miniatyr|Bernhard Crusells gravvård på Solna kyrkogård. Bernhard Henrik Crusell, född 15 oktober 1775 i Nystad, död 28 juli 1838 i Stockholm, var en finlandssvensk klarinettist, tonsättare och översättare. Han är känd som Finlands första internationella kompositör.
Familj Crusell var son till bokbindaren Jakob Crusell och Margareta Elisabeth Messman. i Bertby i Nurmijärvi i Nylands län. Jakob Crusell var fattig och hade inte råd att låta sin son gå i skola.
Crusell var sedan 1799 gift med Anna Sofia Klemming och svärfar till fagottisten Frans Preumayr.
Karriär Vid åtta års ålder flyttade familjen tillfälligt till Tavastehus och sedan till Nurmijärvi där Crusell hos kapten E.L. Armfelt fick följa med sockenklockarens undervisning av familjens barn samt höra fru Armfelt spela klaver. Hos klarinettisten Westerberg vid Nylands regimen lärde sig Crusell klarinettspelets grunder, och kunde spela melodier som fru Armfelt spelade.
År 1788 blev Crusell som 12-åring volontär musiker vid Änkedrottningens livregemente på Sveaborg. Genom självstudier lärde han sig under denna tid notskrift och franska. Som 15-åring fick han 1791 möjligheten att flytta till Stockholm där han några år verkade som militärmusiker, från 1792 som ledare för sitt regementes musikkår. Där vidareutvecklade han sin kunskap om noter samt lärde sig tyska och italienska. Som 17-åring blev han soloklarinettist vid hovkapellet och fick möjligheter att studera vid Berlin och Paris. Han studerade 1798 hos Franz Tausch i Berlin och i samband med detta konserterade han i Berlin och Hamburg tillsammans med andra artister, vilket blev hans enda offentliga framträdanden i Europa. Han studerade även i Paris där han började komponera.
Crusell upträdde 1801 vid konserter i Helsingfors och i Åbo, vilket var hans enda besök i hemlandet efter det att han hade lämnat Sveaborg. Samma år blev han invald i Kungliga Musikaliska akademien i Stockholm. År 1803 besökte Crusell Paris igen för att studera kompositionen av Henri Montan Berton och François-Joseph Gossec. Crusell sökte professuren vid Kungliga Musikaliska Akademin på 1810-talet men förlorade och vid omröstningen fick han enbart två av 12 röster. Efter sitt misslyckande med att söka professuren bestämde han sig för att flytta till Linköping som på den tiden kallades för Lilla Paris på grund av sitt aktiva kulturliv.
Crusell var försteklarinettist i Hovkapellet 1793–1833 och blev där förste kammarmusicus. År 1818 utnämndes han till musikdirektör vid första och andra livgrenadjärregementet i Linköping.
Crusell var också verksam som operaöversättare och debuterade 1821 med en svensk version av Mozarts Le nozze di Figaro. Den lyckade debuten var en av de bidragande faktorerna till att Crusell 1822 blev invald i Götiska förbundet. Samma år publicerades Crusells första sångsamling, Sångstycken.
Av hans kompositioner är idag verken för klarinett mest kända, framför allt de tre klarinettkonserterna, men även klarinettkvartetterna. På sin tid var sångerna till texter av Tegnér mycket uppskattade, även av skalden själv. Crusells tonsättningar av sånger ur Frithiofs saga blev mycket populära och sjöngs långt efter hans död bland allmogen. Hans sångspel Den lilla slavinnan, baserat på Tusen och en natt, framfördes 34 gånger på Kungliga Teatern under åren 1824–1838, men är sedan länge borta från repertoaren. För manskör skrev Crusell bland annat Hell dig, du höga Nord, som fortfarande framförs då och då. Han översatte också framgångsrikt libretton till kända operor, som Barberaren i Sevilla och Figaros bröllop.
Crusell ansågs som virtuos på klarinett och var känd och firad i hela Europa.
I Finland har Crusells minne uppmärksammats bland annat genom att han 1960 utnämndes av Finlands Rundradio till "årets komponist", vilket också innebar att största delen av hans produktion då framfördes, samt genom att Helsingfors stadsorkesters blåskvintett 1935 antog namnet "Crusell-kvintetten".
Crusellbron, som förbinder stadsdelarna Gräsviken och Busholmen i Helsingfors, har fått sitt namn efter Bernhard Crusell. Bron togs i bruk i november 2010.
Crusellveckan Crusellveckan är en internationell musikfestival för klarinettister samt andra träblåsare. Crusellveckan ordnas årligen i Nystad vid slutat av juli och början av augusti. Den grundades 1982 av nystadsborna. Namnet på festivalen är självklart i äran av Bernhard Henrik Crusell.
Priser och utmärkelser Crusell tilldelades Svenska Akademiens stora medalj i guld 1838 och samma år utnämndes han till riddare av Vasaorden.
Verkförteckning Orkesterverk Klarinettkonsert nr 1 Ess-dur, op. 1, ca 1811 Sinfonia concertante för klarinett, horn, fagott och orkester B-dur, op. 3, ca 1816 Klarinettkonsert nr 2 f-moll, op. 5, ca 1817 Klarinettkonsert nr 3 B-dur, op. 11, ca 1828 Introduktion och air suédois för klarinett och orkester, op. 12, ca 1830 A la chasse, uvertyr för orkester, utan opusnummer Airs Suédois för fagott och orkester (endast solostämma och klaverutdrag), utan opusnummer Concertino B-dur för fagott och orkester, utan opusnummer Concertino B-dur för klarinett och orkester (endast solostämma), utan opusnummer Konsert för valthorn och orkester (sats 1 av K.K. Eder, sats 2-3 av Crusell), utan opusnummer Variationer för horn och orkester över Åhlströms visa När jag dricker snillets Gud mig till Amphion förbyter, utan opusnummer
Kammarmusik Klarinettkvartett nr 1 Ess-dur, op. 2, ca 1811 Klarinettkvartett nr 2 c-moll, op. 4, ca 1817 Tre duos för två klarinetter (nr 1 F-dur, nr 2 d-moll, nr 3 C-dur) op. 6, ca 1821 Klarinettkvartett nr 3 D-dur, op. 7, ca 1823 Flöjtkvartett D-dur, op. 8, ca 1823 Divertimento för oboe, två violiner, viola och cello, op. 9, ca 1823 Konserttrio för klarinett, valthorn och fagott, utan opusnummer Tre kvartetter för fyra valthorn, utan opusnummer Variationer över Göterna fordomdags för tre fagotter och kontrabas, utan opusnummer
Verk för orgel Marsch, utan opusnummer Vid Maries första nattvardsgång, utan opusnummer
Flerstämmiga vokalverk De fyra skålarne (Ernst Moritz Arndt), TTBB De fyra skålarne Tre mansröster. Den siste kämpen (Erik Gustaf Geijer). Deklamatorium för recitation, SATB och orkester Det sköna hopp, TTBB Ej Nordens gamla stamträd kan förtvina (Magnus Martin af Pontin), TTBB Flyttfåglarne (Esaias Tegnér), SSBB [SATB] och piano (1822) Gubben Movitz klagar: Min flaska är i kras!, kanon för tre mansröster (1855) Göten Barytonsolo, TTB och piano (1824) Göterna fordomdags drucko ur horn, kanon för tre mansröster (1855) Hjälte som frälsade Skandinaviens del av jorden (Kör). Endast en sopranstämma påträffad. Hymn för Greklands befrielse, solo, SATB och piano (1826) Hymn: Hell dig du höga Nord (Fredrik Bernhard Cöster), TTBB (1829) Jag i Falu skola gått (Johan Olof Wallin), TTBB Konungavalet Se även solosånger, Tio sånger ur Frithiofs saga. Liv-grenadjärernas Krigs-visa, mansröster Livgrenadjär-sång, TTB och piano Militärisk sång till H. K. H. Kronprinsen, se även solosånger Militär-Sång "lämpad till Glucks musik", mansröster Ny militär-sång, mansröster Prolog till årsdagen av slaget vid Hogland (Johan Gabriel Oxenstierna). Musik av Crusell och Müller. Rings drapa, se även solosånger, Tolv sånger ur Frithiofs saga. Serenad. "Kring myrtenskylda fönstrets karm" (Bernhard von Beskow), TTBB Serenad. "Slumra! Slumra!", TTBB Skandinavisk sång (Johan David Valerius), SATB och piano Sköna Rosenberg farväl, TTBB Sorg-musik vid parentationen över hovfröken Sophia Silfwersparre, soli, kör och orkester Sång den 31 aug. 1821. Vid lägret på Malmen, TTB och blåsorkester. Jfr solosånger, Sångstycken, 2 Sång för Jämtlands fältjägare (Esaias Tegnér), TTB och "flere jägarhorn i unison" (1822) Sång till glädjen (Jonas Magnus Stiernstolpe) TTBB Sång till H.K.H. Hertigen av Östergötland. Mansröster Sång till H.M. Konungen Se även solosånger, Sångstycken, 2 Sång vid H. E. Greve v. Platens jordfästning d. 7 febr. 1830, TTBB Till Hans K.H. Kronprinsen, mansröster Till Hans Maj:t Konungen, mansröster Vid Göta kanals invigning den 26 september 1832 (Magnus Martin af Pontin). Deklamatorium med körer. Världarnas Gud, TTBB Åt varje menighet, TTB
Solosånger Jag har dig åter Air (1809) Vänner, glädjens tidevarv är kort (1809) Vid bergsrådinnan L. Robsons grav (L.A. Ekmarck) (1819) Sångstycken med accompagnement för forte piano (1822) 1. Söndagsmorgonen 2. Herthas barn (Esaias Tegnér) 3. Visa (Slumra ej bort i en onyttig vila) 4. Fragment av Schillers Thekla (Ett svar ur andevärlden) (Friedrich Schiller) (Var jag är, du frågar, flyktig vorden) 5. Glaset och lyran 6. Nöjet 7. Den gamle svensken. En folkvisa 8. Uppmuntran till glädje (Med flöjt ad. lib.) 9. Minne och hopp 10. Sång på högtidsdagen i sällskapet Nytta och Nöje Sångstycken med accompagnement för forte piano. 2:dra häftet (1824) 1. Oskuld, sällhet och saknad 2. Gåsen och lärkan (Sopran, tenor och piano) 3. Farväl 4. Kalla händer, varmt hjärta 5. Sång inom präste-ståndet vid en middag den 1 maj 1823 6. Sång till H.M. Konungen (2 tenorer, bas och piano) 7. Militärisk sång till H.K.H. Kronprinsen (2 tenorer, bas och piano) Tio sånger ur Frithiofs saga satta i musik och tillägnade Frithiofs skald (Esaias Tegnér) (1826) 1. Frithiof och Ingeborg 2. Frithiof spelar schack 3. Frithiofs lycka 4. Ingeborgs klagan 5. Frithiof går i landsflykt 6. Vikingabalk 7. Frithiof och Björn (tenor, bas och piano) 8. Frithiof kommer till kung Ring 9. Kung Rings död 10. Konungavalet (4-stämmig manskör och piano) Tolv sånger ur Frithiofs saga... Ny upplaga, utökad och förbättrad (Esaias Tegnér) (1827) Nya sånger i denna samling: 5. Frithiof hos Angantyr (inskjuten efter nr 4 i föregående samling) 11. Rings drapa. (4-stämmig manskör; inskjuten efter nr 9, i föregående samling) Fågelleken (Esaias Tegnér) (1828) Romresan (Esaias Tegnér) (1832) Harpan (Gfm. Anders Abraham Grafström) (1832) Suck vid målet (Johan Olof Wallin) (1833 el. senare) Sång till solen (Esaias Tegnér) (1835) Sångstycken till accompagnement för forte piano. 3:dje häftet (1838) 1. Källan 2. Mathilda (Esaias Tegnér) 3. Minne av friherrinnan H. C. Åkerhjelm. (Esaias Tegnér) 4. Årets tider 5. Hjälten, 1813 (Esaias Tegnér) 6. Snuset. Visa 7. Birfilaren 8. Smeden (Johan Olof Wallin) 9. Fiskaren (Gustaf Henrik Mellin) Tre sånger av Johan Ludvig Runeberg (1838) 1. Vid en väns död 2. Över ett sovande barn 3. Svanen Le souvenir. Romance (otryckt) 4 romances (otryckta) 1. La lampe (Ségur) 2. Les regrets 3. La resignation (De Genlis) 4. Eolsharpan. Parentationssång över Bellmanssångaren Raab Kantat för tenor och orkester
Sceniska verk Kupletter ur Skomakaren i Damas, 1809 Den lilla slavinnan, sångspel i tre akter (1828). Libretto: René Charles Guilbert de Pixérécourt, översatt av Ulrik Emanuel Mannerhjerta (1775–1849) och Gustaf Lagerbjelke.
Översättningar Alphyddan.
Se även Crusellstipendiet Crusellhallen i Linköping Crusellbron i Helsingfors
Referenser Noter
Tryckta källor
Vidare läsning
Externa länkar Musik och musiker i Crusells Stockholm på Hovkapellet. 34. "Konsten att spela tyst: Bernhard Crusell" på Den svenska musikhistorien (2016) av Sveriges Radio.
Bernhard Crusell på Levande musikarv https://levandemusikarv.se/composers/crusell-bernhard/
Kategori:Finländska klarinettister Kategori:Svenska klarinettister Kategori:Finländska klassiska kompositörer Kategori:Medlemmar av Kungliga Hovkapellet Kategori:Personer med anknytning till Linköpings kommun Kategori:Födda 1775 Kategori:Avlidna 1838 Kategori:Män Kategori:Svenska klassiska kompositörer under 1700-talet Kategori:Svenska klassiska kompositörer under 1800-talet Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien Kategori:Riddare av Vasaorden Kategori:Gravsatta på Solna kyrkogård Kategori:Svenska musiker under 1700-talet Kategori:Personer från Nystad Kategori:Musik i Linköping Kategori:Svenska musiker under 1800-talet Kategori:Svenska militärmusiker Kategori:Finlandssvenska musiker Kategori:Finlandssvenska kompositörer Kategori:Medlemmar i Götiska förbundet