thumb|180px|George Mason thumb|180px|James Madison, USA:s fjärde president. miniatyr|Originaldokumenten finns utställda i National Archives Building i Washington, D.C.
Bill of Rights, rättighetsförklaringen, betecknar i USA de första tio tilläggen till landets konstitution och anger bland annat de rättigheter som den enskilda individen har gentemot statsmakterna, såväl den federala som delstatsstyren. Här ingår bland annat det andra tillägget: rätten att bära vapen. James Madison utarbetade tilläggen som en omarbetning av Virginias rättighetsförklaring, en skapelse av George Mason. George Mason har på grund av detta kallats ”Father of the Bill of Rights”.
De tio tilläggen antogs av USA:s kongress 1789 i ett dokument som omfattade tolv artiklar, varav de två första ej stadfästes 1789–1791 som de övriga. Den andra artikeln ratificerades visserligen 1992 och blev det 27:e tillägget – 203 år efter den antagits av kongressen.
Bakgrund En föraning till en rättighetsförklaring fanns redan i USA:s självständighetsförklaring 1776 i följande ord: ... Vi håller dessa sanningar vara självklara: att alla människor är skapade lika; att de är förlänade av sin Skapare med vissa oförytterliga rättigheter; att ibland dessa är liv, frihet, och sökande efter lycka; att för att försäkra dessa rättigheter är regeringar stiftade ibland människor, avledande sina rättvisa makter från de styrdas samtycke... Sådana ord hjälpte sätta sammanhanget att de särskilt uppräknade rättigheter ingalunda skulle tolkas bli till på grund av själva dokumentet, utan som allmänna, av naturen skänkta rättigheter (som också det nionde tillägget delvis syftar på).
Punkterna introducerades av James Madison till USA:s första kongress. De antogs sedan av representanthuset den 21 augusti 1789, föreslogs formellt genom gemensam resolution I USA:s kongress den 25 september 1789, och trädde i kraft den 15 december 1791.
Rättigheterna skyddar både medborgare och icke-medborgare i USA. Ursprungligen skyddades främst vita män, A Supreme Court opinion: "Blacks had no rights which the white man was bound to respect." inte indianer, "svarta" (senare benämnda afroamerikaner), och kvinnor. Undantagen stod inte i själva lagtexten, men accepterades som allmän praxis. Det skilde sig också mellan olika rättigheter; exempelvis kunde inte författningsstridig tortyr eller godtycklig häktning accepteras mot kvinnor, eller en tidningspublikation inriktad på svarta amerikaner eller en viss invandrargrupp förbjudas, då dessa rättigheter förbjuder statsmakten från att utföra dessa inskränkningar. Förslavade svarta amerikaner antogs helt falla utanför konstitutionella rättighetsskyddet då de i stort ansågs som likställda med egendom; detta länge antagna faktum fastslogs i det ökända rättsfallet Dred Scott v. Sandford, där chefsdomare Roger Taney - som talade för majoriteten - fastslog att svarta amerikaner inte har några rättigheter som den vite mannen är bunden att respektera. Det tionde tillägget begränsade vidare avsevärt åtgärder för att stärka individuella rättigheter i delstaterna, som inskränkningar av slaveriet eller stärkande av slavars rättigheter. Över huvud taget förblev slaveriet onämnt i rättighetsstadgan och konstitutionen i sin helhet till dess avskaffande 1865.https://supreme.justia.com/cases/federal/us/60/393
Företalet och konstitutionstilläggen med översättning Här följer en översättning av företalet samt tilläggen till konstitutionen i original sida vid sida med en översättning av dem. Översättningen försöker hålla sig så nära den ursprungliga texten som möjligt.
Första tillägget Första tillägget ger medborgarna religionsfrihet, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och tryckfrihet.
Andra tillägget Andra tillägget ger medborgarna rättighet att inneha skjutvapen och finns i två versioner, en version som godkändes av kongressen och en som ratificerades av staterna, skillnaden är versaliseringen av Militia, People och Arms, och ett kommatecken.
Kommentar Grovt uppdelat finns det två olika tolkningar av det andra tillägget: det ena lägret lägger tyngdpunkten på formuleringen om en "väl organiserad milis" som finns till för statens säkerhet och menar att tillägget därför handlar om vapen till en statlig militärstyrka. De menar att det därför finns lagutrymme för restriktivare vapenlagstiftning gällande privat bruk. Det andra lägret lägger tyngdpunkten på formuleringen "Folkets rätt att inneha och bära vapen ska ej inskränkas" och menar att privata medborgare har en rätt till att äga vapen som inte kan inskränkas med mindre än att man upphäver tillägget, med vissa undantag; minderåriga, psykiskt sjuka och dömda brottslingar får begränsas köpa, inneha eller bruka skjutvapen och andra vapen (även knivar, påkar m m skyddas) och vissa tyngre vapen, t ex automatvapen, är i regel underkastade stränga licenskrav i lag. Flera domar i USA:s högsta domstol har stött tolkningen att vuxna individer - givet dessa inskränkningar - har rätt att äga och bära vapen. District of Columbia har tidigare haft en extremt restriktiv hållning till vapeninnehav, vilket högsta domstolen underkänt genom domen District of Columbia v. Heller. Två år senare följde domen MacDonald v. Illinois, som utsträckte denna princip till delstaterna. Domarna gällde dock uttryckligt ett handeldvapen respektive ett hagelgevär och begränsning av så kallade "assault weapons" är möjligt och begränsade i flera delstater. Ett sådant förbud existerade även på nationell nivå mellan 1994 och 2004. För deltagande i sådan milis är reglerna mer frisläppta och okontroversiella.Oyez.org: District of Columbia v. Heller, läst 2009-08-28
Tredje tillägget
Fjärde tillägget Tillägget ger skydd mot husrannsakan utan skäl.
Femte tillägget Tillägget skyddar personer mot dubbla rättegångar för samma brott, och mot att tvingas vittna mot sig själv. Ingen ska heller kunna straffas eller berövas egendom utan en rättvis juridisk process.
Sjätte tillägget Tillägget ger anklagade i brottmål rätt till rättegång med jury.
Sjunde tillägget Tillägget ger rätt till en rättegång med jury i vissa federala civilmål, och hindrar domstolar från att upphäva juryers beslut i bevisfrågor. Tillägget har inte, som andra tillägg, fått tillämpning i delstaterna med stöd av det fjortonde tillägget.
Åttonde tillägget Åttonde tillägget förbjuder "grymma och ovanliga" straff. I diskussionen om dödsstraff i USA har det hänvisats till detta tillägg. Tillägget förbjuder också överdrivet hög borgen för att släppas fri i väntan på rättegång.
Nionde tillägget Nionde tillägget förklarar att det finns andra rättigheter än de som anges i konstitutionen. I ärendet Roe mot Wade hänvisade Högsta domstolen i USA detta i sitt beslut att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv.
Tionde tillägget Tionde tillägget ger stöd till den amerikanska federalismen och maktdelningsprincipen.
Fjortonde tillägget Det fjortonde tillägget beslutades av Kongressen 13 juni 1866 och ratificerades av staterna 9 juli 1868, efter Amerikanska inbördeskriget bland annat för att vidare förklara och förstärka de föregående rättigheterna för alla folkgrupper och minoriteter. Därför kallar några idag det "the Civil Rights Amendment" och räknar särskilt dess första och femte sektioner tillika med de första tio tilläggen in i Bill of Rights.
Referenser
Se även Amerikansk rätt
Externa länkar
America.gov: Bill of Rights Andra översättningar av USA:s Bill of Rights
Kategori:1791 i USA Kategori:Juridikåret 1791 Kategori:USA:s konstitution Kategori:Politik i USA Kategori:Politikåret 1791 Kategori:Verk 1791