Händelser Vid tävlingarna i Rainhill, 6 oktober, vinner George Stephensons lokomotiv Rocket över bland andra John Ericssons Novelty Gaspard-Gustave Coriolis formulerar de moderna definitionerna på arbete och rörelseenergi. Nikolaj Lobatjevskij publicerar ett arbete om hyperbolisk icke-euklidisk geometri. Jules Desnoyers ger namn åt den geologiska perioden kvartär. Philippe-Charles Schmerling upptäcker fossil av neandertalmänniskan, delar av ett skallen av ett litet barn. William Austin Burt får patent på den första skrivmaskinen. Louis Braille uppfinner upphöjt eller relieftryck, som gör det möjligt för blinda att känna av tryckta bilder.
Pristagare Copleymedaljen: ej utdelad. Royal Medal: Eilhard Mitscherlich och Charles Bell.
Födda 2 februari – Alfred Brehm (död 1884), tysk zoolog. 7 september – Friedrich August Kekulé von Stradonitz (död 1896), tysk organisk kemist. 30 september Joseph Wolstenholme (död 1891), brittisk matematiker. Franz Reuleaux (död 1905), tysk maskiningenjör och rektor för Tekniska högskolan i Berlin.
Avlidna 6 april – Niels Henrik Abel (född 1802), norsk matematiker. 10 maj – Thomas Young (född 1773), brittisk fysiker, läkare och hieroglyftydare. 29 maj – Humphry Davy (född 1778), brittisk kemist. 14 november – Louis Nicolas Vauquelin (född 1763), fransk apotekare och kemist. 28 december – Jean-Baptiste Lamarck (född 1744), fransk biolog. Okänt datum - Huang Lü (född 1769), kinesisk optiker.