Annecys internationella festival för animerad film (franska: Festival international du film d'animation d'Annecy) är en filmfestival med inriktning på animation. Festivalen startades 1960 och äger rum i början av juni i Annecy, Frankrike. Den räknas som en av de stora internationella filmfestivalerna för animation, tillsammans med Animafest Zagreb.
Ursprungligen hade festivalen enbart en tävlingsklass för kortfilmer, men har med åren kommit att växa till att innefatta en mängd olika klasser. Under hela festivalen visas, förutom tävlingsfilmerna, en kvällsfilm under bar himmel.
Historia
Förhistoria Bakgrunden till festivalen är den aktiva filmklubben i regionen. Man arrangerade filmdagar (Journes du cinéma), inklusive särskilda visningsarrangemang för animerad film under titeln Journées internationales du cinéma d'animation (JICA). Pierre Barbin, André Martin och Michel Boschet var de tre klubbmedlemmarna som startade JICA-verksamheten.
1956 var två av de savojardiska klubbmedlemmarna i Cannes, för att där arrangera den första versionen av JICA som ett inofficiellt sidoarrangemang till den då etablerade filmfestivalen. Inspirerade av framgångarna med den stora Cannes-festivalen beslöt medlemmar i filmklubben att försöka dra igång sin egen festival, inriktad på animerad film. Placeringen i Annecy underlättades av närheten till Genève och dess flygplats, en teater på orten som kunde utnyttjas samt det lokala filmintresse som underhållits av filmklubbens aktiviteter. 1959 röstade stadsfullmäktige med en enda rösts övervikt för att låta stödja ett sådant här arrangemang.
1960-talet Året efter, 1960, arrangerades den tredje upplagan av JICA och tillika den första upplagan av animationsfestivalen, där man införde tävlingsarrangemang och priser till utvalda filmer. Samtidigt lades grunden för en internationall organisation inom området, under namnet ASIFA (Association internationale de film d'animation).
Inledningsvis arrangerades festivalen vartannat år, bland annat med målsättningen att koncentrera resurserna. Från och med 1963 bestämde man sig för att ha arrangemanget på udda år, baserat på konkurrens från liknande arrangemang under jämna år. Under 1960-talet etablerades ett antal återkommande delar av festivalen, med officiella visningslistor med filmer och olika priskategorier, retrospektiv av vissa animatörers verksamhet, utställningar, hedersgäster och officiell närvaro av animatörsgrupper från ett tjugotal olika länder.
1969 års festival ställdes in, efter att man inte kunnat finna sponsorer till arrangemanget. Året före hade medarrangören Barbin lämnat verksamheten för en post på det franska cinemateket, varefter han under den oroliga franska 1968-våren tvingades avgå därifån. Frankrikes kulturminister André Malraux tackade också nej till att låta ge statligt stöd.
1970-talet 1971 återetablerades dock Annecy-festivalen, efter samarbete mellan stadens borgmästare Charles Bosson (även fransk senator), ett antal filmregissörer och den lokala filmklubben. 1973 och 1975 års upplagor såg ett ökat deltagande från både yrkesfolk och biobesökare. Under de här åren organiserades även återkommande animationsutställningar på stadsmuseet.
1977 sjönk dock deltagandet i festivalen. Konkurrens med andra, konkurrerande arrangemang var en orsak, liksom olika svårigheter i organisationen och mellan folk i Annecy, ASIFA i Paris och på andra håll.
1980-talet 1981 valdes socialisten François Mitterrand till fransk president. Under hans styre inledde franska regeringar ett antal regionala satsningar, vilket bland annat annat gynnade seriefestivalen i Angoulême och animationsfestivalen i Annecy. För Annecys del innebar det att man inte längre behövde samordna arrangemanget med ett sekretariat i Paris. En internationell urvalskommitté för det officiella visningsprogrammet under festivalen sattes också samman. Alla var dock inte nöjda med den nya organisationen, och det ryktades ett tag om en alternativ animationsfilmsfestival på orten.
1983 års festival arrangerades på det nya kulturcentret Bonlieu, där det fanns större möjligheter till parallella filmvisningar. Man etablerade också en marknadsdel för yrkesfolk att marknadsföra, köpa och sälja utgivningsrättheter, på samma sätt som på större internationella filmfestivaler och seriefestivalen i Angoulême. Breddningen av arrangemanget togs emot väl och ledde till en nysatsning på festivalen.
1984 ombildades festivalorganisationen, från JICA till CICA (Centre international du cinéma d'animation), med ett breddat uppdrag för fler filmaktiviter oberoende av själva festivalen. 1985 infördes också den nya tävlingskategorin animerade filmer för TV Samma år etablerades också marknadsdelen på festivalen (MIFA) mer officiellt, efter medverkan från kulturministern Jack Lang.
Under andra halvan av 1980-talet började amerikanska animationsstudior synas tydligare på Annecy-festivalen. 1985 arrangerades ett specialprogram kring Disney, och två år senare – när man gjorde samma sak med Warner Brothers – närvarade Disney med en stor delegation.
1990-talet Under 1990-talet fortsatte festivalen att utvecklas. 1997 beslöts att göra den till årligen återkommande, bland annat baserat på den ökande filmutbudet och behovet inom branschen av en årlig filmrättighetsmarknad. Man ansåg sig också behöva en permanent organisation (ett 15-tal personer) för arrangemanget, för att kunna upprätthålla sin position som den främsta internationella festivalen för animerad film. Mellan 1983 och 1997 hade antalet årligen bedömda filmer ökat från 386 till 1 271, och i början av 1990-talet bevakade bortemot 300 journalister varje festival.
1993 lät festivalorganisatörerna för första gången ställa upp en stor utomhusbio, för allmänna visningar.
2000-talet
Vid den 40-årsjubilerande festivalen år 2000 fungerade Roy E. Disney som hederspresident för festivalen. Han var Walt Disneys brorson och dåvarande vice styrelseordförande för Walt Disney Company.
Under 00-talet ökade mängden filmer som gavs internationell premiär under festivalen. Detta var en tid då man både i Frankrike och andra europeiska länder gjorde ett antal stora satsningar på animerade långfilmsprojekt.
2006 ombildades festivalorganisationen på nytt, denna gång genom en fusion med den separata kulturorganisationen PUMMA, varvid den nya enheten CITIA bildades. Två år senare var siffrorna för bedömda filmer 1 867, varav 284 kom att få plats i det officiella visningsprogrammet.
2010-talet 2010 firade festivalen sitt 50-årsjubileum, med 50 hedersgäster. Året efter närvarade både den japanske serieskaparen och animatören Leiji Matsumoto och Frankrikes kulturminister Frédéric Mitterrand. Ytterligare tecken i tiden var etablerandet av den nya utmärkelsen för den speciella Youtube-relaterade filmkategorin.
2017 var Kina hedersgäst på festivalen, och man medverkade med en 130 personer stor delegation. Andra särskilt inbjudna länder under årtionden var Polen (2013), Spanien (2015), Sydkorea (2016), Brasilien (2018) och Japan (2019).
2020-talet På grund av coronaviruspandemin arrangerades 2020 års festival endast digitalt, via Internet. Netflix var medsponsor till festivalen, och man presenterade i samband med festivalen Junichi Satōs nya film A Whisker Away. Filmen var ursprungligen tänkt som en biofilm, men på grund av pandemin såldes visningsrättigheterna direkt till det amerikanska strömningsföretaget. Under "online"-festivalen hade även den Apple-producerade Wolfwalkers premiär, regisserad av Tomm Moore.
Festivalen arrangeras i juni, numera dock oftare i slutet än i början av månaden.
Utmärkelser Annecykristallen för bästa kortfilm
Priset utdelat sedan starten. För de filmer som saknar svensk titel anges ursprungstiteln. År Film Regissör Produktionsland 1 • 1960 Lejonet och rosen (Lev a písnička) Břetislav Pojar 2 • 1962 The Flying Man George Dunning 3 • 1963 Špatně namalovaná slepice Jiří Brdečka 4 • 1965 La demoiselle et le violoncelliste Jean-François Laguionie 5 • 1967 Krotitelj divlijih konja Nedeljko Dragic Breath Jimmy Murakami Klatki Miroslaw Kijowicz Arès contre Atlas Manuel Otéro 6 • 1971 The Further Adventures Of Uncles Sam Robert Mitchell och Dale Case Apel Ryszard Czekala Bruden (Nevesta) Borislav Šajtinac 7 • 1973 Frank Film Frank Mouris 8 • 1975 Le pas Piotr Kamler 9 • 1977 David Paul Driessen Le château de sable Co Hoedeman 10 • 1979 Mr. Pascal Alison De Vere Afterlife Ishu Patel 11 • 1981 Tango Zbigniew Rybczynski 12 • 1983 Možnosti dialogu Jan Švankmajer 13 • 1985 Een griekse tragedie Nicole Van Goethem 14 • 1987 Mannen som planterade träd (L'homme qui plantait des arbres) Frédéric Back Smatchkan sviat Boyko Kanev 15 • 1989 The Hill Farm Mark Baker 16 • 1991 Seryj Volk end Krasnaja Shapochka (Серый волк энд Красная Шапочка) Garri Bardin 17 • 1993 Le fleuve aux grandes eaux Frédéric Back 18 • 1995 Svitchkraft Konstantin Bronzit 19 • 1997 La vieille dame et les pigeons Sylvain Chomet 20 • 1998 Papillons de nuit Raoul Servais 21 • 1999 When the Day Breaks Wendy Tilby och Amanda Forbis 22 • 2000 Den gamle och havet (The Old Man and the Sea) Alexandre Petrov 23 • 2001 Father and Daughter Michaël Dudok De Wit 24 • 2002 Barcode Adriaan Lokman 25 • 2003 Atama yama Koji Yamamura 26 • 2004 Lorenzo Mike Gabriel 27 • 2005 The Mysterious Geographic Explorations of Jasper Morello Anthony Lucas 28 • 2006 Histoire tragique avec fin heureuse Regine Pessoa 29 • 2007 Peter and the Wolf Suzie Templeton 30 • 2008 Tsumiki no ie Kunio Katō 31 • 2009 Slavar David Aronowitsch och Hanna Heilborn 32 • 2010 The Lost Thing Andrew Ruhemann och Shaun Tan 33 • 2011 Pixels Patrick Jean 34 • 2012 Tramvaj Michaela Pavlátová 35 • 2013 Subconscious Password Chris Landreth 36 • 2014 Man on the Chair Jeong Dahee 37 • 2015 My ne mozjem zjit bez kosmosa (Мы не можем жить без космоса) Konstantin Bronzit 38 • 2016 Une tête disparaît Franck Dion 39 • 2017 Min börda Niki Lindroth von Bahr 40 • 2018 Bloeistrat 11 Nienke Deutz 41 • 2019 Mémorable Bruno Collet 42 • 2020 Physique de la tendresse Theodore Ushev 43 • 2021 Écorce Samuel Patthey, Silvain Monney 44 • 2022 Amok Balázs Turai 45 • 2023 27 Flóra Anna Buda
Kristallen för bästa långfilm Priset utdelat sedan 1985.
{| class="wikitable sortable" ! År !! Film !! Regissör !! Produktionsland |- | rowspan="2"| 13 • 1985 || Daliás idők || József Gémes || |- | Bästa franska långfilm: L'enfant invisible || André Lindon || |- | 14 • 1987 || Tryggare kan ingen vara (When the Wind Blows) || Jimmy Murakami || |- | 15 • 1989 || Něco z Alenky || Jan Švankmajer || |- | 16 • 1991 || Robinson et compagnie || Jacques Colombat || |- | 17 • 1993 || Porco Rosso (Kurenai no buta, 紅の豚) || Hayao Miyazaki || |- | 18 • 1995 || Pompoko (Heisei tanuki gassen Pompoko, 平成狸合戦ぽんぽこ) || Isao Takahata || |- | 19 • 1997 || James och jättepersikan (James and the Giant Peach) || Henry Selick || |- | 20 • 1998 || I Married a Strange Person! || Bill Plympton || |- | 21 • 1999 || Kirikou och den elaka häxan (Kirikou et la sorcière) || Michel Ocelot || |- | 23 • 2001 ||Mutant Aliens || Bill Plympton || |- | 24 • 2002 || Mari iyagi|| Lee Sung-gang || |- | 25 • 2003 ||Mak dau goo si (麥兜故事) || Toe Yuen || |- | 26 • 2004 || 오세암, Oseam || Sung Baek-yeop || |- | 27 • 2005 ||Nyócker! || Aron Gauder || |- | 28 • 2006 ||Renaissance || Christian Volckman || |- | 29 • 2007 ||Slipp Jimmy fri || Christopher Nielsen || |- | 30 • 2008 ||Sita Sings the Blues || Nina Paley || |- | rowspan="2"| 31 • 2009 ||Coraline och spegelns hemlighet (Coraline) || Henry Selick || |- | Mary and Max || Adam Elliot || |- | 32 • 2010 ||Den fantastiska räven (Fantastic Mr. Fox) || Wes Anderson || |- | 33 • 2011 ||Rabbinens katt (Le chat du rabbin) || Joann Sfar och Antoine Delesvaux || |- | 34 • 2012 ||Crulic - Drumul spre dincolo || Anca Damian || |- | 35 • 2013 ||Uma história de amor e fúria || Luiz Bolognesi || |- | 36 • 2014 ||Pojken och världen (O menino e o mundo) || Alê Abreu || |-