Strandloka (Ligusticum scothicum) är en växtart i familjen flockblommiga växter.
Beskrivning Strandlokan är en grov och kraftig men lågväxt ört, omkring tre decimeter hög, med fasta, glänsande blad och en skarp lukt som liknar selleri eller libbsticka. Stjälken är ofta rödbrun, och är sparsamt grenad upptill. Bladslidorna är rödkantade och bladen är en till två gånger trefingrade, samt kala och något köttiga.
Blomningen sker i juli till augusti, och de små och vanligen grönvita blommorna sitter i flockar. Frukterna är långsmala med mycket höga, skarpt kölade åsar.
Arten är till delfrukter och svepe lik björnlokan, men bladflikarnas bredd och frukternas storlek ger den ett karakteristisk utseende som gör att den knappast kan förväxlas med någon annan art. Sterila exemplar av strandloka skulle kunna misstas för unga plantor av strandkvanne.
Habitat och utbredning Strandlokans ståndorter är uteslutande klippiga och steniga havsstränder, där den i Sverige förekommer från Skåne till Bohuslän och därefter längs Norges kust ända till Varanger. Den förekommer även vid ostkusten upp till södra Bottenviken, och finns även på de Brittiska öarna, vid Rysslands ishavskust, i Sibirien och i Nordamerika.
Den första fynduppgiften i Sverige publicerades av Pehr Kalm i Förtekning på några örter fundna i Bohus-Län 1742, där den uppges förekomma på flera platser i Bohuslän.
Underarter Strandlokan har två giltiga underarter: L. scothicum subsp. hultenii (östra Sibirien och västra Nordamerika) L. scothicum subsp. scothicum (Brittiska öarna, Norden, östra Nordamerika och ryska ishavskusten)
Källor
Kategori:Strandlokor Kategori:St Växtindex Kategori:Sveriges flora Kategori:Norges flora Kategori:Rysslands flora Kategori:Nordamerikas flora Kategori:Storbritanniens flora Kategori:Irlands flora