miniatyr|Ibn-Rushd, tidigt framstående progressiv islamisk filosof, under 1100-talet. Liberal islam, progressiv islam (arabiska: الإسلام التقدمي al-Islam at-taqaddumī) eller sekularistisk islam är samlingsnamn på olika uppfattningar som förekommer inom islam som tar ställning för teologiskt liberala tolkningar av islam som tro, men även för icke-konservativa västerländska politiska idéer.Hanna Gadban, Liberal islam i skuggan av Sveriges politik, Sans magasin Nr 3 juli 2014 Liberala uppfattningar är kontroversiella inom både traditionell och fundamentalistisk islam där liberala ståndpunkter betraktas som för västerländska eller rationalistiska.

Moderniteten och liberalism introducerades i den muslimska världen på 1800-talet av européer. Under de senaste årtiondena har istället islamismen fått en mer framträdande roll i flera islamiskt dominerade länder, men i skuggan av denna utveckling har det hela tiden funnits en rad muslimska skriftlärda och intellektuella som ser islams förenlighet med hela eller delar av moderniteten.Nytänkande visar vägen för islams modernisering, Svenska dagbladet 18 mars 2002 Många både konservativa och fundamentalistiska muslimska skriftlärda avvisar kategoriskt varje tanke på förenlighet mellan Islam och västerländsk idétradition, och beskriver liberal tolkning av Koranen som hädelse eller avfällighet. Ett flertal progressiva muslimska teologer har mördats eller avrättats på senare år för deras Korantolkningar och kritik av islamism.

Progressiv eller liberal islam är inte en allmänt accepterad term inom islam, men det används av vissa muslimer om en rörelse inom islam som försöker omtolka religionen på ett modernt och inkluderande sätt. Rörelsen förespråkar ofta social rättvisa och jämlikhet. Den tenderar också att vara mer accepterande av olika tolkningar av islam och av kvinnors roll i samhället. Det är inte en organiserad och väldefinierad inriktning av islam, men sekularistisk islam är en religionssociologisk kategori. Det finns därför ingen exakt statistik över hur vanlig uppfattningen är, men gallupundersökningar visar hur utbrett stödet är för olika politiskt liberala idéer bland muslimer i allmänhet, både i muslimskt dominerade länder och i västvärlden.

Relaterade åsiktsströmningar Sekularistisk islam är en av fyra religionssociologiska kategorier inom islam som islamologen Jan Hjärpe har identifierat, där övriga kategorier är (annan) islamisk modernism, traditionalism samt islamisk fundamentalism.Jan Hjärpe, "The attitude of Islamic fundamentalism towards the question of women in Islam". Ur Bo Utas, The attitude of Islamic fundamentalism towards the question of women in Islam, Routas förlag 1983

Moderat islam Inom terrorbekämpning

Moderat islam är ett begrepp som används inom terroristbekämpning och då sätts i motsatsställning till radikal fundamentalistisk, extremistisk eller våldsbejakande politisk islam. I den bemärkelsen är moderata uppfattningar vanliga - en majoritet i elva sunnimuslimska länder är mycket negativt inställda till Islamiska staten - och särskilt vanliga bland muslimer i västvärlden. Av USA:s muslimer är 82 procent (år 2017) oroade över muslimsk global extremism, 81 procent (2011) anser att självmordsbombning aldrig kan rättfärdigas, och 48 procent menar att muslimska ledare inte har gjort tillräckligt för att hindra extremismen (2011). I Sverige finns några tusen radikala islamister (2019) och antalet har ökat mycket snabbt enligt en säpochef, men de är en liten andel i landets cirka 810 000 självidentifierade muslimer (2017) .

Liberal islam överlappar med moderata inriktningar av islam, men ska inte sammanblandas med moderat islamism. De moderata uppfattningarna är mer vanliga och tar ställning mot extremistiskt våld såsom terrorism och militant jihadism, och mot radikal islamism, men kan vara konservativa. Exempelvis betecknades det fundamentalistiska muslimska brödraskapet inför valet i Egypten 2008 som moderata islamister vid jämförelser med mer radikala islamister i landets salafistiska parti,Robert S. Leiken, Steven Brooke, The moderate muslim brotherhood , tankesmedjan Council on Foreign Relations mars/april 2007 trots att rörelsen alltid har tagit ställning mot sekularism, har varit förbjuden i landet och senare har stämplats som terrorister av flera länder.

Teologisk princip om måttlighet

Begreppet moderering inom islam används för att hänvisa till en princip i Koranen om ett balanserat sätt att utöva sin tro genom måttlighet och genom att undvika extremer.

Moderat förekommer som översättning av det muslimska begreppet Wasat (وسطية på arabiska), som även kan översättas till mitten, center, balanserad, bäst, jämför svenskans lagom. Begreppet Wasat nämns bland annat i Koranen 2:143 (där islam beskrivs som "mittens samfund" i den svenska översättningen). Wasat ingår i namnet på flera islamiska tidskrifter och politiska partier, exempelvis Muslimska Centerpartiet i Jordanien.

Moderat förekommer även som översättning av begreppet Iqtisad (اقتصاد, som också betyder rätt sätt, medelväg, ärligt, sanningsenligt sätt). Även begreppet Qasd (قصد) kan översättas till moderat, och används i flera Koranenversar (16:9, 5:66, 9:42, 31:19, 31:32, 35:32).

En person som följer wasat/qasd (en moderat muslim) kallas wasati/wasiti/Muqsidin.

Kulturella och ickeaktiva muslimer En stor andel av personer i västvärlden med bakgrund i den muslimska världen är sekulariserade och inte aktiva utövare av islam. Många är det vill säga personer som identifierar sig med men inte politisk och religiös islam. Vissa har dessutom avfallit från islam och konverterat till ateism eller till annan religion.

Bland Sveriges muslimer är andelen som är medlemmar i eller regelbundna registrerade besökare i en muslimsk församling endast 19 procent (154 400) av cirka 810 000 självidentifierade muslimer och 15 procent av cirka 1 023 000 personer med kulturella rötter i muslimskt dominerade regioner i världen år 2016 till 2017.

Teologisk grund

Reformistisk islam eller islamisk reformrörelse i modern tid (främst sedan slutet av 1800-talet till första världskriget) kallas islamisk modernism, vilket både liberal och fundamentalistisk islam har sina rötter i. Reformistisk islam innebär tolkning och omtolkning av Koranen och andra texter (exempelvis Hadith) utifrån att dagens muslimer lever i en annan tid och i ett annat kulturellt sammanhang än muslimer traditionellt har funnits i.

Liberal islam omfattar ett spektrum från teologiskt lätt liberala, som betonar andra verser i Koranen än islamister brukar göra, till de mest liberala och progressiva tolkningarna. De senare finner föredöme i islams tidiga historia för att tolka verser i Koranen allegoriskt och att ta avstånd från nedtecknad muntlig tradition i haditherna, men håller fast bland annat vid fem lärosatser. De betraktar innebörden av Koranen som en uppenbarelse medan dess uttryck i ord, exempelvis dess politiska aspekter, är ett verk av profeten Muhammed, som formulerades för en viss tidpunkt och kultur och inte är universellt giltiga. Några liberala muslimer menar att de återvänder till de grundläggande principerna i den tidiga Ummah och till profeten Muhammeds ursprungliga avsikt att eftersträva ett rättvist rättssamhälle, möjliggöra fred och pluralism och nå ökad jämställdhet mellan män och kvinnor, med monoteism som grund. Somliga menar att om profeten Muhammed hade satt ord på sin uppenbarelse idag skulle han ha gått ändå längre i att kräva rättvisa och jämställdhet än han kunde göra i det arabiska medeltida stamsamhälle där han verkade.Nalin Pekgul, "Jag utmanar starka krafter", Dagens samhälle, 30 oktober 2014

Ijtihadism Reformistisk omtolkning bygger på principen om ijtihad (skriftlärdas ständigt pågående självständiga tolkning av Koranen och tradition för att skapa nya rättsregler, traditionellt endast på områden där Koranen och Haditerna är tysta). Reformister ville revitalisera denna princip och kallas därför ijtihadister. De ägnar sig åt kritisk ijtihad, det vill säga ifrågasättande av de traditionella tolkningar av Koranen som reformistiska muslimer betraktar som intellektuellt inskränkande i ljuset av vetenskap och annan modern erfarenhet, och omtolkar Koranen även där haditerna inte är tysta. Traditionella teologer förkastar dock kritisk ijtihad som en form av "biddah", eller innovation.

Neo-mutazilitism Dagens islamiska reformrörelser kallas ibland neo-mutaziliter därför att de gärna hänvisar till mu'taziliterna på 700- och 800-talet, och ser deras förnuftstro och allegoriska korantolkning som en inspirationskälla för reform. Mu'taziliterna menade att Koranen var skapad och därmed ett skeende i tiden, inte evig, som de mer bokstavstrogna motståndarna lärde. En tidig Mutazilit var Al-Jahiz, född år 776 i Basra.

Koranism

Koranism är en rörelse som betraktar Koranen som den enda religiösa auktoriteten och menar att den saknar religiös lag. Man avvisar nedtecknade muntliga traditioner som hadith och övriga sunna, prästers tolkningstradition, madhhab, samt traditionell sharialag. De menar att jihad främst är individens kamp mot sig själv, och att jihad i militär mening endast kan användas för självförsvar, och betraktar slaveri som omoraliskt. En tidig koranist var Ibrahim an-Nazzam, född 775 i Basra. Rörelsen har i modern tid fått företrädare i en rad länder som tar avstånd från islamism, som rörelsens företrädare sammankopplar med islamistisk terrorism och jihadistiska angrepp.Brigadgeneral S.M. Malik (1979), Quranic concept of war

Historisk och politisk bakgrund

Islams möte med moderniteten Den islamiska guldåldern var en medeltida period då arabvärlden återupptäckte antik kultur, gjorde vetenskapliga framsteg och var mer framgångsrik än europeisk kristen kultur i många avseenden. Den kristna världen återupptäckte inte antikens kunskap förrän under renässansen, då modern vetenskap uppstod. Dock kom utvecklingen i arabvärlden med tiden att stagnera. Medan kristendomen och västvärldens judendom förändrades av moderniteten sedan dess uppkomst ur 1700-talets upplysningstid och franska revolutionen, dröjde det något innan islam, liksom judiska och kristna traditioner i Mellanöstern, påverkades av modernitet och upplysningstanke. 1800-talets imperialism visade att den kulturella utvecklingen hade gjort Europa ekonomiskt och militärt överlägset många andra kulturer, samtidigt som europeisk kolonialism uppfattades som etiskt underlägsen i muslimvärlden. 1800- och 1900-talets islamiska reformrörelser har det gemensamma politiska temat att kunna tillgodogöra sig västerländsk utveckling och samtidigt göra motstånd mot västerländsk imperialism, och eftersträvar en ny islamisk guldålder.

På liknande vis som reformjudendom, katolsk modernism och protestantisk liberal teologi har islamisk filosofi, religion, rättstolkning och politik på en rad sätt reformerats efter mötet med modernismen, exempelvis genom influenser från vetenskap och moderna politiska idéer. Med införande av industrialism och universitet följde naturvetenskap, och i Turkiet gjordes försök att förena islamisk filosofi med modern astronomi och annan naturvetenskap redan från och med 1840-talet. Främst under 1900-talet genomdrev kolonialmakterna reformer i muslimvärlden genom modernisering av utbildningsområdet och rättssystemet, vilket innebar att ämbetsmän och tjänstemän med västerländsk utbildning övertog uppgifter av ulama (de skriftlärda) trots protester från vissa ulama.

Islamisk modernism Islamisk modernism anses ha grundats av Afghanistan-iraniern Jamal al-din Asadabadi al-Afghani (1838 till 1897), hans lärjunge egyptiern Muhammad Abduh (1849 till 1905), och dennes lärjunge libanesen Rashid Rida (1865 till 1935). De båda senare spred också den tidiga salafismen.