Kriget i Donbass, även beskriven som konflikten i östra Ukraina eller Donbasskonflikten, är en militär konflikt i den ukrainska delen av Donetsbäckenet. Konflikten rör kontrollen över den östligaste delen av landet – oblasterna Donetsk och Luhansk – och inleddes våren 2014, efter att Euromajdan lett till att president Viktor Janukovytj avsatts från sin post. Därefter ifrågasatte många etniska ryssar i de östra och sydöstra delarna av landet den nya regeringens legitimitet, vilket ledde till demonstrationer och oroligheter.
Efter att Rysslands militära ledning dragit nytta av situationen och samtidigt annekterat Krim, utbröt strider i landets båda östligaste oblast. Etniska ryssar tog kontroll över delar av området och utropade under april månad 2014 separatiska "folkrepubliker" (Folkrepubliken Donetsk respektive Folkrepubliken Lugansk), samtidigt som man genomförde omdiskuterade folkomröstningar om oblastens status. Lokala miliser tog samtidigt över den militära (och till stor del även civila) kontrollen över området.
Efter att Petro Porosjenko 25 maj 2014 valts till ny president, inledde han åtgärder för att med olika medel återta kontrollen över de båda oblasten i öster. Porosjenko gjorde utfästelser om ryska som regionalt språk (men inte som ett andra officiellt språk i Ukraina) och större regional makt över skattemedel (men inte en federalisering av landet). Ukrainas armé och de frivilliga förbanden återtog under sommaren delar av området, samtidigt som separatisterna, med omfattande stöd från Ryssland,Marchak, Daria (15 augusti 2014): "Russia Truce Plan at Odds With Reports on APC Movements". Bloomberg.com. Läst 15 augusti 2014. Walker, Shaun (14 augusti 2014): "Russian military vehicles enter Ukraine as aid convoy stops short of border". Theguardian.com. Läst 15 augusti 2014. befäst kontrollen över territoriet runt och öster om städerna Donetsk och Luhansk.
Diplomatiska initiativ har fram till 2018 endast lett till kortare vapenvilor, samtidigt som strider tidvis blossat upp mellan på den ena sidan ukrainsk militär och frivilliga paramilitära förband med visst inslag av utländska legosoldater och på andra sidan lokala proryska miliser, som enligt många rapporter får militärt stöd från Ryska federationen. Striderna har mattats av och frontlinjen permanentats, i något som i allt väsentligt påminner om en frusen konflikt. Liknande frontlinjer i konfliktzoner i regionen finns vid Nagorno-Karabach, Sydossetien, Abchazien och Transnistrien – alla med Ryssland som allierad eller skyddsmakt på den ena sidan av konflikten.
miniatyr|Resultatet av en ukrainsk opinionsundersökning under perioden 8–18 februari 2014. Siffrorna står för andelen som då ville att Ukraina och Ryssland skulle förenas i en stat.
Översikt Bakgrund
Konflikten i Donbass har sin bakgrund i Ukrainas slitning och dilemma i vilka landet vill samarbeta med, där valet har stått mellan västvärlden och EU å ena sidan och Ryssland å andra sidan. En tändande gnista blev Euromajdan och protesterna i Kiev, som fick den ryssvänlige presidenten Viktor Janukovytj att avgå i februari 2014. Protesterna riktades 2014 mot den av Arsenij Jatsenjuk ledda ukrainska regeringen, som kom till makten i slutet av februari. De proryska protesterna har besvarats av ledningen i Ryska federationen, där duman godkänt ingripande av rysk militär på ukrainskt territorium i syfte att skydda etniska ryssar i landet. Misstankar om att Ryssland gav stöd till ockupanter i östra Ukraina – i form av krigsmateriel, logistik och gränsbeskjutning – förnekades vid upprepade tillfällen av Kreml, men mycket tyder på att Ryssland inte bara stödde separatister med vapen utan även med soldater.
mini|Områden i östra Ukraina som 1994 hade en betydande del etniska ryssar (rött). Orterna på kartan har stavning på engelska. Missnöjet var starkast i Donetsbäckenet (Donetsk och Luhansk oblast), ett tungt industrialiserat område som står för en stor del av Ukrainas BNP. Den kol- och stål-industribaserade regionen har de senaste decennierna fått uppleva omställningsproblem med en ökad arbetslöshet. Misstron mot de nya makthavarna i Ukraina – "juntan i Kiev" – var stor under våren 2014, även om en tydlig majoritet av befolkningen fortfarande föredrog att tillhöra Ukraina.Nevéus, Ingmar (3 maj 2014): "Arbetarna i döende städer hoppas på en rysk vår". DN.se. Läst 27 juli 2014.
De boende i den kraftigt urbaniserade regionen är ofta relativt nyinflyttade, sedan Sovjettidens industrialisering av området. Där finns också minnen av tidigare lokala statsbildningar, som Sovjetrepubliken Donetsk. Denna utropades 1918 som egen nation, innan den någon månad senare erövrades av Lenins trupper. Huvudgatan i Donetsk är än idag uppkallad efter Artiom, ledaren för den gamla utbrytarstaten.
Rysslands Putin utvecklade 2014 en neo-imperialistisk nationalistisk retorik i vilken Ukraina framställdes som en del av stor-Ryssland, och som offer för Västs fientliga ständiga framflyttande av positioner.
USA har sedan 2014 eller tidigare byggt upp en verksamhet längs Ukrainas gräns mot Ryssland. Där har CIA tränat elitstyrkor och spioner och byggt hemliga underjordiska militärbunkrar för underrättelseverksamhet. Verksamheten avslöjades av New York Times i februari 2024.
Frågan om nationalitet bidrog under våren 2014 till radikalisering och djupare splittring mellan folk som identifierar sig som ukrainare och de som inte gör det. Det handlar i viss mån om klasskillnader. Akademiker, tidningsfolk och studenter är ofta för ett enat Ukraina, medan separatisterna och deras anhängare i de flesta fall är arbetarklass. De välutbildade prioriterar yttrandefrihet och pluralism, vilket de tror kommer att värnas bättre i ett mer "europeiskt" Ukraina än i "ryskt" Ukraina. Arbetarklassen är å sin sida rädd att förlora sina arbeten om Ukraina moderniseras och gamla Sovjetfabriker slår igen. De hoppas att Ryssland kan rädda industrin, höja lönerna och pensionerna (vilka är högre på den ryska sidan gränsen).
I slutet av mars 2014 visade en opinionsundersökning att en tydlig majoritet, eller 66 procent ville tillhöra Ukraina och 27 procent Ryssland. 70 procent av de tillfrågade var emot att man hissade ryska flaggor på offentliga byggnader.
En stor del av befolkningen i Donbass får sin nyhetsförmedling av de ryska TV-kanaler och webbplatser som våren 2014 skildrade det proeuropeiska upproret i Kiev på ett sätt som framhävde de extrema högerkrafterna roll och hur upproret finansierades med ekonomiskt stöd från USA och EU. Den rysktalande befolkningen minns den nationalistiska ukrainska gerillan UPA som ända fram till slutet av 1940-talet slogs med både tyskar, polacker och Röda armén. I Donbass ses UPA endast som en organisation som samarbetade med nazisterna och talar om dem som "banderovtsy", efter Stepan Bandera, som var ledare för gerillans politiska gren.
Fotbollsmatcher lockade dock under våren mer folk än politiska demonstrationer och flera av Dynamo Kievs ultrashuliganer har tagit värvning i Azovbataljonen. Även många rysktalande Sjachtar Donetsk-supportrar är ukrainska nationalister; i maj deltog Tjornomorets Odessa och Metalist Charkiv-fans i gatukravallerna i Odessa på den "ukrainska" sidan. Senare på kvällen dog 37 regeringsmotståndare i en brand i en fackföreningsbyggnad i Odessas centrala del, som har använts som högkvarter för de proryska aktivisterna. Minst 38 dog av bl.a. kolmonoxidförgiftning, och minst åtta då de hoppade ut genom fönstren på den brinnande byggnaden. Branden verkade ha börjat med att proryska aktivister försökte ta kontroll över byggnader i staden. Ett 50-tal personer, varav tio poliser, skadades också i mordbranden, som vissa ansåg att regeringsanhängare låg bakom.Myndigheder i Ukraine: Over 30 mennesker dræbt i mordbrand - DR Ryska medier rapporterade att det var medlemmar från den högerextrema, ukrainska gruppen Högra Sektorn samt fotbollshuliganer som låg bakom branden och flera sammandrabbningar med regeringsmotståndare. De ska också ha attackerat personer som försökt fly ut ur det brinnande huset. Under dagen skadades 174 personer, och för 25 av dem var tillståndet kritiskt. Enligt den lokala polisen har 130 personer gripits misstänkta för överlagt mord i samband med branden samt för deltagande i kravaller.Fortsatt offensiv mot separatister - Aftonbladet mini|Segerdagsparaden: Proryska protester i Donetsk 9 maj 2014.
Den oberoende ryska dagstidningen Novaja Gazeta publicerade 24 februari 2015 material angående Kremls "ukrainska planer". Enligt det läckta materialet skulle den ryska statsledningen redan i början av februari 2014 (det vill säga före Viktor Janukovytjs avsättande/flykt från posten som Ukrainas president) planerat ett annekterande av Krim och (den ukrainska delen av) Donetskbäckenet. Orsakerna skulle inte i första hand ha varit omsorgen om den ryska minoriteten i områdena utan mer geopolitisk.
Protester i olika områden (urval)
Charkiv oblast CharkivВ Харькове на здании ОГА установили российский флаг Vad ska tända gnistan i östra Ukraina? - SVT.seTvå döda i Ukraina - AftonbladetBBC News - Deadly clashes in east Ukraine ahead of Crimea vote Cherson oblast ChersonВ Херсоне жители города требуют выполнить их требования Dnipropetrovsk oblast DnipropetrovskВ Днепропетровске состоялись два митинга: за и против новой власти Donetsk oblast DonetskВ Донецке подняли российский флаг перед зданием областной администрации У Донецьку в зіткненнях на пл. Леніна загинуло три людини. RBK Ukraine, 14 mars 2014. Ukraina, Ryssland anklagar varandra för våldsamheter - svenska.yle.fiMyndighetsbyggnad stormad i Donetsk - SVT.seArmed, pro-Russian separatists lay siege to Donetsk Oblast as Ukrainian government struggles to combat - Kyiv Post MariupolМариупольцы поддерживают Севастополь Tre döda i Ukraina - svenska.yle.fi Slovjansk Kramatorsk Jenakijeve HorlivkaKiev tappar kontrollen i Donetsk - svenska.yle.fi AndrejevkaSVT:s utsände: Separatisterna förbereder sig på attack - SVT.se Krim Sevastopol«Крым почему-то стал русской землей» SimferopolВ Симферополе – массовые столкновения сторонников и противников новой власти Luhansk oblast LuhanskНад зданием администрации Луганска подняли российский флаг Mykolajiv oblast MykolajivВ Николаеве на месте памятника Ленину установили российский флаг и флаг города Odessa oblast OdessaМитингующие ворвались в облсовет Одессы Zaporizjzja oblast ZaporizjzjaМитинг в Запорожье: Мы не признаем хунту, захватившую власть вооруженным путем. Melitopol
Ockupationer i östra Ukraina Under våren hölls varje söndag proryska massmöten i Donetsk och andra orter i regionen, med krav på en folkomröstning kring vart östligaste Ukraina ska höra. En möjlig delning av Ukraina mellan väst och öst aktualiserades därmed av vissa.”Ryssland kan stödja delning av Ukraina” - DN.SE
De proryska protesterna omvandlades under april och maj till regelrätta ockupationer av större delar av Donetsk och Luhansk oblast. Där utropades parallellt separatistiska republiker (Folkrepubliken Donetsk respektive Folkrepubliken Lugansk). Man genomförde "folkomröstningar" (11 maj), och i de två oblasten upphörde den ukrainska säkerhetsapparaten (polis etc) att fungera.
Stora delar av de proryska aktivisterna och senare soldaterna i östra Ukraina sägs enligt uppgift i bland annat Novaja Gazeta komma från Rostovregionen på andra sidan den ryska gränsen. Enligt tidningen bor i regionen cirka 68 000 personer med erfarenheter från Sovjetunionens krig i Afghanistan, Transnistrien eller andra av senare års Rysslandsrelaterade konflikter. Tidningen hävdar också att rekrytering av stridande till olika konflikter numera bland annat sker via sociala medier som Vkontakte.Kostyuchenko, Elena (20 "Battle for Donetsk airport: the story of one Russian fighter". Novayagazeta.ru. Läst 28 februari 2015.
Eskalering till krig