miniatyr|stående=2.0|Att lära sig ett annat språks formlära – som kasus i fornisländska substantiv ovan – kan för nybörjaren synas som ett tröstlöst tragglande av tabeller. Men begreppet grammatisk kategori kan hjälpa till att ge en överblick över vilka grammatiska idéer studenten behöver behärska. Grammatisk kategori är ett språkvetenskapligt begrepp som används inom grammatiken för att beskriva vilka slags information som ett visst språk lägger till hos ett ord i en viss ordklass genom ordböjning och liknande grammatiska medel, utan att ändra ordets grundbetydelse. Till exempel kan ett svenskt substantiv ha en entalsform (singularis) eller flertalsform (pluralis) – som i en bil, flera bilar. Tilläggsinformation till ordets grundbetydelse som ger information om antal kallas numerus, och numerus är alltså en grammatisk kategori i svenska substantiv.
En fullständig benämning av en grammatisk kategori innehåller tre uppgifter: vilken begreppsdomän vilket språk vilken ordklass som i exemplet numerus i svenska substantiv.
Alternativen som står till buds inom en grammatisk kategori kallas grammem.Igor Mel'čuk, Semantics: From Meaning to Text. Volym 1. Amsterdam och Philadelphia 2012. En fullständig diagnostisk beskrivning av en grammatisk kategori måste ange alla grammemen utöver den grammatiska kategorins namn, aktuellt språk (lekt), ordklass. Exempel: singularis och pluralis är grammemen inom den grammatiska kategorin numerus i svenska substantiv.
I vidaste mening kan en grammatisk kategori spänna över flera ordklasser. Till exempel finns numerus också i svenska adjektiv: Säger vi röda bilar har både adjektivet röda och substantivet bilar numerusformen pluralis.
Liknande grammatiska kategorier finns skilda språk. Till exempel har engelska substantiv också numerus: one car, many cars. Men ingen grammatisk kategori är självklar i alla språk. Det kan synas självklart att verb behöver tidsformer, tempus, som arbetar – arbetade, och att ental och flertal behöver anges om föremål, men där finns språk som inte anger numerus på substantivJohn Lyons, Introduction to Theoretical Linguistics, trettonde tryckningen. Cambridge 1995 eller tempus på verb.
Definition av grammatisk kategori
Snävare definition En grammatisk kategori är en uppsättning grammatiska särdrag (grammem) som uttrycker betydelser från samma begreppsliga domän, står i komplementär distribution till varandra, och vanligen uttrycks på samma sätt.
Utvidgad definition Den sista delen av definitionens beskrivning av grammem (”uttrycks på samma sätt”) kan modifieras. En utvidgad definition kan tillåta att olika grammem inom en grammatisk kategori markeras på olika sätt. Ofta innebär detta att grammem kan markeras på annat sätt än det dominerande uttryckssättet, som är renodlad ordböjning.Jens Erik Mogensen, Tempusproblemer i nyhøjtysk. Köpenhamn 1991.
Exemplifiering av snävare och utvidgad definition
Den snävare och den utvidgade definitionen skall här exemplifieras med den grammatiska kategorin standardsvenska verbtempus.
Tillämpas den snävare definitionen ovan, leder det till en analys av den grammatiska kategorin standardsvenska verbtempus i vilken endast två grammem urskiljs – presens (nutid) – redigerar, och preteritum (dåtid) – redigerade – eftersom endast dessa två tempus uttrycks på det sätt som anses vara det grundläggande i svensk verbböjning: renodlad ordböjning (ändelser). Tillämpas i stället den utvidgade definitionen av grammatisk kategori i analysen av svenska verbtempus finner vi att tempus också kan markeras med temporala hjälpverb. Då omfattar den grammatiska kategorin svenska verbtempus även futurum (framtid) – kommer att redigera, och perfektum (avslutad dåtid) – har redigerat och flera andra sammansatta tempus. I sammansatta tempus uttrycks den temporala betydelsen helt eller delvis genom en grammatikaliserad förbindelse med hjälpverb (komma eller ha). Svenska verbtempus markeras alltså genom ett ”blandat” system: några tempus markeras genom tillägg av ändelser, andra med hjälpverb eller hjälpverb och ändelser: redigerade – ändelse kommer att redigera – hjälpverb har redigerat – hjälpverb och ändelse
Sammanfattningsvis kan man om exemplet tempus i svenska verb säga att denna grammatiska kategoris begreppsliga domän är När sker handlingen?, och grammemen står i komplementär distribution till varandra, eftersom svensk grammatik fordrar att ett verb har en och endast en av tempusmarkörerna: redigerade (dåtid), redigerar (nutid), kommer att redigera (framtid), och så vidare.
Definition utan tekniskt språk Grammatisk kategori kan förklaras utan tekniska vetenskapliga ord: En grammatisk kategori är extra information inom ett visst område, som språkets regler tvingar oss att lägga ett ords grundbetydelse, vilket sker genom att språket tvingar oss att välja en ur en grupp av informationsmarkörer och foga den till ordet. Ett exempel är, att varje gång en svensktalande talar om begreppet ”bil”, tvingar svenska språkets regler talaren att ange om hon/han tänker på ”en bil” eller ”bilar”, alltså ge extra information inom betydelseområdet antal.
Grundläggande egenskaper hos begreppet ”grammatisk kategori”
Inherenta och relationella grammatiska kategorier I vissa fall uttrycker en grammatisk kategori något som är inneboende i en ordklass natur. Om man talar om ”en bil” eller ”bilar” framhålls något som är inneboende i substantivs natur, nämligen att vara ting som kan förekomma i ental eller flertal. Numerus är inneboende i substantivs natur (vilket inte betyder att numerus nödvändigt måste uttryckas i varje språk). Grammatiska kategorier som uttrycker något som på ett påtagligt sätt är knutet till en ordklass kan kallas inherenta grammatiska kategorier.Maria Stambolieva, Building Up Aspect: A Study of Aspect and Related Categories in Bulgarian, with Parallels in English and French. Bern 2008.
I andra fall speglar böjningen av en ordklass en viss grammatisk kategori trots att det inte finns något naturligt samband mellan ordklassen och den grammatiska kategorin. Till exempel har adjektivet en flertalsform i frasen ”röda bilar”. Adjektivet ”röd” har en särskild flertalsform på svenska, trots att egenskapen ”röd” inte naturligt förekommer i flertal på samma sätt som tinget ”bil” förekommer i flertal. En sådan grammatisk kategori som numerus i adjektiv kan kallas en relationell grammatisk kategori,Diana-Maria Roman (2016) ”The Preposition-Opposeme of the Romanian Substantival Non-Ts”, Logos Universality Mentality Education Novelty, Section: Philosophy and Humanistic Sciences, IV (1), sidorna 7-25. eftersom flertalsformen hos adjektivet beror på flertalsegenskapen hos det substantiv som adjektivet står i relation till.
Vi säger alltså ”röda bilar” enbart för att substantivet bilar är i plural. Byter vi till singular ändras adjektivet automatiskt: ”röd bil” – adjektivet står i envägsrelation till substantivet. Sådan ”överflödig” information slutar gärna att markeras när språk utvecklas: på engelska säger man ”one red car”, ”two red cars”, och i Norrland kan man säga ”bilarna är röd”.
Skillnad mellan avledning och böjning Avledning är att man skapar ett nytt ord genom att lägga till ett avledningsändelse. Ordet ”bilist” är ett helt annat ord än ”bil”. Bilist är alltså ingen böjningsform av bil, utan en avledning. Begreppet grammatisk kategori används enbart för att analysera ordböjning och liknande grammatiska markeringar, som inte ändrar ett ords grundbetydelse.
Grammatiska kategoriers omfattning Namnen på grammatiska kategorier kan användas på två sätt. Å ena sidan kan man syfta på flera olika ordklasser och olika språk när man nämner en viss grammatisk kategori. Till exempel säger vi att ”numerus” finns i flera ordklasser som substantiv, adjektiv, verb och pronomina, och vi säger att numerus finns i flera språk som svenska och tyska. Därför är numerus ett allmänt begrepp som spänner över flera ordklasser och språk.
Å andra sidan måste man specificera språklig varietet och ordklass när man företar en grundläggande analys av grammatisk kategori. Ett sådant specifikt fall är numerus i svenska substantiv. Analyserna i denna artikel avser: för det första alltid en viss språklig varietet (språk eller dialekt), för det andra alltid en viss ordklass i denna språkliga varietet.
Grammatiska kategorier i standardsvenska Den tekniska definitionen ovan kan synas intellektuellt svårtillgänglig. Följande stycke – grammatiska kategorier i standardsvenska – har försetts med utförliga kommentarer för att ge en djupare förståelse av begreppet grammatisk kategori.
Grammatiska kategorier i standardsvenska substantiv
Grammatiska kategorier i standardsvenska substantiv är: numerus, bestämdhet, och kasus, vilket dock är omstritt och med goda skäl förkastas av många grammatiker.
Numerus i standardsvenska substantiv
I standardsvenska substantiv finns den grammatiska kategorin numerus.Tor G. Hultman, Svenska Akademiens språklära. Stockholm 2003. När man använder substantivet som har lemmat (ordboksformen) drottning, finns dessa antalsangivande former att välja på: drottning drottningar Dessa två former av substantiv i standardsvenska kallas: singularis (drottning) pluralis (drottningar) Singularis och pluralis tillhör samma begreppsliga domän (Hur många?), och uppfyller således den första delen av definitionen av grammatisk kategori.
Singularis och pluralis står också i komplementär distribution till varandra: var gång ett standardsvenskt substantiv används måste det ha en och endast en av de två formerna singularis eller pluralis. Singularis och pluralis uppfyller således den andra delen av definitionen av grammatisk kategori.
Den tredje delen av (den snävare) definitionen är också uppfylld: de två grammemen singularis och pluralis anges på samma sätt, med suffix (ändelser). Grammem Ändelse singularis ‐ pluralis ‐ar (eller ‐or, ‐er, ‐r, ‐n, ‐) Det finns flera deklinationer av svenska substantiv med olika pluraländelser (flicka – flickor, maskin – maskiner med flera), men det gör ingen principiell skillnad.
Nolländelsen i singularis är en fullgod ändelse eftersom den visar att det aktuella substantivet inte står i pluralis; detta följer av grammemens komplementära distribution.Nollmorf/nollmorfem postuleras ofta för att fylla en tom plats i ett böjningsmönster (Mark C. Baker, ”On Zero Agreement and Polysynthesis” i Peter Akema (red) Arguments and Agreement. Oxford 2006). Detta är inte invändningsfritt men godtas ofta som det mest ekonomiska sättet att beskriva ett språks morfologi (Katya Pertsova, Learning Form-Meaning Mappings in Presence of Homonymy: a linguistically motivated model of learning inflection. Avhandling för filosofie doktorsgraden. University of California, 2006.).
Det finns även en nolländelse i pluralis av substantiv i sjätte deklinationen (ett rådjur – flera rådjur). Men teorin om en grammatisk kategori numerus med grammemen singularis och pluralis håller ändå streck, eftersom singularis markeras med den grammatikaliserade obligatoriska obestämda artikeln ”ett”. Till exempel finns i meningarna Jag såg ett rådjur i skogen Jag såg rådjur i skogen en kontrast mellan singularis och pluralis enligt den utvidgade definitionen av grammatisk kategori.
Bestämdhet i standardsvenska substantiv
Bestämdhet, även kallat species, betyder att talaren kan välja mellan att referera till en sak som obestämd, icke tidigare nämnd, eller som bestämd, tidigare nämnd. Grammemen i den grammatiska kategorin species i standardsvenska substantiv kallas: obestämd form (drottning), och bestämd form (drottningen). Synonymerna indefinit form för obestämd form och definit form för bestämd form finns också på svenska, men är mindre vanliga.