Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
På norra halvklotet infaller den i mars och på södra halvklotet infaller den i september (samtidigt som höstdagjämningen på norra halvklotet).
Beskrivning miniatyr|vänster|Hur solen belyser jorden vid dagjämningspunkterna. Natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.Stockholms Observatorium - Astronomiska termer Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets brytning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen, och att solen ses som en skiva på himlen. Dessa båda faktorer innebär att solen "lyser på" lite mer än halva jorden samtidigt. Detta medför att dagen blir längre och natten kortare än de skulle ha varit om jorden saknat atmosfär (och solen varit punktformig). Refraktionen och solskivans diameter medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Solens upp- och nedgång sker sålunda när solen står cirka 50 bågminuter under horisonten (16' av detta motsvarar solskivans radie medan resterande 34' beror på refraktionen). Vid ekvatorn, där solen går upp i rät vinkel mot horisonten, innebär detta att dagen är (ungefärHur mycket solen flyttar sig på himlen (och därmed hur lång dagen blir från soluppgång till solnedgång) under ett dygn varierar dock något, men ganska obetydligt, under året - se artikeln Tidsekvationen.) tolv timmar, sex minuter och 40 sekunder lång under hela året. Närmare polerna ökar dagslängden alltmer vid dagjämningarna, eftersom solen går upp/ner i allt flackare vinkel ju närmare polerna man kommer.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp (ungefärStrax nord om ost vid själva vårdagjämningen på norra halvklotet (syd om ost vid södra halvklotets vårdagjämning) - längre mot nord ju närmare nordpolen man befinner sig.)) rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner (ungefärStrax nord om väst vid själva vårdagjämningen på norra halvklotet.) rakt i väster. Dagarna kring vårdagjämningen är ungefär lika långa över en stor del av jorden, men skillnaderna blir markanta när man närmar sig polerna (se diagrammet över dagens längd nedan). Vid nord- och sydpolen går solen upp vid (några dagar före) respektive vårdagjämning och förblir sedan över horisonten till (några dagar efter) höstdagjämningen då den åter går ner och är under horisonten till strax före nästa vårdagjämning.
Obs: I vidstående tabell anges tidpunktena för detta som UTC+00. Sverige har UTC+01, så för att få svensk tid får man lägga till 1 timme.
I kulturen De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret. Bland iranska folk, inklusive de i Afghanistan och Tadzjikistan, firas fortfarande det iranska nyåret (Nouruz) på vårdagjämningsdagen. Den kurdiska varianten Newroz har delvis andra inslag och bakgrund.
Se även Dagjämning Vår
Referenser Webbkällor
Noter
Externa länkar
Kategori:Solstånd och dagjämningar Kategori:Vår Kategori:Dagar