Jan-Magnus Jansson, född 24 januari 1922 i Helsingfors, död där 29 november 2003, var en finlandssvensk statsvetare, politiker (SFP) och publicist. Han var professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, ordförande för Svenska folkpartiet 1966–1973 och chefredaktör för Hufvudstadsbladet 1974–1987. Jansson var en central gestalt i Finlands efterkrigstida utrikespolitik och en ledande förespråkare för den s.k. Paasikivi-Kekkonen-linjen. Han var SFP:s presidentkandidat 1982 och tilldelades bl.a. Tollanderska priset och Svenska Akademiens Finlandspris 1993.
Biografi
Uppväxt, utbildning och akademisk karriär Hans föräldrar var professor Gösta Jansson och Anna Elisabeth Kuhlefelt.
Jansson avlade studentexamen 1939 vid Svenska normallyceum i Helsingfors, blev filosofie kandidat 1946 och doktor i statsvetenskap 1951. Jansson utnämndes till docent 1952 och två år senare till professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, där han arbetade 1954–1974. Han jobbade även som kansler för Åbo Akademi 1985–1991.
Jansson utnämndes till juris hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1990 och till politices hedersdoktor vid Åbo Akademi 1993.
Journalistisk verksamhet Jansson var chefredaktör för Hufvudstadsbladet 1974–1987. Han var även redaktör för tidskriften Nya Argus 1947–1974, och dess huvudredaktör 1959–1966. Han tilldelades Suomen Kuvalehtis journalistpris 1984.
Förenings- och stiftelseverksamhet Jansson var ordförande för Paasikivi-samfundet 1964–1966 och 1975–1985. Han var även styrelsemedlem i Samfundet Folkhälsan från 1982 samt dess viceordförande från 1996 och en medlem i Stiftelsen för utrikespolitisk forskning 1959–1985. Inom vetenskapliga områden verkade Jansson som preses i Finska Vetenskaps-Societeten 1979 och som medlem i Internationella kommittén för dokumentation av socialvetenskaperna.
Författarskap Jansson skrev också flera böcker, bland annat om Finlands grundlag. Han publicerade sammanlagt omkring 2 500 publikationer, bland dem böcker, antologibidrag, artiklar, dikter och noveller. Från 1952 var han styrelseledamot i Svenska litteratursällskapet i Finland.
Politisk verksamhet
Partiledare, minister och presidentkandidat Jansson var medlem av Nyliberala studentförbundet 1954–1957 och verksam inom Statsvetenskapliga föreningen, först som medlem och vice ordförande, därefter som ordförande 1956. Hämtat 14 februari 2026.
Han var vice ordförande för Svenska folkpartiet (SFP) 1964–1966 och därefter partiordförande 1966–1973. I Kalevi Sorsas första regering var han handels- och industriminister 1 januari 1973–30 september 1974. Jansson var elektor vid presidentvalet 1962 och sitt partis kandidat i presidentvalet 1982 där han fick 11 elektorsröster.
Kommittéuppdrag Jansson erhöll även flera uppdrag som ordförande i många parlamentariska kommittéer. Han blev medlem i Statens freds- och konfliktsforskningskommission 1966, Finlands Unesco-kommission 1969, Nordiska kommissionen för internationell politik 1973, kommittén för utvandrarsamarbete 1977, Statens skärgårdsdelegation 1975, revisionskommittén för statsförfattningen 1982 och Ålandskommittén 1981.
Politisk inriktning Som politiker gav Jansson sitt fulla stöd till den så kallade Paasikivi-Kekkonen-linjen, en linje som han redan under studietiden stödde. Jansson etablerade sig som en expert i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Som partiordförande arbetade Jansson för ett aktivt samarbete med centern och liberalerna.
Privatliv Jansson var gift tre gånger: 1948–1970 med Kerstin Edgren, 1970–1975 med Marita Brandt (född Hausen) och från 1976 med Siv Dahlin.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Bibliografi
1944 – Morgon och uppbrott: diktsamling, utgiven i Helsingfors
1950 – Hans Kelsens statsteori mot bakgrunden av hans rättsfilosofiska åskådning (akademisk avhandling, utgiven i Helsingfors av Helsingfors universitet)
1952 – Frihet och jämlikhet: En studie över den politiska demokratin, utgiven i Lovisa av Söderström & Co som del 14 i skriftserien Skrifter utgivna av Nyliberala studentförbundet
1952 – Enskild: diktsamling, utgiven i Helsingfors
1954 – Grundlagsutskottets funktioner vid riksdagarna 1939–1952, utgiven i Helsingfors som del 98 i skriftserien Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk
1961 – Aktuella problem inom statsvetenskapen
1969 – Politikens teori, utgiven i Borgå av Söderström & Co i serien Zoom
1970 – Politiikan teoria (finsk översättning av Politikens teori, översatt av Esa Adrian, Aira Kalela och Iikka Ryömä), utgiven i Helsingfors av Tammi i serien Forum-kirjasto
1972 – Idé och verklighet i politiken
1981 – Ledare
1989 – Svenskfinland i förändring
1992 – Från splittring till samverkan
1996 – Tidiga möten
2000 – Från regeringsformen till grundlagen
Priser och utmärkelser
Källor
Externa länkar
Kategori:Finlandssvenska politiker Kategori:Finlandssvenska samhällsvetare Kategori:Finlandssvenska professorer Kategori:Finländska politiker Kategori:Svenska folkpartiets partiledare Kategori:Finländska professorer Kategori:Personer verksamma vid Helsingfors universitet Kategori:Hufvudstadsbladet Kategori:Mottagare av Tollanderska priset Kategori:Mottagare av Statsrådet Mauritz Hallbergs pris Kategori:Gravsatta på Sandudds begravningsplats Kategori:Journalister från Helsingfors Kategori:Politiker från Helsingfors Kategori:Födda 1922 Kategori:Avlidna 2003 Kategori:Män Kategori:Mottagare av Frihetskorsets andra klass Kategori:Kommendörer av Finlands Lejons orden Kategori:Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden Kategori:Storkorset av Finlands Lejons orden Kategori:Officerare av Hederslegionen Kategori:Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden