Western Pacific High Commission var en brittisk kolonial myndighet, skapad 1877 för administrationen av brittiska kronkolonier, protektorat och enskilda undersåtar i sydvästra Stilla havet. Den styrdes av en high commissioner.
Ögrupper Myndigheten förvaltade följande öområden: – (1892–1971), nu självständiga separat som Kiribati (i Mikronesien) och Tuvalu (i Polynesien).
I Melanesien Fiji – (1877–1952), nu självständig stat. Salomonöarna – (1893–1971), nu självständig stat. Nya Hebriderna – (1906–1971), nu självständig stat som Vanuatu.
I Mikronesien Nauru – (1914–1921), nu självständig stat.
I Polynesien Canton- och Enderburyöarna – (1939–1971), nu delar av Kiribati. Cooköarna – (1893–1901), nu självstyrande i fri association med Nya Zeeland. Niue – (1900–1901), nu självstyrande i fri association med Nya Zeeland. Phoenixöarna – (–1939), nu del av Kiribati. – (1898–1952), hör fortfarande till Storbritannien. – (1900–1952), nu självständig stat. Union Islands – (1877–1926), hör till Nya Zeeland som Tokelau.
Historia miniatyr|Brittiska imperiet år 1919 Myndigheten bildades 1877 i Suva på Fijiöarna och leddes ex officio av den brittiska guvernören på Fiji i rollen som high commissioner.
Under andra världskriget upphävdes guvernörens förvaltning och området förvaltades av den brittiska militärmakten. Salomonöarna, Gilbertöarna och Phoenixöarna ockuperades åren 1942 till 1945 av Japan.
Den 3 juli 1952 överfördes förvaltningen över det krympande området till Honiara på Salomonöarna. De flesta länderna fick självständighet 1971. Myndigheten upplöstes slutligen helt den 2 januari 1976.
Källor
Artikelursprung
Kategori:Organisationer bildade 1877 Kategori:Organisationer upplösta 1976 Kategori:Stilla havet Kategori:Ej längre existerande brittiska myndigheter Kategori:Brittiska imperiet Kategori:Oceanien under 1800-talet Kategori:Oceanien under 1900-talet