Ausstellung Entartete Kunst var en utställning i München med målningar, grafik och skulpturer som hade beslagtagits från museer och offentliga samlingar av propagandaministeriet i Nazityskland. Den utgjorde kulmen på en serie liknande utställningar som hade arrangerats av myndigheterna alltsedan maktövertagandet 1933. Utställningen syftade till att åskådliggöra en konsthistorisk och konstnärlig inkompetens som hade tillåtits växa och breda ut sig i Weimarrepubliken genom ett "judiskt" och "kulturbolsjevistiskt" inflytande. Utställningen öppnade den 19 juli 1937, en dag efter utställningen Große Deutsche Kunstausstellung, den "stora tyska konstutställningen" med nationalsocialistiskt godkänd konst på annat håll i staden, och pågick fram till 30 november. Därefter gjordes den till en vandringsutställning genom riket, vilken pågick fram till 1941.
Organisering, publik och innehåll miniatyr|En nymfbrunn längs Hofgartens västra arkader i München. miniatyr|Propagandaminister Joseph Goebbels med entourage på vandringsutställningen i Berlin, februari 1938. Till vänster två målningar av Emil Nolde. I blickfånget en skulptur av Gerhard Marcks (1889-1981): Heiliger Georg / Sankt Göran (1929-30), gips, 241,5 cm hög, beslagtagen 6 juli 1937 på Museum Folkwang i Essen, först visad på Entartete Kunst i München 1937, sedan här i Berlin. I propagandaministeriets förvar 1938, därefter borta.Freie Universität Berlin: Beschlagnahmeinventar Under ledning av Reichskammer der bildenden Künste, det vill säga bildkonstens särskilda avdelning inom den kulturellt likriktande Reichskulturkammer, med konstnärskoryfén Adolf Ziegler i spetsen, inleddes genom kommissioner bestående av betrodda konstnärer och konsthistoriker i juli 1937 en omfattande statlig konfiskering (och delvis förstörelse) av över 20 000 målningar, skulpturer och grafiska konstverk från museer runt om i Tyskland, vilket pågick under de närmaste åren.Barron (1991), s. 124 och s. 135
Ett urval av 650 verk ställdes till en början ut i München senare samma månad, i en utställning som organiserades i rasande fart. Den arkeologiska institutionens lokaler utrymdes för ändamålet i en av Hofgartens arkadgångar i München. På väggskärmar som ställts in trängdes bilder ihop så tätt och högt som möjligt, delvis utan ramar, i lokaler som en gång i slutet av 1700-talet hade byggts som ett galleri för kurfurstliga konstskatter. Ljuset från fönstren skärmades delvis av genom väggskärmarna. Konstnärens namn, verktitel, museum, inköpsdatum och inköpspris uppgavs intill konstverket. Nedsättande slagord och karikatyrer målades på väggarna.Peter-Klaus Schuster (1987). Utställda verk jämfördes med funktionsnedsattas teckningar och kombinerades med foton av krymplingar. Utpekandet av en "sjuk", "judisk-bolsjevistisk" konst tjänade också till att legitimera förföljelsen av "rasmässigt mindre värda" och politiska meningsmotståndare.Carola Jüllig (2015)
Vid invigningen den 19 juli 1937 höll Adolf Ziegler ett tal där han gick till angrepp mot expressionismen och dess utövare, mot demokratiskt inriktade museichefer öppna för modern konst och mot judarna inom konst och kultur. Utställningen var gratis för vuxna och förbjuden för barn och ungdom. Den hade i genomsnitt 20 000 besökare per dag, sammanlagt närmare två miljoner fram till sista november samma år. Efter utställningen i München anordnades en vandringsutställning i tolv andra städer i Tyskland och Österrike, 1938: Berlin, Leipzig, Düsseldorf, Salzburg, Hamburg, 1939: Stettin, Weimar, Wien, Frankfurt am Main, Chemnitz och 1941: Waldenburg (Walbrzych) och Halle. Fram till april 1941 sägs man ha räknat till över 3,2 miljoner besökare.
Av de utställda konstverken var fyra ur Ismar Littmanns konstsamling, som Gestapo beslagtagit på Auktionshaus Max Perl i Berlin från Ismar Littmanns änka Käthe Littmann redan 1935.
I München började rundturen på övervåningen. I sal 3 kallades Otto Dix oljemålningar med krigsscener från första världskriget för "målade sabotage mot försvarsmakten".Länk till oljemålningen Schützengraben av Otto Dix. (i.pinimg.com) I sjätte salen fanns en hel vägg med verk av Lovis Corinth, däribland två av hans sista stora verk, Den trojanska hästen och Ecce Homo. Konstnärens namn hade först skrivits intill men sedan övermålats. Här visades även utställningens kanske mest omtalade bild, Franz Marcs De blå hästarnas torn.Peter-Klaus Schuster (1987), sidan 108. Den hade tillhört den nya avdelningen av huvudstadens Nationalgalerie i Kronprinzenpalais sedan 1919, en avdelning för modern konst vilken hade stängts av myndigheterna 1936. Målningen ställdes ut i Hofgarten, men togs bort från utställningen, då det tyska officersförbundet hade protesterat mot att bilder av en förtjänstfull soldat som stupat i slaget vid Verdun visades på utställningen.Uppgifter från tyska wikipedia. Målningen fanns enligt FUBs beslagsinventarium i Hermann Görings förvar 1938, inte som en del av hans samling men som ett värdefullt objekt att byta till sig andra mer attraktiva föremål med.Deutsches Historisches Museum: Die Kunstsammlung Hermann Göring (dhm.de) De blå hästarnas torn återfanns inte bland Görings egendom efter krigsslutet 1945 utan betraktas som "försvunnen" sedan dess.
I markplanets första sal hängde bland annat fem verk av Oskar Schlemmer. Här fanns även glasmontrar med beslagtagna böcker. Essäsamlingen Kunst und Macht (1934) av Gottfried Benn, med bland annat självbiografiska skisser, ett tal till futuristen Marinetti och en text om expressionism. Kandinskijs diktsamling Klänge (1913, på svenska "Klanger", 1989), prosadikter och träsnitt återgivna i både färg och svartvitt. Paul Klees Pädagogisches Skizzenbuch (1925, på svenska "Pedagogisk skissbok", 1992), en väsentlig del av såväl Klees som Bauhaus konstnärliga uppfattning, liksom monografier som Carl Einsteins bok om Moïse Kisling (1922) och Theodor Däublers bok om César Klein (1919).
Efterspel 2012 300 av de utställda konstverken tycks ha stulits av Hildebrand Gurlitt. Denne hade rapporterat att de förstörts i de allierades bombanfall mot slutet av kriget. De beslagtogs dock 2012 i en lägenhet som tillhörde Gurlitts son Cornelius Gurlitt vid Konstbeslaget i München 2012.
Konstnärer i urval
Jankel Adler Alexander Archipenko Ernst Barlach Rudolf Bauer Herbert Bayer Willi Baumeister Max Beckmann Rudolf Belling Gottfried Benn (författare) Heinrich Campendonk Karl Caspar Marc Chagall Lovis Corinth Robert Delaunay André Derain Otto Dix Theodor Däubler (författare) Carl Einstein (författare) Benno Elkan James Ensor Max Ernst Lyonel Feininger Otto Freundlich Albert Gleizes George Grosz Jacoba van Heemskerck Erich Heckel Karl Hofer Johannes Itten Alexej von Jawlensky Eric Johansson Vasilij Kandinskij Alexander Kanoldt Ernst Ludwig Kirchner Paul Klee Oskar Kokoschka Otto Lange Else Lasker-Schüler Marie Laurencin Fernand Léger Wilhelm Lehmbruck El Lisitskij Franz Marc Ludwig Meidner Jean Metzinger Johannes Molzahn Piet Mondrian Wilhelm Morgner Georg Muche Otto Mueller Edvard Munch Heinrich Nauen Ernst Wilhelm Nay Rolf Nesch Emil Nolde Max Pechstein Hans Richter Christian Rohlfs Oskar Schlemmer Karl Schmidt-Rottluff Kurt Schwitters Paul Adolf Seehaus
En fullständigare lista på konstnärer som visades på Entartete Kunst
Galleri (ett litet urval av utställda verk) Entartete Kunst förkortas i galleriet EK och avser då enbart utställningen i Münchens Hofgarten 1937. Målningarnas och skulpturernas tillkomstår, material/teknik, mått i centimeter, konfiskeringsdatum, ursprungligt museum, utställning och proveniens anges också. Uppgifter hämtade från det beslagsinventarium som Freie Universität i Berlin har upprättat och som finns tillgängligt på nätet; se artikelns "källor".
Måleri
Grafik
Skulptur
Se även Homosexualitet i Nazityskland
Källor Stephanie Barron et al: Degenerate art. The Fate of the Avant-Garde in Nazi Germany’’ (New York, 1991) (archive.org) Freie Universität Berlin: Beschlagnahmeinventar Entartete Kunst. (emuseum.campus.fu-berlin.de) Ursula A. Ginder: The Development of Two Pivotal Art Exhibitions in Munich 1937, 18 mars 2004 Carola Jüllig: Deutsches Historisches Museum, 2015 (dhm.de) Erik Mørstad: Entartete Kunst i Store norske leksikon (snl.no) Noter
Vidare läsning Anders Nodin: Kampen om konsten : om betydelsen av utställningen "Entartete Kunst" i nazismens konstpolitik (Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Göteborgs Univ., 1987) Franz Roh: "Entartete" Kunst. Kunstbarbarei im Dritten Reich (Hannover, 1962) Peter-Klaus Schuster: Nationalsozialismus und "Entartete Kunst“. Die Kunststadt München 1937 (München: Prestel-Verlag, 1987) Christoph Zuschlag: "Entartete Kunst". Ausstellungsstrategien im Nazi-Deutschland (Worms, 1995) Neues Rathaus Dresden: Die Ausstellung Entartete Kunst 1933 (2014) (d-nb.info)
Externa länkar
Böcker i ämnet på svenska bibliotek. (libris.kb.se)
Kategori:München under 1900-talet Kategori:Nazityskland Kategori:Konstutställningar Kategori:Utställningar i Tyskland Kategori:Konståret 1937