Ivana Brlić-Mažuranić

Ivana Brlić-Mažuranić, född 18 april 1874 i Ogulin, död 21 september 1938 i Zagreb, var en kroatisk författare. Brlić-Mažuranić anses ha varit en av de främsta kroatiska barnboksförfattarna genom tiderna och kallades redan under sin levnadstid för "Kroatiens H.C. Andersen".Hyperex.co.uk Ogulin.hr - Ogulins officiella webbplats Vid fyra tillfällen 1931-1938 nominerades hon till nobelpriset i litteratur.Nobelprize.org - Nobelprisets officiella webbplats, nominerad 1931 Nobelprize.org - Nobelprisets officiella webbplats, nominerad 1935 Nobelprize.org - Nobelprisets officiella webbplats, nominerad 1937 Nobelprize.org - Nobelprisets officiella webbplats, nominerad 1938

Bakgrund Ivana föddes 1874 i Ogulin i dåvarande Österrike-Ungern. Familjen Mažuranić var välkänd. Fadern Vladimir Mažuranić var författare, historiker och advokat. Modern Henrietta Mažuranić (född Bernath) kom från en framstående familj från Varaždin. Ivanas farfar Ivan Mažuranić var poet och Kroatiens ban 1873-1880. Hennes farmor Aleksandra Mažuranić var syster till Dimitrija Demeter, en av illyrismens frontfigurer.Kkd-ibm.hr

Uppväxt, utbildning och familj Ivana fick till största del hemundervisning. 1878 flyttade familjen till Karlovac, därefter Jastrebarsko och 1882 till Zagreb. 1892 gifte hon sig med advokaten och politikern Vatroslav Brlić. Hon flyttade därefter till makens hemort Brod na Savi (dagens Slavonski Brod) och kom där att tillbringa större delen av sitt liv. Paret fick sex barn.

Död och eftermäle Brlić-Mažuranić led under många år av depressioner och den 21 september 1938 begick hon självmord i Zagreb. Flera av hennes verk kom att få internationell och spridning och översättas till flera språk.

Författarskap Ivana började tidigt att skriva poesi och essäer men det var först i början av 1900-talet som hennes verk kom att publiceras. Som nioåring skrev hon 1883 dikterna Ma Croatie och Le bonheur. Dessa skrevs på franska. När hon 1886 besökte födelseorten Ogulin skrev hon dikten Zvijezdi moje domovine. Den första skriven på kroatiska.

Först 1913 då romanen Čudnovate zgode šegrta Hlapića publicerades fångade hon allmänhetens intresse. Romanen handlar om den föräldralösa pojken Hlapić som arbetar som lärling hos den stygge skomakaren Mrkonja. 1916 publicerades novellsamlingen Priče iz davnine (översatt till svenska 1929 med titeln Lavendel och rosmarin).Tolkien.com.hr I denna sagosamling, ursprungligen bestående av sex sagor, finns motiv från den slaviska mytologin och det förkristna Kroatien. Det var denna samling som gav Ivana Brlić-Mažuranić smeknamnet "Kroatien H.C. Andersen" eller "J.R.R. Tolkien".

I sina memoarer framhåller Ivana tre personer som sina förebilder; farfadern Ivan Mažuranić, författaren Franjo Marković och biskopen Josip Juraj Strossmayer. Hon uppger dock att det var hennes barn som gav henne en outtröttlig kraft att skriva.

Verk 1902 - Valjani i nevaljani 1905 - Škola i praznici 1912 - Slike 1913 - Čudnovate zgode šegrta Hlapića 1916 - Priče iz davnine 1923 - Knjige o omladini 1935 - Iz arhive obitelji Brlić u Brodu na Savi 1937 - Jaša Dalmatin, potkralj Gudžarata 1939 - Srce od licitara 1943 - Basne i bajke

Översättningar Brlić-Mažuranićs verk har översatts till flera europeiska språk. Romanen Čudnovate zgode šegrta Hlapića har tack vare esperantister fått spridning över hela världen och översatts till bland annat bengali (av Probal Dashgupta), hindi och kinesiska (av Shi Cheng Tai), japanska (av Sekoguchi Ken) och farsi (av Achtar Etemadi).

Filmografi Animerade filmatiseringar 1997 - Čudnovate zgode šegrta Hlapića (Kroatien)

Spelfilmer 2013 - Šegrt Hlapić (Kroatien)Imdb.com

Externa länkar

Referenser Fotnoter

Kategori:Kvinnor Kategori:Kroatiskspråkiga författare av barn- och ungdomslitteratur Kategori:Kroatiska författare av barn- och ungdomslitteratur Kategori:Personer från Ogulin Kategori:Födda 1874 Kategori:Avlidna 1938 Kategori:Gravsatta på Mirogojkyrkogården

Ivana Brlić-Mažuranić

Källa och licens