Pornografisk film, även porrfilm, sexfilm, p-film, p-rulle, ibland också kallat vuxenfilm, är en film som mer eller mindre närgånget skildrar sexuella handlingar. Syftet är i regel att hos tittaren locka till sexuell upphetsning, medan filmens handling i övrigt vanligen ägnas mindre intresse. Inom modern filmvetenskap ses den ibland som en av flera kroppsgenrer. Porrskådespelare är sexarbetare som producerar sexuell underhållning, och de har ofta erfarenheter av andra typer av sexarbete.
Pornografiska filmer har funnits nästan lika länge som filmtekniken, och de har generellt mycket gemensamt med andra pornografiska verk. Under 1970-talet legaliserades produktion och visning i många länder, och efter en period med allmän biovisning av större mjukpornografiska produktioner har video, betal-TV och därefter Internet kommit att ta över distributionen.
Den mesta produktionen är riktad mot en heterosexuell manlig publik, men under Internet-åldern har allt fler olika undergenrer riktats mot även andra målgrupper, kinks och sexuella läggningar. Den stora spridningen av gratis tillgänglig porrfilm via Internet har både ökat konsumtionen och lett till minskade inkomster för branschen. Fortfarande under 2010-talet är dock strömning av pornografisk film en av de största användningsområdena för Internet.
Historia
De första filmerna
Pornografisk film har funnits nästan lika länge som filmtekniken. Den tidigaste porrfilmen man känner till är Le Coucher de la Marie som är inspelad redan 1896 (bara ett år efter den första offentliga filmvisningen), av filmpionjärerna Eugène Pirou och Albert Kirchner. Filmen var ursprungligen sju minuter lång, men på grund av skador som uppstått medan filmen samlat damm i franska filmarkiv så återstår idag bara två minuter.
Eftersom de två filmpionjärerna Pirou och Kirchners karriärer som porrfilmsregissörer är tämligen okända utpekas ofta andra verk som den allra första porrfilmen. I Patrik Robertsons bok Film Facts hävdar författaren till exempel att den franska filmen A L'Écu d'Or ou la bonne auberge från 1908 skulle vara den första.
Redan i dessa tidigare verk är flera senare porrfilmskonventioner redan etablerade. Am Abend (~1910) är en kortfilm på cirka 10 minuter i vilken en kvinna börjar med att ensam onanera i ett sovrum för att sedan, tillsammans med en man, genomföra ett vaginalt samlag, fellatio och analsex.
1915 års amerikanska A Free Ride inledde en lång period av "stag films". Dessa var anonymt producerade kortfilmer, i en miljö där porrfilm var förbjuden. Under stumfilmseran på 1920-talet var pornografiska filmer väl spridda och visades ofta upp på bordeller.
1960- och 1970-talen miniatyr|Jayne Mansfield var den första amerikanska mainstreamfilmstjärna som visade sig naken i Promises! Promises! (1963).
miniatyr|Harry Reems, 1974. Sverige låg i framkant för att luckra upp de hårdare lagarna som då rådde. På 1960-talet kom Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken – gul, med Lena Nyman i huvudrollen. Trots att filmen, liksom den andra filmen i serien Jag är nyfiken – blå, främst var inriktade på samhällskritik och egentligen inte alls lade någon som helst fokus på sex och sexualitet, kom filmerna att bli hågkomna för en explicit (per definition emellertid inte mer än mjukpornografisk) sexscen mellan Lena Nyman och Börje Ahlstedt. Under samma tid gjorde Super 8-formatet det möjligt för konsumenter att själva filma amatörpornografi och även titta på pornografisk film hemma.
I USA minskade produktionskodens, filmindustrins självcensurs, inflytande kring 1960-talet och det blev vanligare med exploitationfilmer. Detta inkluderade olika typer av "sexploitation" och så kallade "nudie cuties" som inte var direkt pornografiska men innehöll många nakenscener. Jayne Mansfield blev den första amerikanska mainstreamfilmstjärna som visade sig naken på ljudfilm i Promises! Promises! (1963).
Då de amerikanska lagarna under 1970-talet luckrades upp så släpptes många klassiska verk, exempelvis Långt ner i halsen, Bakom lustans gröna dörr, Djävulen i miss Jones, Debbie Does Dallas. Dessa filmer hade stora produktionsvärden och spelade in avsevärda mängder pengar. Detta skedde dock inte utan att skapa stor kontrovers, och speciellt Långt ner i halsen skapade rubriker i och med flera rättegångar rörande obsceniteter samt fällandet av Harry Reems (som från början rekryterades till filminspelningen i rollen som ansvarig för ljussättningen). Han blev den första skådespelare att åtalas av en federal amerikansk domstol på grund av distribution av film över delstatsgränser.
Under 1970-talet spelades också in flera filmer med John Holmes i huvudrollen som sedan blev välkänd. Det var också under 1970-talet som Ilona Staller blev välkänd.
1980-talet Under 1980-talet fullkomligt exploderade branschen, i och med att vanliga video-apparater gjorde det möjligt för folk att se pornografi i sina egna hem. Detta var mer praktiskt än Super 8-filmprojektorer som användes tidigare.
Det var också avsevärt billigare att producera filmer med videokamera än med riktiga filmkameror. Utvecklingen av allt mindre och mer lätthanterliga videokameror underlättade för den växande populariteten för gonzopornografi, en filmisk stil där konsumenten via subjektiv kamera lättare kan identifiera sig med en av deltagarna i sexscenen. Detta bidrog till att skala av "långfilmskänslan" från 1970- och 1980-talens bredare biofilmspornografi, för att inrikta filmerna mer mot själva de sexuella handlingarna.
miniatyr|stående|Ilona "Cicciolina" Staller, italiensk porrskådespelare med politisk karriär. miniatyr|stående|Jenna Jameson, ett stort namn runt millennieskiftet. 1990-talet Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning inträdde en liberalisering av stora delar av den allmänna kulturen i Europa och västvärlden i stort. I likhet med hur 1960-talets frigörelseanda spillde över i den sexuella revolutionen och pornografins legalisering i en mängd länder, innebar 1990-talet en ny frihetlig period med acceptans för en mängd olika sexuella uttryck. Under decenniet utvecklades även den tredje vågens feminism, vilken lyfte fram HBTQ-rättigheter på ett starkare sätt.
Västvärlden upplevde en "porn chic"-period, som i kabel-TV-kanaler och ungdomliga kvinno- eller mjukporrtidningar testade olika typer av sexualiserade uttryck. I Sverige var TV3-programmet Tutti frutti ett exempel på denna trend, och i betalkanaler som TV1000 och Filmnet visade både hård- och mjukpornografisk film återkommande runt eller efter midnatt. Parallellt visade många TV-kanaler debattprogram eller dokumentärer där pornografi eller den pornografiska branschen belystes.
Under årtiondet blev det allt vanligare med skådespelare från Ryssland, andra före detta sovjetrepubliker och andra före detta Warszawapaktsländer i både amerikanska och europeiska produktioner. Både Ungern och Tjeckien började nu framträda som betydande producentländer, bland annat genom tillgång till teknologi, nyfikenhet på västerländsk kultur. och relativt outvecklad kvinnorörelse.
Under 1990-talet blev analsex och djup/dominerande fellatio (engelska: deepthroat eller facefucking) allt vanligare i filmer från John Staglianos Evil Angel. Lågbudgetregissörer som Max Hardcore gjorde sig samtidigt namn med hjälp av mycket extrem porrfilm.Devil in the Flesh, Minneapolis Arts, Jan 14, 1998, sida 2
Sedan 1995 håller branschtidningen AVN en porrfilmens egen Oscarsgala i Las Vegas, med priser i många kategorier. Det mest prestigefyllda vid sidan av Bästa film är priset AVN Hall of Fame.
Sedan millennieskiftet Sedan slutet av 1990-talet har Internet kommit revolutionera både distribution och konsumtion av pornografisk film. Konsumtionen behövde inte längre en TV-apparat, vilket förstärkte mediets möjlighet som upphetsningsmaterial vid onani. På engelska beskrivs fördelarna som de tre A:na – Accessability (tillgänglighet), Affordability (överkomlighet) och Anonymity (anonymitet). Detta har också lett till att kvinnor (som tidigare/ofta ansetts vara ointresserade av sexuella bilder) i allt högre grad blivit konsumenter.
Parallellt har reklamvärlden fortsatt att snappa upp sexualiserade budskap, poser och blickar som är vanliga i den pornografiska världen.
Internet och DVD har gjort produktionen av pornografisk film än enklare. Bara i USA framställs ofta cirka 20 000 fullängdsproduktioner per år. Porrfilmsindustrin har delvis imiterat den reguljära filmindustrin, med skillnaden att statliga bidrag inte delas ut till produktionerna. Det finns även filmfestivaler för branschen som ”Hot d’or”-festivalen i Cannes, arrangerad samtidigt som den vanliga filmfestivalen.Wood, Mary P. (2007) Contemporary European Cinema
Under 2010-talet har ett allt snabbare Internet tagit över som den främsta distributionskanalen för pornografisk film, antingen via nedladdning eller strömning. Porrfilmsbranschen har, i likhet med musik- och filmbranschen i stort, påverkats negativt av piratkopiering. Filmerna når i stor utsträckning konsumenterna via videoplattformar som Pornhub och XVideos, vars material till stor del består av illegalt uppladdade filmer eller scener/scenkavalkader ur filmer. Den i stort sett fria tillgången via Internet har dock närmast normaliserat konsumtionen hos många yngre. Att porrskådespelare numera allt oftare verkar som influerare i sociala medier och som fristående entreprenörer (bland annat via Onlyfans och Manyvids) har sedan mitten av 2010-talet gjort att Generation Y blivit en allt mer betydelsefull kundgrupp för branschen.
I nutida pornografisk filmproduktion är långfilmsformatet av mindre betydelse. Betydligt vanligare är antologier av liknande scener, eller kortare filmer/videor på ofta långt under en timmes längd. Porrskådespelare i USA talar numera ofta om inspelningar av scener (engelska: scenes) än av inspelning av filmer (amerikansk engelska: movie). Den allt högre tillgängligheten har gjort allt fler både män och kvinnor till porrfilmskonsumenter, men den obscena karaktären hos materialet gör att porrfilm och dess deltagare fortfarande omges av negativa attityder. Den höga tillgängligheten har också gjort presentationer av våldsamma sexfantasier allt synligare (fast möjligen inte relativt sett vanligare), vilket lett till kritik mot en förråande pornografisk kultur. Samtidigt har intresset för olika typer av skådespelare och utseenden ökat bland de yngre porrkonsumenterna, vilka i många fall har en mindre fast uppfattning om sin egen sexualitet.
Genre och genrer
Förutsättningar och uttryck Pornografi i form av film är en underhållningsgenre med mestadels manliga konsumenter, i likhet med hur manligt kodad sexualitet länge dominerat i kulturen. Detta har präglat utvecklingen av genren, liksom dess typiska inslag och plats i kulturen. Den övervägande majoriteten av pornografisk film vänder sig till en manlig, heterosexuell publik, och därmed har inslagen i den dominerande delen av produktionen karaktäriserats av ett fokus på den kvinnliga kroppen och kvinnors sexuella aktiviteter, med eller utan manligt inslag. Pornografins användning som sexuellt hjälpmedel vid onani bidrar till att lyfta fram kvinnlig skönhet och "sexighet", liksom kvinnors intresse för att involvera sig sexuellt med en eller flera män och i många fall foga sig i manliga sexuella inititiativ. Detta är i enligt med koncept som den manliga blicken, Coolidge-effekten, manliga maktfantasier och sexfantasier rent generellt, men även bekräftelsebehov. Trots detta har den manliga karaktären hos genren pornografisk film sedan 1980-talet börjat utmanas av allt fler kvinnliga entreprenörer och en ökad uppdelningar i olika undergenrer.