Manihalvön (äldre namn Maina) är den mellersta av Peloponnesos tre halvöar i Grekland.
Mani är ett otillgängligt bergsland som på flera platser når över 1 000 meter över havet. Bergen utgör en utlöpare av bergskedjan Pentadaktylon. Innevånarna på Manihalvön kallas mainoter eller mainoter. Befolkningen försörjde sig främst som herdar och var under lång tid mer självständiga än den övriga grekiska befolkningen. Man hade ett utpräglat ättesamhälle med en utpräglad krigarkultur. Inom vissa familjer fanns en ärftlig hövdingvärdighet, "bej". Blodshämnd och röveri mot andra folkgrupper präglade mainoternas kultur.
Historia Vid mitten av 500-talet var det grekiska fastlandet till största delen kristnat; där fanns närmare 60 biskopssäten, med en särskilt hög koncentration i provinsen Achaea där Mani ingick. Omkring år 950 skrev Konstantin VII en handbok i statskonst där han uppgav att Mani hade förblivit hedniskt fram till hans farfar Basileios I:s regeringstid under slutet av 800-talet.
Enligt Konstantin VII härstammade invånarna i Maina inte från slaverna utan från de gamla romarna, och de kallades ännu för hellener av lokalbefolkningen eftersom de i äldre tid varit avgudadyrkare enligt de forngrekiska hellenernas sed. Först under Basileios I:s regeringstid ska de ha blivit döpta.
Enligt Seifried (2021) ledde Konstantins uppgift, som återgetts av moderna historiker, till att arkeologer under de första undersökningarna av Manis bysantinska kyrkor felaktigt drog slutsatsen att de äldsta kyrkorna uppfördes först under 900-talet. Seifried menar dock att arkeologisk forskning sedan 1960-talet, särskilt kring kyrkor i södra Mani, har visat att flera kyrkor sannolikt kan dateras till den tidigbysantinska perioden (330–717). Detta antyder att kristnandet kan ha inletts redan under 400-talet.
Seifried konstaterar vidare att kyrkobyggandet i Mani ökade markant mellan 900- och 1400-talet, med ett genomsnitt på omkring 35 kyrkor per århundrade. Detta kan jämföras med endast två per århundrade under den tidigbysantinska perioden.
Sankt Nikon Metanoeite var verksam som missionär på det grekiska fastlandet från mitten av 960-talet. Hans roll för Manis har varit omdiskutuerad, och Florin Curta (2011) framhåller att Nikon på Peloponnesos inte tycks ha varit inriktad på att omvända vare sig greker eller slaver.
Refererenser Noter
Allmänna källor
Externa länkar
Kategori:Halvöar i Grekland