miniatyr|Ett arkiv Arkivteori är det område inom arkivvetenskap som behandlar arkivens natur.Eastwood 1994, s. 125 Fokus ligger på vad för dokument som är arkiv och hur dessa skall hanteras. Principer som diskuteras inom arkivteorin är ordnande och förtecknande av arkiv, bevarande och gallring av arkivhandlingar. Därmed formar arkivteorin den ”sociala” agendan för hur arkivarier praktiskt ska arbeta med arkiv och förstå sin yrkesroll.Eastwood 1994, s. 129
En någorlunda enhetlig arkivteori anses ha tagit form i slutet av 1800-talet vid publiceringen av ”den holländska handboken” av Muller, Feith och Fruin.Ridener 2009, s. 2 Arkivteorin har sedan dess kraftigt påverkats av historiografiska och teknologiska utvecklingar. Detta har lett till nya tolkningar av arkivs bevisvärde samt ökad dokumentering och nya format, vilket har utmanat arkivens natur och arkivariens roll.Ridener 2009, s. 10-19
Ordnande och förtecknande av arkiv Fram till 1800-talet fanns inga internationellt accepterade system för ordnande av arkivhandlingar. Olika arkivinstitutioner använde t.ex. kronologisk ordningRidener 2009, s. 24 eller ämnesbaserade systemHedstrom 2004, s. 16. Senare har emellertid proveniensprincipen, som innebär att handlingar från en arkivbildare skall hållas ihop som en enhet, blivit dominerande.
När det gäller förtecknande av arkiv finns det inte ens i vår tid någon internationellt accepterad standard. Svenska myndighetsarkiv från 1900-talet har i regel förtecknas enligt det allmänna arkivschemat. Under de senaste åren har det internationellt blivit vanligt med processorienterad arkivredovisning, vilket innebär att det skapas en förteckningsplan för varje arkivbildare, baserat på de specifika dokumenttyper som uppkommer i olika processer i arkivbildarens verksamhet. Enligt Riksarkivets föreskrifter från 2008 skall svenska myndigheter övergå till processorienterad arkivredovisning.Riksarkivet 2008
Bevarande och gallring I början av den moderna arkivteorin utgjorde inte beslut gällande vilka handlingar som skulle bevaras respektive gallras en arbetsuppgift för arkivarier. Den holländska handboken år 1898 avhandlade exempelvis endast det praktiska arbetet, då främst hur arkiv skulle ordnas och förtecknas.Ridener 2009, s. 40 Hilary Jenkinson publicerade år 1922 "A Manual of Archive Administration" och menade att arkivarien skulle eftersträva objektivitet och således inte fatta beslut gällande bevarande och gallring. Arkivariens uppgift var då endast att ta emot och vårda handlingar som inkom till arkivet.Ridener 2009, s. 55, 60 Med modernismens inflytande inom arkivteorin och Theodore Roosevelt Schellenbergs publicering av "Modern archives" år 1956 kom dock detta att problematiseras. Schellenberg menade att arkivarier skulle ha ett inflytande på de beslut som av arkivbildaren togs gällande bevaring och gallring, vilket för övrigt skulle ske utifrån primära och sekundära värden.Ridener 2009, s. 84-85
Idag är postmodernism framträdande inom arkivteorin och arkivarien förväntas att ha en mer aktiv roll i urvalet av handlingar. Inom den postmoderna teoribildningen påpekas de maktstrukturer som finns inom arkiv.Ridener 2009, s. 151, 129 Appraisal eller informationsvärdering av handlingar ses idag som en stor del av arkivariers arbetsuppgift och subjektivitet är idag ett mer accepterat förhållningssätt. Ridener 2009, s. 152-153 Det utvecklades nya teorier inom appraisal och en av de mest välkända är Terry Cooks Macroappraisal. Macroappraisal är enligt Cook ett sätt att kombinera både praktik och teori när det gäller bevarande och gallring, samt att fokus borde ligga mer på de aktiviteter och funktioner som leder till att handlingar skapas. Ridener 2009, s. 129
Referenser Noter
Källor
Kategori:Arkivväsen