Guido Mazzoni, född 12 juni 1859 i Florens, död där 29 maj 1943, var en italiensk litteraturhistoriker, skald och kritiker.
Mazzoni, som var lärjunge till Alessandro d'Ancona, Salvatore Schillachi och Giosuè Carducci, blev professor i italiensk litteratur 1887 i Padua och 1894 i Florens. Han öppnade, stödjande sig på klassiciteten, nya vägar och kom med nya idéer för den italienska litteraturforskningen. Som sekreterare i Accademia della Crusca göt han nytt liv i detta litterära sällskap. Formmässigt följde han Carduccis försök med de antika versslagen i Odi barbare-formen. Mest känd är han för sina barocka skildringar av det intima familjelivet.
Tillsammans med ett tiotal av Italiens övriga främsta litteraturhistoriker medverkade Mazzoni i författandet av "Storia letteraria d'Italia", av vilken han behandlade 1800-talets italienska litteratur i L'Ottocento (1903–10) och tillsammans med Giuseppe Picciòla utgav han 1911 en Carducci-antologi. __NOTOC__ Bibliografi Diktsamlingar Versi (1880) Poesie (1882) Nuove poesie (1886) Le voci della vita (1893) Cinquanta epigrammi (1910) Litteraturhistoriska och kritiska arbeten Rassegne letterarie (1887) Poeti giovani (1888) Il teatro della riroluzione, la vita di Moliére e altri brevi scritti di letteratura francese (1894) Autori ed attori drammatici 1849–1861 (1899) Giosue Carducci (1901) Letterature straniere, manuale comparatino (1906)
Källor
Fotnoter
Kategori:Italienska poeter Kategori:Italienskspråkiga poeter Kategori:Italienska litteraturvetare Kategori:Italienska litteraturhistoriker Kategori:Italienska professorer Kategori:Personer i Italien under 1800-talet Kategori:Personer i Italien under 1900-talet Kategori:Personer från Florens Kategori:Födda 1859 Kategori:Avlidna 1943 Kategori:Män Kategori:Ugglan