Rabbe Axel Wrede (Rabbe Wrede), född 16 juli 1851 i Anjala, död 16 februari 1938 i Anjala, var en finlandssvensk professor, rättslärd, friherre och politiker, av den finländska grenen av släkten Wrede. Han spelade en framträdande roll i det passiva motståndet mot förryskningspolitiken och var 1905–1909 vice ordförande i senatens justitiedepartement. Han var också en av grundarna till Svenska Folkpartiet.
Biografi
Bakgrund och akademisk karriär Wredes föräldrar var friherren och Anna Baeckman. Han gifte sig 1879 med Johanna Sofia Paulina Wrede. Paret fick tre barn: Anna Helena (f. 1880), Rabbe Fabian (f.1882) och Henrik August (f. 1884).
Wrede avlade juris utriusque kandidatexamen 1879 och studerade därefter för Adolf Wach i Leipzig och Oskar Bülow i Tübingen. Han blev juris doktor 1884 med avhandlingen Om kvittning enligt finsk rätt. Han meriterade sig för professuren med verket Processinvändningarna enligt finsk allmän civilprocessrätt (1884) och var professor i civillagfarenhet och romersk rätt 1885–1905, senare även professor i civilprocessrätt vid Helsingfors universitet. Rabbe Wrede blev rektor 1905. Han var kansler för Åbo Akademi 1918–1930.
Juridisk gärning Rabbe Wrede har haft stort inflytande på finländsk rätt och åtnjöt stort internationellt erkännande som processualist. Tack vare Wrede blev processrätten en självständig disciplin i Finland, och hans inflytande sträckte sig även till Sverige. Enligt Otto Hjalmar Granfelt var Finlands gällande civilprocessrätt hans främsta verk, och enligt Karl Söderholm hör han till de främsta juridiska skriftställarna i Finland.
Politisk verksamhet Rabbe Wrede tillhörde ridderskapet och adeln vid alla lantdagar 1877–1906. Han var ordförande för lagutskottet 1888, 1894 och 1900 samt för grundlagsutskottet 1911, 1912 och 1918. Åren 1893–1900 ledde han kommittén för omorganisering av rättegångsväsendet.
Han företrädde svenskheten i Finland och motståndet mot Ryssland. Under förryskningsperioden var han ordförande för den juridiska kommittén inom det passiva motståndet och samarbetade med Kagalen. Efter att ha offentligt kritiserat värnpliktslagen som grundlagsstridig lät Rysslands inrikesminister von Plehwe anhålla honom 1904, och han förvisades till Reval. Han tilläts återvända redan 1905, då han valdes till rektor för Helsingfors universitet. Från december 1905 till juni 1909 var han vice ordförande i senatens justitiedepartement (motsv. "Högsta Domstolen"). Han avgick tillsammans med övriga ledamöter i protest mot kejsarens grundlagstolkning i samband med att arrendeförordningen utfärdades.
Efter enkammarlantagets första val utkristalliserades två ståndpunkter i senaten: den "parlamentariska" grupperingen kring K. J. Ståhlberg och den gruppering som leddes av Wrede och avvisade parlamentarismen. Wrede förespråkade ett tvåkammarsystem, men allmän och lika rösträtt infördes i val av en enkammarlantdag. Han deltog i den kommitté under Ståhlbergs ledning som sommaren 1917 utarbetade en ny konstitution på Wredeby i Anjala, där han utan framgång försökte driva igenom en monarkisk regeringsform. 1910–1913 och 1917–1918 var han ledamot av enkammaren.
Han var en av grundarna till Svenska folkpartiet och var också aktiv inom intresseorganisationen Svenska Finlands folkting. I skriften Vår nationalitetsfråga framhöll han att finlandssvenskarna borde åta sig offentliga uppdrag för att undvika att isolera sig från de finskspråkiga.
Utmärkelser Hedersdoktor 1918 vid Lunds universitet, 1932 vid Helsingfors universitet, 1924 i Hamburg och 1926 i München. Han blev utländsk ledamot av den svenska Vetenskapsakademien 1924.
Utmärkelser
Bibliografi
Om kvittning enligt finsk rätt (1883) Processinvändningarna enligt finsk allmän civilprocessrätt (1884) Några drag ur Finlands samhällsskick (1900) Finlands gällande civilprocessrätt I (1905) Finlands gällande civilprocessrätt II (1910) Matthias Calonius (1917) Själfständighetsfrågan och Finlands landtdag (1917) Grunddragen av Finlands processrätt (1919) Grunddragen av Finlands rätts- och samhällsordning. Handbok för medborgare I−II (1921).
"Das Zivilprozessrecht Schwedens und Finnlands" i Das Zivilprozessrecht der Kulturstaaten (1924)
Referenser
Vidare läsning
Kategori:Ridderskapet och adelns lantdagsledamöter Kategori:Ledamöter av Finlands lantdag för Svenska folkpartiet Kategori:Finlands senatorer Kategori:Finländska professorer i juridik Kategori:Rektorer vid Helsingfors universitet Kategori:Universitetskanslerer i Finland Kategori:Personer verksamma vid Åbo Akademi Kategori:Finländska friherrar Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Hedersdoktorer vid Lunds universitet Kategori:Personer från Kouvola Kategori:Födda 1851 Kategori:Avlidna 1938 Kategori:Män Rabbe Axel Kategori:Finlandssvenska politiker