SamarglasögonfågelSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Dasycrotapha pygmaea) är en fågel i familjen glasögonfåglar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01 Den förekommer i Filippinerna på öarna Samar och Leyte. IUCN listar arten som nära hotad.
Utseende och läte Samarglasögonfågel är en mycket liten tätting med en kroppslängd på endast 10 cm. Fjäderdräkten är matt olivbrun ovan, något varmare på hjässan. I ansiktet syns något mörkare brun tygel än hjässan som sedan sträcker sig vidare över ögat i ett vagt ögonbrynsstreck. På undersdian är den mellangrå till olivgrå, med suddiga vita spolstreck som skapar ett mjukt mönster. Ögat har en röd yttre ring och en ljus gul inre. Näbben är skifferblå och benen skiffergrå. Den skiljer från närbesläktade mindanaoglasögonfågeln förutom i detaljer i färgsättningen även genom kortare näbb, vinge och framför allt stjärt. Lätena antas likna mindanaoglasögonfågelns.Collar, N. och C. Robson (2020). Visayan Pygmy-Babbler (Dasycrotapha pygmaea), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.vispyb1.01
Levnadssätt Arten hittas i både gammal och ung skog på mellan 100 och 1100 meters höjd. Födan består av insekter och viss frukt. Den ses i par eller små sällskap, ofta tillsammans med andra arter, bland annat timalior. Den kan ses hänga upp och ned under födosök och har setts fånga insekter i luften. Fåglar i häckningstillstånd har setts i april och maj.
Utbredning och systematik Fågeln förekommer i Filippinerna, på Leyte och Samar. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare betraktades den som en underart till D. plateni och vissa gör det fortfarande.Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K. Liksom flera andra glasögonfåglar i Filippinerna behandlades den tidigare som en medlem av familjen timalior (Timaliidae), då i släktet Stachyris. Genetiska studier visar dock att de är en del av glasögonfåglarna.Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236.Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
Status Arten tros minska relativt kraftigt i antal till följd av skogsavverkningar, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad.
Referenser
Externa länkar
Kategori:Glasögonfåglar Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Filippinerna