Ingeborg Wærn Bugge, född 5 mars 1899 i Kristiania, död 26 januari 1991 i Nacka, var Sveriges första kvinnliga arkitekt. Hon var en av de kvinnliga pionjärerna inom arkitekturen i Sverige och ritade ett flertal bostadshus och skolhus samt utförde renoveringar av kyrkobyggnader.

Uppväxt och utbildning thumb|Ingeborg Wærn Bugge, professor Rosa Delrue och fröken Greta Kassman i samband med 8:e Internationella Rationaliseringskongressen i Stockholm 1947. Ingeborg Wærn Bugge var dotter till skeppsredaren Dagfinn Bugge och författaren Elisabeth Wærn.Öhrström 1988 Efter föräldrarnas skilsmässa flyttade hon 1902Werner 2006, s. 114 tillsammans med sin mor och brodern Thorild till Göteborg, där hon gick i Göteborgs samskola. De flyttade därefter till Stockholm där hon 1918 tog studentexamen på Whitlockska samskolans reallinje med högsta betyg i engelska, filosofi, svenska och teckning.

Ingeborg Wærn Bugge inledde sina arkitekturstudier vid Kungliga Tekniska Högskolan 1919; hon antogs som specialelev då kvinnor hade då inte ännu fått tillträde till högskolan.Lundahl 1992 Vid den tiden hade hon redan i flera månader praktiserat för arkitekten Folke Bensow och fick börja direkt i årskurs två. Hon var den fjärde kvinnan någonsin på arkitekturprogrammet, efter Agnes Magnell, Anna Mohr och Signe Christensen.Werner 2006, s. 296 Hon utexaminerades 1922 varefter hon, med stipendium från Fredrika-Bremer-Förbundet, bedrev studieresor till Italien, Schweiz och Tyskland. Därefter följde en period där hon arbetade för olika arkitekter, 1923 för Folke Bensow, 1924–1926 för Carl Bergsten, 1927 för Evert Milles och 1928 för Karl Güettler. Åren 1926–1928 studerade hon vid Konsthögskolans arkitekturskola för professor Ragnar Östberg. Hon var den första kvinnan som antogs till utbildningen och avslutade den med högsta betyg i sin kurs.Werner 2006, s. 115

Yrkesverksamhet År 1929 öppnade Ingeborg Wærn Bugge och en annan KTH-alumn, Kjerstin Göransson-Ljungman, ett eget kontor, som de kom att driva tillsammans fram till 1936. De intresserade sig särskilt för kvinnors arbetsvillkor i hemmet och var kritiska mot de små köken som lanserades på Stockholmsutställningen 1930. År 1936 publicerade de boken Bostad och hushållsorganisation : studie över ett aktuellt rationaliseringsproblem.

Sedan samarbetet med Kjerstin Göransson-Ljungman upplöstes 1936 behöll Ingeborg Wærn Bugge kontoret. Under de följande åren intresserade hon sig framförallt för bostadsutformning och bland annat reste runt om i Sverige för att kartlägga jordbrukarnas levnadsvillkor. Hon undervisade även i hushållsskolor på landsbygden samt på kurser organiserade av Svenska Slöjdföreningen och Fredrika-Bremer-Förbundet. Hon var verksam som skribent och publicerade ett flertal böcker och artiklar i bland annat Idun, Svenska Dagbladet och Form. Till det år 1950 utgivna verket Svensk yrkeskvinna bidrog hon med artikeln "Kvinnliga arkitekter och civilingenjörer" i vilken hon tog upp kvinnors villkor och problem i arkitektyrket.Werner 2006, s. 42–43

Ingeborg Wærn Bugge var medlem i sällskapet Nya Idun sedan 1938 och bland annat i Svenska Arkitekters Riksförbund samt, sedan 1935, Svenska Teknologföreningen.Werner 2006, s. 116 Hon var suppleant i Stockholms stads fastighetsnämnd 1943–1945, styrelseledamot i Hemmens forskningsinstitut 1945–1952, ledamot i kommunfullmäktige i Nacka 1955–1969 och ordförande i Svenska Kvinnors Nationalförbund 1959–1969. I december 1953 utförde hon uppdrag i Paris för Förenta Nationerna. Åren 1953–1965 var hon anställd på Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå där hon arbetade med flera kyrkorestaureringar; från 1962 till 1965 var hon byrådirektör. Hon gick i pension 1974.

Ingeborg Wærn Bugge förblev ogift och barnlös livet ut.

Uppdrag i urval miniatyr|Fredrik Eens Minne, hem för ensamma mödrar, interiör. Ingeborg Wærn Bugge ritade tillsammans med Kjerstin Göransson-Ljungman. miniatyr|Fredrik Eens Minne, hem för ensamma mödrar, exteriör.

1930 – förslag till epileptikersjukhus i Sköndal

1931 – Magasin Scania Vabis i Södertälje 1932–1935 – Stiftelsen Fredrik Eens minne, hem för ensamma mödrar på Kungsholmen 1931 – Hällefors folkhögskola 1936 – egnahem åt Mo och Domsjö AB i AlfredshemWerner 2006, s. 308–309 1937 – egnahem åt Borås Wäfveri i Skene 1937 – Studentskegården i Lund, inredning 1938 – Fredrika Bremer-rummet i Philadelphia, inredning 1939 – Bergatorps Hemskola, om- och tillbyggnad 1940 – inredningsarbeten för sju barnhem och ett konvalescenthem i Norge 1940–1941 – förslag till personalbostäder vid ett hem för tuberkulossjuka utanför Södertälje 1943 – Rösta lanthushållsskola 1945–1946 – Benninge lanthushållsskola i Strängnäs 1946 – hem för ensamma mödrar i Norrköping 1949 – Vackstanäs lanthushållsskola i Södermanland 1950 – villa i kvarteret Vildgåsen 1 i Saltsjöbaden 1951 – Malgomaj lanthushållsskola i Lappland 1966 – restaurering av Ölme kyrka 1966 – Roggeborgen i Strängnäs, inredning för Kungliga Biblioteket 1966–1970 – restaurering av Paulinska huset i Strängnäs 1969 – restaurering och tillbyggnad av Skålleruds kyrka 1972 – restaurering av Skatelövs kyrka 1975 – restaurering av Ljuders kyrka 1976 – restaurering av Furuby kyrka

Publikationer

Bugge, Ingeborg Waern; Nyrén, Nea (1953). Heminredning och hemvård. Stockholm. Libris 8220942

Referenser Noter

Källor

Externa länkar

Kategori:Svenska arkitekter under 1900-talet Kategori:Alumner från Kungliga Tekniska högskolan Kategori:Arkitekter från Oslo Kategori:Födda 1899 Kategori:Avlidna 1991 Kategori:Kvinnor Ingeborg