmedshytte Bruks AB bildades som dotterbolag. Då hade Sandviken under flera år blivit allt viktigare som kund för Guldsmedshyttans tackjärn. Ett nytt smältverk byggdes för gjuteriet och masugnen fick förbättrad kapacitet under början av 1970-talet. 1978 fusionerades bolaget med Sandviken och 8 december samma år lades masugnsdriften ned. 1984 blev bolaget med verkstad och gjuteri åter fristående dotterbolag inom Sandviken.Från fabrikörer till storindustri - En blick på Lindesbergs kommuns industrihistoria under 1900-talet, Eric Öhrn s. 135-139
Källor
Externa länkar
Vestas Castings Guldsmedshyttan
Kategori:Ej längre existerande svenska gjuterier Kategori:Företag i Lindesbergs kommun