Black Francis, född Charles Michael Kittridge Thompson IV den 6 april 1965 i Boston, Massachusetts, är en amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist. Black har varit musikaliskt aktiv sedan 1985 och är mest känd som frontman i det inflytelserika alternativ rock-bandet Pixies under andra halvan av 1980-talet och början av 1990-talet. Efter att bandet splittrats 1993 påbörjade han en solokarriär under namnet Frank Black. Efter att ha släppt två skivor på 4AD Records bröt han med skivbolaget och startade bandet Frank Black and the Catholics. 2004 återförenade Black Pixies men han fortsatte att släppa soloskivor samtidigt som han turnerade och arbetade i studion med Pixies.

Blacks sångstil har varierat mycket från den skrikande rösten under den första tiden med Pixies till en mer lugn och melodisk stil på senare Pixies-album och under solokarriären.Sisario, Ben. Doolittle 33⅓. Continuum, 2006. Sidan 80 Hans kryptiska låttexter innefattar både okonventionella ämnen som surrealism, incest och bibliskt våld som dammkollapser, science fiction och surfkultur.Sisario, 2006. Sidan 30 Hans användande av otypisk taktart, dynamik mellan lågmält och högljutt samt hans distinkta förtjusning i liveinspelade studioalbum under solokarriären har gett honom en unik stil inom den alternativa rocken.

Som Pixies frontman har flera av Blacks låtar (till exempel "Where Is My Mind?" och "Debaser") uppskattats och omtalats av flera efterföljande musiker, bland andra Thom Yorke från Radiohead och Kurt Cobain. Cobain har sagt att Nirvanas hitsingel "Smells Like Teen Spirit" var deras försök att kopiera Pixies. Däremot har skivorna från solokarriären och tiden med The Catholics inte fått samma mediala uppmärksamhet.

Biografi Uppväxt och collegetiden Charles Thompson föddes den 6 april 1965 i Boston i USA. Hans far var barägare och Thompson bodde som ung i Los Angeles eftersom fadern ville lära sig mer om restaurang- och barverksamhet.Frank, Ganz, 2005. Sidan 4 Thompson var ung när han introducerades för musik och föräldrarna lyssnade på 1960-talets folkrock. Hans första gitarr var hans mammas Yamaha, en klassisk gitarr, när han var elva eller tolv år som köpts för pengar hans pappa fått i dricks i baren.

Familjen flyttade runt mycket, både med Charles biologiska far och senare även med styvfadern som var en religiös man intresserad av fastigheter på båda USA:s kuster. Hans biologiska föräldrar hade separerat två gånger när han började första klass.Sisario, 2006. Sidan 10 När Thompson var tolv år gick hans mor och styvfar med i Assemblies of God något som kom att influera många av de låtar han skrev åt Pixies.Sisario, 2006. Sidan 11 Han upptäckte Larry Norman, en kristen musiker som uppträdde på ett religiöst sommarläger Charles var med på när han var tretton år. Norman kom att påverka Thompson så mycket att han döpte Pixies första EP efter en av Normans signaturfraser "come on, pilgrim!". Uttrycket finns även med i låten "Levitate Me". Senare kom Thompson att beskriva musiken han lyssnade på som ung:

Innan Thompson hann börja sista året i skolan flyttade hans familj till Westport, Massachusetts där han fick motta pris som Teenager of the Year, som senare blev namnet på ett av hans soloalbum.Frank, Ganz, 2005. Sidan 5 Under den här tiden skrev Thompson flera låtar som senare kom att spelas in på skiva, bland andra "Here Comes Your Man" som medverkade på Pixies-albumet Doolittle och "Velvety Instrumental Version".Sisario, 2006. Sidan 88

Efter att ha avslutat high school 1983 började han studera antropologi på University of Massachusetts Amherst. Efter att ha delat rum med en annan student i en termin flyttade Thompson sedan in med Joey Santiago, blivande gitarrist i Pixies.Frank, Ganz, 2005. Sidan 9 Båda hade ett stort intresse av rockmusik och började jamma ihop. Santiago introducerade honom till 1970-talets punkvåg och David Bowie. Det var även nu som Thompson upptäckte bandet The Cars som han har beskrivit ha influerat honom och Pixies väldigt mycket.Frank, Ganz, 2005. Sidan 10

Under andra året på college åkte Thompson till San Juan i Puerto Rico i ett halvår som en del av ett studentutbyte. Många av Pixies tidiga låtar har hämtat inspiration i Thompsons tid i Puerto Rico. Hans rumskamrat under vistelsen, som han beskrivit som konstig, psycho och homosexuell, var till exempel förebild för låten "Crackity Jones".Sisario, 2006. Sidan 12 Thompson misslyckades med att få grepp om det spanska språket och avbröt studierna efter att ha funderat över om han ville åka till Nya Zeeland för att titta på Halleys komet (som han senare sagt verkade vara det häftiga, romantiska valet)"No Time Wasters!" Q, Nummer 48, September 1990 eller starta ett rockband. Han skrev ett brev till Santiago för att övertala denna att starta ett band med honom när han kom tillbaka till Boston.Frank, Ganz, 2005. Sidan 11

Pixies

När Thompson kom tillbaka till USA hoppade han av skolan och flyttade ihop med Santiago. Han tillbringade 1984 med att arbeta på en fabrik (han ansvarade för knapparna på teddybjörnar), komponera musik på sin akustiska gitarr och skriva texter på tunnelbanan. I januari året efter bildade han Pixies tillsammans med Santiago.Frank, Ganz, 2005. Sidan 13 Efter att ha satt in en annons i en tidning där de sökte en basist som gillade Hüsker Dü och Peter, Paul and Mary rekryterades Kim Deal en vecka senare. Efter rekommendation från Deals man kom man i kontakt med trummisen Dave Lovering.Frank, Ganz, 2005. Sidan 18

1987 spelade bandet in en demokassett med arton låtar (känd som The Purple Tape bland fansen). Thomsons biologiska far lånade ut 1 000 dollar till bandet för att de skulle ha råd att spela in kassetten. Thompson har senare förklarat att han tror att detta var ett sätt för honom att kompensera för att han inte var så delaktig i Thompsons uppväxt.Sisario 2006. Sidan 16 "The Purple Tape" gjorde att Pixies fick ett skivkontrakt med det brittiska independentbolaget 4AD. Inför debut-EP:n Come on Pilgrim tog Thompson aliaset "Black Francis" som inspirerades från hans far som enligt Thompson sparat namnet ifall han skulle få en son till.Sisario 2006. Sidan 18

1988 spelade Pixies in sitt andra album, Surfer Rosa på vilket Francis skrev och sjöng alla låtar med undantag för "Gigantic" som han skrev tillsammans med Deal som även sjöng den på skivan. För att göra reklam för skivan gjorde man även en turné i Europa under vilken Francis träffade Eric Drew FeldmanFeldman var en veteran inom avantgarde-musiken från band som Pere Ubu, Captain Beefhearts Magic Band och The Residents. som han senare skulle komma att samarbete med både på Pixies-album och under solokarriären. Pixies tredje album Doolittle, som bland annat innehöll Francis låtar "Debaser" och "Monkey Gone To Heaven", släpptes året efter och hyllades av kritikerna. Nu hade utmattning och ett begynnande gräl mellan Francis och Deal tagit ut sin rätt och bandet tog en paus.Frank, Ganz, 2005. Sidan 132 Francis, som är flygrädd, tillbringade tiden med att åka bil runt om i USA tillsammans med sin flickvän Jean Walsh som han träffat under den första tiden med Pixies.Frank, Ganz, 2005. Sidan 25 Han gjorde egna spelningar för att samla in pengar för att köpa möbler till sin nya lägenhet i Los Angeles.

Bandet återuppstod 1990 och spelade in två album till: Bossanova kom 1990 och Trompe le Monde 1991. På det sistnämnda samarbetade Francis för första gången med Feldman som han träffat några år tidigare. Albumets fokusering på science fiction-temanFrancis, Black. Lyrics. "Planet of Sound." (Trompe le Monde). LP. 4AD Records 1991. som till exempel utomjordingar och UFOn kom att fortsätta influera Francis under hans tidiga solokarriär. På låten "U-Mass" som handlade om Francis universitet spelade Feldman keyboard, något som utmärker skivans brytning med den rena alternativa rocken. Från och med Bossanova skrev Francis allt material själv, något som irriterade Deal som hade varit delaktig i de tidigare albumen. Francis och Deal blev osams och till slut meddelade man 1993 att Pixies hade lagts ner ett år tidigare.Frank, Ganz, 2005. Sidan 173

Tidig solokarriär miniatyr|250px|Francis under en konsert. Under inspelningen av Pixiesalbumet Trompe le Monde från 1991 diskuterade Francis möjligheterna att spela in en soloskiva med producenten Gil Norton.Gil Norton was the producer of the Pixies' records from Doolittle onwards. Eftersom Francis inte hade något nytt eget material färdigskrivet bestämde man sig för att spela in en skiva med coverlåtar men när Francis åter besökte studion 1992 hade han ett flertal färdiga och halvfärdiga låtar.

Francis samarbetade med Feldman för att spela in nytt material och de begränsade antalet covers till en, The Beach Boys Hang On to Your Ego. Förutom att producera skivan spelade Feldman keyboard och bas på flera låtar. Pixiesgitarristen Joey Santiago deltog med sitt gitarrspel.Frank, Ganz, 2005. Sidan 187–8 Albumet spelades in under Pixies paus från sena 1992 till våren 1993. Efter att ha tagit det nya artistnamnet "Frank Black" (en invertering av hans gamla Black Francis) släpptes skivan under namnet Frank Black i mars 1993. Precis som på Pixies senaste skiva Trompe le Monde fokuserade skivan på ett science fiction-tema även om andra ämnen förekom. Låten I Heared Ramona Sing handlade till exempel om punkbandet Ramones. Både musiken och texterna liknade de som funnits med på Bossanova och Trompe le Monde och Feldman har senare medgivit att skivan återknyter starkt till speciellt den senare även om den samtidigt skiljer sig från allt annat Black spelat in.Frank, Ganz, 2005. Sidan 188

Efterföljande år släpptes Blacks andra soloskiva, dubbelalbumet Teenager of the Year som var ytterligare ett steg ifrån Pixies-soundet.Phares, Heather. "Frank Black: Teenager of the Year ". All Music Guide. Retrieved on 2006-12-12. Låten "Headache" spelades hyfsat ofta på alternativ rock-radiostationer och beskrevs av musikkritiker som "irresistible pop" (ung. oemotståndlig pop). Inspelningen av Teenager of the Year skilde sig markant från inspelningen av Frank Black. På Frank Black använde man sig av MIDI-schabloner under låtskrivandet men nu spelade Black upp de olika delarna av låtarna för bandmedlemmarna. Feldman noterade att Blacks låtskrivande blev mer spontant. Till skillnad från tiden i Pixies, då albumen ofta riktade in sig på ett eller ett par teman och genrer skrev Black nu låtar i ett flertal genrer och ämnen. Detta liknar mer de senare skivorna Black gjort än till exempel Frank Black och Trompe le Monde.

Både Frank Black och Teenager of the Year togs emot väl av kritiker och är fortfarande favoriter hos fansen men fick liten kommersiell framgång. 1995 lämnade Black 4AD och Elektra. Han fortsatte att skriva musik och 1996 släpptes The Cult of Ray på skivbolaget American Recordings. Till skillnad från tidigare soloalbum spelades skivan huvudsakligen in live i studio. Lyle Workman var den enda musiker som var kvar från Teenager och han spelade även här gitarr. David McCaffrey spelade bas och Scott Boutier trummor.Båda hade tidigare spelat i jangle pop-bandet Miracle Legion. Albumet togs varken emot bra kommersiellt eller av kritikerna men den avskalade inställningen skulle komma att definiera Blacks arbetssätt de följande åren.

Frank Black and the Catholics