Förlagssystem eller förläggarverksamhet kallades samköp av vävnadsprodukter skapade i hemmen, främst sedan bomullen slagit ut linet som material i mitten av 1800-talet. Förläggaren placerade ut utrustning och material hos de hemarbetande och samlade sedan in produkterna för försäljning.
Förlagssystem/Förläggarverksamhet inom textilnäringen Förläggarverksamhet var en företagsform som växte fram i Sjuhäradsbygden med centrum läggs Häggådalen i dagens Marks kommun under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet fram till 1860. Förläggaren var ofta en rik bonde eller handelsborgare som kunde köpa stora kvantiteter ull/bomull eller garner.
Materialet lämnades för spinning och vävning till kvinnor i torp och gårdar runtomkring, alltså genom att förlägga arbetet till dem. Väverskorna fick sedan betalt per aln vävt tyg. Förläggaren gjorde ofta en bra förtjänst när han sålde vidare till grossister och gårdfarihandlare/knallar.Lerbäcksbyn, läst 2026-03-14 https://lerbacksbyn.se/
Gården där förläggaren höll till, kom att kallas Förläggargård, där det fanns lager för råmaterial och färdiga produkter. När rörelsen var god kunde de bygga praktfullt, som en herrgård, ofta med särpräglad arkitektur.miniatyr|Förläggargården Källäng år 2024, Marks kommun.
Några exempel i Marks kommun, Haga gård i Örbysocken, Kinna Sanden i Kinna socken, Källäng i Örby socken, Olsagården i Örby socken, Salgutsred i Kinna socken och Risäng i Örby socken, dessa är dessutom byggnadsminnesförklarade.Byggnadsminnen i Marks kommun. Byggnadsminnen.pdf, läst 2026-03-14. https://www.mark.se/download/18.6ac6cfc618ecb566fcb1a4bd/1713526270331/Byggnadsminnen.pdf
På 1840-talet fanns det i Marks härad ett 30-tal förläggare. En del hade så mycket som tusentalet väverskor. Textilförläggaren Sven Erikson hade 1 500 väverskor i sin verksamhet.Västra Götalandsregionen. Vilka var förläggarna, läst 2026-03-14. https://www.prismavg.se/exhibits/show/sven-erikson/vilka-var-f--rl--ggarna- Han kom att grunda det första mekaniska bomullsväveriet i Sverige, Rydboholms Väfverifabrik med två kompanjoner.
I Rydals museumLäst 2026-03-14 https://www.mark.se/uppleva-och-gora/kultur/rydals-museum i Rydal, Marks kommun finns Sveriges bäst bevarade spinneri som även har beskrivningar av den textila förläggarverksamheten i gångna tider.
Förlagssystem inom järnhandeln på 1700-talet En annan typ av förlagssystemet, som gällde tillgång på rörelsekapital, användes inom handeln med järn i Sverige på 1600- och 1700-talen. Genom köp på ”förlag” kunde en uppköpare från till exempel England betala förskott på varor till ett handelshus i Stockholm som i sin tur förskotterade ägaren till ett järnbruk. På det sättet fick bruksägaren pengar till framställningen av järnet. Kunde järnbruket inte leverera beställd volym järn uppstod skuldsättning. I många fall ledde det till att handelshuset övertog bruket.Brage Lundström, Hyttor och hamrar i Norrbotten, 2010, sid 36-38 pdf I Stockholm kallades ägarna till dess handelshus skeppsbroadeln.
Referenser
Vidare läsning
Eva Schiller och Maria Zeilon, Förläggargårdar; ett kulturarv från en textil storhetstid. Publicerad, Kullavik 2010, 107 s. Lars Magnusson, Den bråkiga kulturen; förläggare och smideshantverkare i Eskilstuna 1800-1850. Författarförlaget, Stockholm 1988, 411 s. .
Externa länkar Vävnadsindustrin i Mark
Kategori:Sveriges industrihistoria Kategori:Industriell ekonomi