Tvestjärtar (Dermaptera) är en ordning i klassen insekter som beskrevs 1773 av den svenska naturvetaren Charles De Geer. Mer än 2000 arter har beskrivits, vilka placeras i ett 20-tal familjer.Catalogue of Life (2026). Dermaptera de Geer, 1773, läst 2026-02-28SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: tvestjärtar (Dermaptera), läst 2026-02-28 Därutöver finns flera hundra utdöda arter som också beskrivits. Tvestjärtarna finns framförallt i tropiska områden. Bara fyra arter förekommer i Sverige, däribland liten tvestjärt och vanlig tvestjärt.
Kännetecken Tvestjärtar utmärks av sin långsträckta, platta kroppsform, sina korta täckvingar, som i form och ställning påminner om en kortvingad skalbagges vingar, samt av den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets, ett kännetecken som skiljer dem från alla andra insektsgrupper.
Många har korta, skal- eller fjälliknande täckvingar, men andra är i det närmaste vinglösa. Det vetenskapliga namnet dermaptera (derma betyder hud, och ptera betyder vinge) kommer just av de förhårdnade läderartade framvingarna. Under täckvingarna sitter vanligtvis ett par bakvingar som kan vecklas ut vid flykt, men många arter flyger sällan trots att vingarna ofta är välutvecklade. De yttersta spetsarna av flygvingarna når alltid bakom täckvingarnas kant. Denna oskyddade del av flygvingarna är dock inte hinnartad som resten av vingarna, utan har en fastare hornartad konsistens, som påminner om täckvingarnas. Tången används främst för att vika ihop bakvingarna men tjänar även som försvarsvapen.
Könen kan särskiljas genom formen på tången, vars skänklar hos honan är raka på insidan, så att kanterna i vila nästan berör varandra, medan de hos hanen är starkt bakåtböjda. Hos hanen växlar tångens längd mellan olika individer från 2,5 millimeter ända upp till 9 millimeter.
Levnadssätt Tvestjärtar är nattaktiva allätare. Under dagen håller de sig gömda under stenar, mellan växtdelar eller i andra trånga och skyddade utrymmen. Den lever helst av andra leddjur, som bladlöss, kvalster och bladloppor. I brist på favoritföda kan den även gå på mjuka växtdelar och skadad frukt. Den kan då ge skador på blommor, frukt och bär.
Honan utför en sorts yngelvård genom att hon med sin kropp skyddar inte bara äggen, utan även de nykläckta ungarna, som ganska länge under uppväxten håller ihop i familjer.
På hösten bildar tvestjärten par som sedan övervintrar i bon i marken där honan även lägger sina ägg. När våren kommer stöter honan bort hanen ur boet, och kort därefter dör hanen. I boet sköter honan om äggen genom att putsa och vända på dem så att de hålls rena från bland annat mögel. Honan tar även hand om de nykläckta ungarna, "nymferna", under deras första utvecklingsstadier.
Systematik Enligt Catalogue of Life: Underordning Neodermaptera Engel, 2003 Överfamilj Anisolabidoidea Verhoeff, 1902 Familj Skevtångtvestjärtar (Anisolabididae) Verhoeff, 1902 Överfamilj Apachyoidea Verhoeff, 1902 Familj Apachyidae Verhoeff, 1902 Överfamilj Forficuloidea Latreille, 1810 Familj Arixeniidae Jordan, 1909 Familj Chelisochidae Burr, 1907 Familj Hjärtfottvestjärtar (Forficulidae) Latreille, 1810 Familj Dvärgtvestjärtar (Spongiphoridae) Verhoeff, 1902 Överfamilj Hemimeroidea Sharp, 1895 Familj Hemimeridae Sharp, 1895 Överfamilj Labiduroidea Verhoeff, 1902 Familj Labiduridae Verhoeff, 1902 Överfamilj Pygidicranoidea Verhoeff, 1902 Familj Diplatyidae Verhoeff, 1902 Familj Haplodiplatyidae Engel, 2017 Familj Pygidicranidae Verhoeff, 1902 Underordning Protelytroptera Tillyard, 1931 Överfamilj Archelytroidea Carpenter, 1933 Familj Apachelytridae Carpenter & Kukalová-Peck, 1964 Familj Archelytridae Carpenter, 1933 Familj Elytroneuridae Carpenter, 1933 Familj Megelytridae Carpenter, 1933 Familj Permelytridae Tillyard, 1931 Familj Planelytridae Kukalová-Peck, 1965 Överfamilj Protelytroidea Tillyard, 1931 Familj Bardocoleidae Zalessky, 1947 Familj Labidelytridae Kukalová-Peck, 1987 Familj Permofulgoridae Tillyard, 1918 Familj Permophilidae Tillyard, 1924 Familj Protelytridae Tillyard, 1931 Familj Protocoleidae Tillyard, 1924
Bygdemål Förr trodde man att tvestjärten gärna kryper in i öronen och kniper sönder trumhinnorna, därav epiteten öron, örna i bygdemålen.
<th bgcolor=silver>Namn <th bgcolor=silver>Trakt <th bgcolor=silver>Referens <th bgcolor=silver>Anteckning <tr> <td colspan=4> <tr> <td>Kåsingamark <td> Västergötland <td align=center>Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 380 , Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 <td>Ordledet mark är det lokala namnet för en mask.Jämför öronmask. <tr> <td>Rävsaxar <td>Skaraborg <td> <td>Man torde syfta på stjärtens tång, som kan hålla fast såsom en rävsax <tr> <td>Örnastörtare <td>Skåne <td align=center> <tr> <td>Öronkrycka <td>Gotland <tr> <td>Öronmask <td> <td align=center>
Källor
Kategori:Tvestjärtar