Ålänningar är personer som hör hemma i landskapet Åland, ett självstyrt landskap i Finland. Ålänningar kan definieras enligt åländsk hembygdsrätt, härkomst eller bosättning i landskapet. Landskapet är enspråkigt svenskt, och de flesta ålänningar har svenska som modersmål och talar åländska mål.
Begreppet Vem som räknas som ålänning kan avgränsas på tre olika sätt:
Medborgarskapskriteriet. En ålänning är den som har det regionala medborgarskapet åländsk hembygdsrätt. Härkomstkriteriet. En ålänning är en person som är född på Åland eller har föräldrar från landskapet. Bosättningskriteriet. En ålänning är den som är stadigvarande bosatt och folkbokförd på Åland.
Hembygdsrätten Hembygdsrätten tillkommer barn under 18 år som är finska medborgare och bosatta i landskapet, om en förälder har den. Den beviljas också på ansökan av finska medborgare som har flyttat till landskapet, bott där utan avbrott i minst fem år och har tillfredsställande kunskaper i svenska.
Hembygdsrätten medför flera rättigheter som inte tillkommer andra invånare i landskapet. Endast den som har hembygdsrätt får rösta i val till lagtinget och kommunfullmäktige och är valbar till sådana uppdrag, och endast den är undantagen från jordförvärvslagens inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom på Åland. Rätten att idka näring kan genom landskapslag inskränkas för den som saknar hembygdsrätt.
Hembygdsrätten medför också befrielse från värnplikt. Enligt självstyrelselagens 12 § har den som har hembygdsrätt rätt att i stället för värnplikt tjänstgöra vid lots- och fyrinrättningen eller i någon annan civilförvaltning, men eftersom någon sådan tjänstgöring aldrig har inrättats är dessa invånare befriade från att fullgöra värnplikt. Befrielsen gäller inte den som flyttat till landskapet efter fyllda tolv år.
Vid utgången av 2023 innehade 26 101 personer åländsk hembygdsrätt. Av dem var 1 751 bosatta utanför Åland. Under året behandlades 198 ansökningar om hembygdsrätt, varav 195 beviljades.
Födelseort Av landskapets invånare var 18 775 personer födda på Åland vid utgången av 2023, vilket motsvarade 61,5 procent av befolkningen. Andelen har sjunkit stadigt: 1990 var 74,1 procent av invånarna födda på Åland. Av de övriga var 5 503 personer födda i det finländska fastlandet (18,0 procent), 3 194 i Sverige (10,5 procent) och 3 069 i andra länder (10,0 procent).
Bosättning Antalet invånare har vuxit stadigt: 24 604 personer 1990, 25 776 år 2000 och 28 007 år 2010. Vid utgången av 2023 hade landskapet 30 541 invånare, varav 15 419 kvinnor och 15 122 män.
Av de bosatta hörde 66,7 procent till evangelisk-lutherska kyrkan vid utgången av 2023, medan 32,0 procent stod utanför alla religionssamfund. Också denna andel har förändrats snabbt: 1990 tillhörde 94,8 procent av befolkningen den evangelisk-lutherska kyrkan.
Ursprung
De första människorna kom till Åland för omkring 6 000 år sedan, sannolikt från Åbolands skärgård i öster. Avståndet till det finländska fastlandet beräknas då ha varit omkring hundra kilometer öppet hav, som färdades över i stockbåtar. Den äldsta boplatsen, Långbergsöda i Saltvik, hör till den tidiga kamkeramiska kulturen (omkring 4000–3300 f.Kr.). Omkring 3300–2800 f.Kr. vände riktningen, då gropkeramiker invandrade från Sverige.
Vikingatiden var öarnas fyndrikaste period: från tiden 600–1000 e.Kr. härrör de talrikaste fynden, och arabiska mynt vittnar om vikingakontakter under 800- och 900-talen. Fynden upphör därefter helt kring år 1000. Kristendomen befästes på Åland under 1100-talet, i samband med en ny kolonisation från Sverige som lämnat talrika spår i ortnamnen.
Språk
Åland är enligt självstyrelselagen enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska, och skrivelser mellan landskapets myndigheter och statens myndigheter ska avfattas på svenska. Finska medborgare har dock rätt att i egen sak använda finska inför domstol och andra statsmyndigheter i landskapet. Vid utgången av 2023 hade drygt 85 procent av invånarna, omkring 26 100 personer, svenska som modersmål.
De åländska målen räknas som de modernaste dialekterna i Finland och delas i två grupper: fasta Ålands långt utjämnade dialekter och skärgårdssocknarnas rikt utvecklade mål. Bland dragen märks förlängningen av korta stavelser, öppet ö i ord som brööd och mjööl, övergången av y till i i ord som bii ('by'), samt ett förenklat genussystem med två genus i stället för tre. Flera av dragen fortsätter österut genom Åboland och Nyland.
Tillhörighet och identitet
Återföreningskravet 1917–1921 När Finland blev självständigt 1917 identifierade sig de flesta ålänningar som svenskar, inte som finländare. Det gav upphov till Ålandsrörelsen, som önskade återförening med Sverige.
Genom Ålandslösningen 1921 blev landskapet i stället ett självstyrt område inom Finland, med garantier för svenska språket och militära neutralitet.
Åländsk identitet efter självstyrelsen I takt med att Ålands självstyrelse utvecklades har ålänningarna i första hand kommit att se sig som just ålänningar. I en enkätundersökning som ÅSUB genomförde våren 1999 bland drygt 800 slumpmässigt utvalda vuxna invånare fick identiteten ålänning medelvärdet 3,4 på en skala från 0 till 4, följd av nordbo (2,4), finländare (2,1), finlandssvensk (1,7), europé (1,5) samt svensk och finne (0,7 vardera). Drygt 68 procent av de svarande uppgav att de i mycket stor utsträckning kände sig som ålänningar, medan 7 procent inte kände någon samhörighet alls med den identiteten; för identiteterna svensk och finne markerade 65–67 procent att de inte kände någon samhörighet.
Undersökningen visade att den åländska identiteten stod i omvänd proportion till den finländska: ju starkare någon kände sig som ålänning, desto svagare var känslan av att vara finländare eller finlandssvensk. De som var födda i landskapet gav den åländska identiteten klart högre poäng än inflyttade, och det krävdes mer än tjugo års bosättning innan inflyttade började närma sig genomsnittet.
Bland de femton faktorer som de svarande fick bedöma kom det svenska språket främst i betydelse för den åländska identiteten (3,4), följt av hembygdsrätten (3,2), naturmiljön (3,2) och självstyrelsen (3,1). Minst betydelse tillmättes kyrklig aktivitet (1,2). Som de största hoten mot den åländska identiteten angavs en negativ inställning till åländsk särprägel och en åländsk isolering gentemot omvärlden.
Frågan om Ålands självständighet Under senare år har tanken på Åland som nation vuxit sig starkare vilket har aktualiserat frågan om Åland borde bli en självständig stat. Det politiska partiet Ålands Framtid driver idag frågan om Ålands självständighet medan övriga politiska partier på Åland istället vill utveckla Ålands självstyrelse inom Finlands gränser. Idag finns inte längre någon politiker på Åland som driver frågan om återförening med Sverige. Enligt opinionsundersökningar som refererades 2002 skulle 70 procent av ålänningarna rösta för att landskapet även i fortsättningen ska höra till Finland.
Ålänningar utanför Åland Hembygdsrätten är knuten till bosättningen i landskapet: den som stadigvarande flyttar från Åland förlorar sin hembygdsrätt efter fem år, om inte frånvaron dessförinnan avbrutits genom stadigvarande återflyttning. Trots detta var 1 751 av de 26 101 personerna med hembygdsrätt bosatta utanför landskapet vid utgången av 2023.
Utflyttningen av åländskfödda är fortlöpande. Under 2023 flyttade 734 personer från Åland, varav nästan 300 var födda i landskapet, medan omkring 200 av de 917 inflyttade var återvändande åländskfödda. Sett enbart till flyttningsrörelsen minskade antalet åländskfödda invånare med 80 personer under året, medan antalet invånare födda utanför Åland ökade med 270.
Se även Åland Åländska Ålands politiska historia Ålandsfrågan
Källor
Kategori:Svenskar Kategori:Etniska grupper i Finland