Fredrik Wilhelm Ludvig Norman, född 28 augusti 1831 i Sankt Nikolai församling, Stockholms stad, död 28 mars 1885 i Hovförsamlingen, Stockholms stad, var en svensk tonsättare, musiklärare och musikskribent.

Biografi

Ludvig Norman var son till bokhandlaren Johan Norman, som avled 1840 i Gamla Stan i Stockholm. Efter skolgång vid Nya elementarskolan bedrev han musikstudier i Stockholm först för Wilhelmina Josephson och sedan för pianisterna Theodor Stein och Johan van Boom samt för tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad. Därefter åkte han till Sachsen och studerade kontrapunkt för Moritz Hauptmann, pianospel för Ignaz Moscheles och komposition för Julius Rietz vid musikkonservatoriet i Leipzig 1848–1850. Åren 1850–1852 bedrev han privatstudier för Hauptmann och Rietz. Under tiden i Tyskland uppmärksammades han av Robert Schumann. Norman återvände till Stockholm 1852 med planer på att förbättra huvudstadens musikliv. Han samarbetade i tidskrifter med Albert Rubenson och Frans Hedberg. I mitten av 1850-talet etablerade han sig som pianopedagog i Stockholm och var lärare vid Musikaliska Akademien 1858–1861, 1868–1870, 1872–1875 och 1880–1882. 1 juli 1861 blev han tillförordnad och ett år senare ordinarie hovkapellmästare samt förste hovkapellmästare från 1 juli 1872.

Som lärare, skribent och pianist inledde han en period av etablering, som kröntes av tjänsten vid Musikaliska Akademiens musikkonservatorium 1858, där han undervisade bland andra Valborg Aulin och Helena Munktell i komposition, och som hovkapellmästare vid 30 års ålder. Från 1879 ledde han enbart Kungliga Teaterns symfoniorkestrar och uppförde många svenska verk, som operorna Frondörerna, Estrella de Soria, Blenda samt Franz Berwalds och Oscar Byströms symfonier.

Från 1860 reoganiserade han även tillsammans med Julius Günther Harmoniska Sällskapet under namnet Nya harmoniska sällskapet och blev också dess dirigent. 1880 grundade han tillsammans med Vilhelm Svedbom Musikföreningen i Stockholm.

Som ledare för Musikaliska konstföreningen bedrev Ludvig Norman propaganda för den på 1860- och 70-talet motarbetade tonsättarkollegan Franz Berwald. 1864 gifte han sig med violinisten Wilma Neruda och blev far till alpinisten Ludvig Norman-Neruda; makarna skildes 1869.

Norman hade klen hälsa. Hans bipolära sjukdom förmodas ha resulterat i skilsmässan från hustrun och reumatism åsamkade honom stort fysiskt lidande. Tomas Löndahl har i artikeln Makten att begära och tvånget att försaka framkastat att Norman skulle ha lidit av Tourettes syndrom.

Norman tillhörde svenskt musiklivs viktigaste gestalter i Sverige under 1800-talets senare hälft. Han betydde mycket för moderniseringen av konsertrepertoaren och introduktionen av nya verk i konsert- och operaverksamheten. Stödet för svenska tonsättare som Per August Ölander, Valborg Aulin och Franz Berwald kan här särskilt nämnas.

Ludvig Norman avled enligt kyrkbokföringen av cor adiposum samt hydrops (dvs. fetthjärta samt ödem).Riksarkivet Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.SvenskaGravar

Verkförteckning

Verk för orkester Konsertuvertyr Ess-dur opus 21, 1856 Symfoni nr 1 F-dur opus 22, 1857 Symfoni nr 2 Ess-dur opus 40, 1871 Sorgmarsch b-moll opus 46, 1876 (skriven för August Södermans begravning.) Konsertstycke för piano och orkester opus 54, rev. 1880 Symfoni nr 3 d-moll opus 58, 1881 Uvertyr till Shakespeares skådespel Antonius och Kleopatra, opus 57, 1881 Uvertyr över fosterländska motiv till Kongl Operans sekularfest, 1882

Kammarmusik Violinsonat d-moll opus 3 1848 Stråkkvartett nr 1 Ess-dur, 1848 Pianotrio nr 1 D-dur opus 4, 1849 Fünf Tonbilder im Zusammanhange opus 6 (violin och piano), 1851 Stråksextett A-dur opus 18, 1854 Stråkkvartett nr 2 E-dur opus 20, 1855 Pianokvartett e-moll opus 10, 1855–57 Stråkkvartett nr 3 d-moll opus 24, 1858 Tio karaktärstycken opus 27, 1863–83 (violin och piano) Cellosonat D-dur opus 28, 1867 Stråkoktett C-dur opus 30, 1866–67 Sextett för piano, stråkkvartett och kontrabas a-moll, 1868–69, rev. 1873 Violasonat g-moll opus 32, 1869 Stråkkvintett c-moll opus 35, 1870 Pianotrio nr 2 h-moll, 1871–72 Stråkkvartett nr 4 C-dur opus 42, mellan 1871 och 1883 Stråkkvartett nr 5 a-moll opus 65, 1884

Pianoverk Två karaktärsstycken, opus 1. Utgiven 1850. Allegro commodo Der Sonntagsritt

Fyra karaktärsstycken, opus 2. Tillägnad Aurore Öberg. Utgiven 1851. Con moto Andante cantabile Vivace con fuoco Andante sostenuto

Zwei Klavierstücke (Leipzig), 1852

Fantasistycken, opus 5. Tillägnad Ivar Hallström. Utgiven 1852. Allegro moderato Andantino Canon Allegro molto quasi presto

Capriccio över två svenska folkvisor, opus 8. Utgiven 1857.

Fyra klaverstycken, opus 9. Utgiven 1856.

Albumblad , opus 11. Utgiven 1857. Preludium Menuett Idyll Elegi Folkdans Impromptu Marsch

Nya albumblad opus 14, 1850–72 Barnens dansar och lekar opus 47, omkr. 1878 Livets åldrar opus 51, 1878 Kontraster opus 61, 1880–84 Tre albumblad opus 64, 1883

Körverk (urval) Sju sånger för blandad kör a cappella opus 15, 1851 Sånger för mansröster opus 23 Rosa rorans bonitatem opus 45, kantat för mezzosopran, kör och stråkar, 1876 Motett op 50 (Johan Olof Wallin), 1878 Det guddommelige lys Humleplockningen opus 63, kantat, soli, kör, orkester. Text ur Karl Alfred Melins dikt, 1884 Kung Hakes död Adils gästabud Fem sånger för blandad kör opus 66, 1884–85

Röst(er) och piano Åtta smärre sånger opus 13, 1850–51 Duetter opus 17, 1851–72 Sånger opus 23 1. Stille Sicherheit (Nikolaus Lenau) Waldlieder op 31, (Wolfgang Müller von Königswinter) 1867 1. Im grünen Wald, im grünen Wald 2. Was rauschet über mir in trüber Luft? 3. Die Heide ist braun 4. Mir war das Herz so wund und krank 5. Wieder grünen diese Tale 6. Es streckt der Wald die Zweige so grün Sånger och visor opus 37 2. Själens frid (Zacharias Topelius) 3. Blomstring (Johan Sebastian Welhaven) Tolv sånger (Carl David af Wirsén) opus 49, 1877–78 1. Hvad du liknar 2. Månestrålar 3. Aftonklockan 4 Ögonkast 5. Böcker och kärlek 6. Ungt mod 7. Den döda 8. Mitt tycke 9. Den ångrande 10. Återvunnet hopp 11. Höst 12. Ännu (Till en sångare) Sånger (Carl David af Wirsén) opus 55, 1880 1. Sången 2. Pagens visa 3. Från sol och stjärnor 4. Kom! 5. Längtan till landet 6. Varför tvista? 7. Ahasverus 8. Skogvaktarens dotter

Bibliografi

Referenser Fotnoter

Källor Sohlmans Musiklexikon, band 4. Sohlmans förlag AB (1977)

Ludvig Norman i Levande musikarv (2022)

Vidare läsning

* Seid, Marianne (2010). "Pojklekar – om vänskapen mellan Ludvig Josephson och Ludvig Norman". | Dokumenterat nr 42. Bulletin från Musik- och teaterbiblioteket vid Statens musiksamlingar, s. 15

Externa länkar

Ludvig Normans arkiv i Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)

Kategori:Svenska romantiska kompositörer Kategori:Svenska klassiska kompositörer under 1800-talet Kategori:Svenska orkesterledare Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien Kategori:Personer verksamma vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kategori:Medlemmar av Kungliga Hovkapellet Kategori:Svenska musiker under 1800-talet Kategori:Svenska lärare under 1800-talet Kategori:Musiker från Stockholm Kategori:Lärare från Stockholm Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm Kategori:Födda 1831 Kategori:Avlidna 1885 Kategori:Män