miniatyr|Muspilli skrevs med osäker hand på tomma ytor i en prakthandskrift. Fläckarna orsakades av misslyckade försök på 1800‐talet att öka läsbarheten med kemikalier. Dikten Muspilli är ett av de äldsta fornhögtyska språkminnesmärkena. Den nedskrevs på 800‑talet. Dikten är en stavrimad skildring av själens öde efter döden,Wolfgang Mohr, ”Über das Muspilli” i Wolfgang Mohr och Walter Haug, Zweimal Muspilli. Tübingen 1977. Sidan 6. världens undergång och den yttersta domen. Den finns bevarad i fragment (inledning och avslutning saknas) i klostret Sankt Emmeran i Regensburg.Store norske leksikon, Muspilli
Den stavrimmade formen är äldre än kristendomens införande i norra europa; forskare har diskuterat i vilken mån diktens formellt kristna innehåll också innehåller återspeglingar av förkristen världsuppfattning och diktning.
Struktur
Den bevarade delen av Muspilli består av 103 långrader; en långrad är ett par av stavrimmade kortrader.Dieter Kartschoke, Altdeutsche Bibeldichtung. Stuttgart 1975. Sidan 27. Indelningen i rader finns givetvis inte i det oskickligt skrivna originalet, utan har utförts av utgivare. Innehållet kan sammanfattas sålunda:
Del I: Den enskilda själens öde 1–5 Änglars och djävlars kamp om själen 6–10 Om det hotande helvetet 11–17 Om den hägrande himmelen 18–30 Förmaning och helvetesvarning Del II: Världsalltets öde och yttersta domen 31–36 Budet om domen 37–62 Elie kamp med Antikrist och världsbranden 37–47 Enligt de ”världsligt rättskunniga” segrar Elias 48–62 Enligt ”gudsmännen” såras Elias och hans blod tänder världsbranden 63–72 Varning mot ocker och domares besticklighet 73–103 Yttersta domen
Raderna 37–62 har urskiljts som en ursprungligen självständig dikt (”Muspilli II”)Wolfgang Mohr, ”Über das Muspilli” i Wolfgang Mohr och Walter Haug, Zweimal Muspilli. Tübingen 1977. Sidan 25. på formella och innehållsliga grunder. Avsnittet skildrar ett envig mellan mytologiserade gestalter och en Ragnaraksliknande världsundergång.
Text‐ och utgivningshistoria
Dikten återfinns blott i en handskrift. En oskolad hand har skrivit dikten på tomma sidor och i marginalerna i en latinskspråkig handskrift med religiöst innehåll.Wolfgang Mohr, ”Über das Muspilli” i Wolfgang Mohr och Walter Haug, Zweimal Muspilli. Tübingen 1977. Sidan 7.Dieter Kartschoke, Altdeutsche Bibeldichtung. Stuttgart 1975. Sidan 24. Handskriften har givits som gåva till Karl den stores sonson, Ludvig den tyske. Muspilli har lagts till i handskriften i andra hälften av 800‑talet. Hypotesen att Ludvig själv förde pennan har framkastats.Wolfgang Mohr, ”Über das Muspilli” i Wolfgang Mohr och Walter Haug, Zweimal Muspilli. Tübingen 1977. Sidorna 7–8.Gotthold Bötticher, Hildebrandlied und Waltharilied, nebst den ”Zaubersprüchen” und ”Muspilli” als Beigaben. Halle 1894. Sidan 56. Början och slutet fattas, kanske på grund av att handskriften bundits om.
I likhet med många andra verk som vi uppfattar som omistligt forntida och medeltida kulturarv (Nibelungenlied, Rökstenen) låg Muspilli obemärkt i århundraden fram till nyare tiders romantiska forntidsintressse. År 1832 utgavs dikten av Johann Andreas Schmeller. Han valde namnet Muspilli efter ett gåtfullt ord i texten, som har motsvarigheter i fornnordisk litteratur – i poetiska eddan och i Snorraeddan – i formen Múspell.Wolfgang Mohr, ”Über das Muspilli” i Wolfgang Mohr och Walter Haug, Zweimal Muspilli. Tübingen 1977. Sidan 11.
Den utgavs ånyo av Paul Piper i Zeitschrift für deutsche Philologie (band 15 och 70) och 1894 av Gotthold Bötticher,Gotthold Bötticher, Hildebrandlied und Waltharilied, nebst den ”Zaubersprüchen” und ”Muspilli” als Beigaben. Halle 1894. som också översatte texten.
Tolkningar
Den förste utgivarens titelval betingades uppenbarligen av en romantisk strävan att knyta verket till den germanska forntiden. Äldre forskning såg i diktens skildring av Elie och Antikrists envig och av världsbranden hednisk‑germanska drag besläktade med nordisk mytologi, särskilt kosmologin i den nordiska mytologins huvudkälla Valans spådom.Helmut de Boor, Geschichte der Deutschen Literatur, Band I: Die deutsche Literatur von Karl dem Grossen bis zum Beginn der höfischen Dichtung 770–1170. München 1979. Sidan 53. Nutida konsensus är att Muspilli återger kyrkliga föreställningar i germansk framställningsform.Dieter Kartschoke, Altdeutsche Bibeldichtung. Stuttgart 1975. Sidan 30.
Källor
Referenser
Kategori:Tysk litteratur