miniatyr|250px|Vanligt transportmedel inom kollektivtrafik är buss. miniatyr|250px|Tunnelbana är kollektivtrafik som ofta finns i större städer, här Stockholms tunnelbana. Kollektivtrafik är organiserad persontransport som tillhandahålls för allmänheten, oftast på en fixerad rutt eller linje och där passagerare reser tillsammans i samma fordon. Vanligtvis avses främst transporter som människor gör för kortare dagliga resor. Vanliga fordon är bussar, spårvagnar, tåg, båtar och flygplan. Även hissar och skidliftar kan ibland utgöra en del av kollektivtrafiken liksom olika varianter av linbanor. Även trafik med delade fordon som till exempel bilpooler och mikromobilitetstjänster med cyklar och elsparkcyklar kan ingå i kollektivtrafiken. Kollektivtrafik kan vara offentligt, kommersiellt eller ideellt organiserad.
Inom EU finns ett regelverk som reglerar viss kollektivtrafik inom EU. I EU:s kollektivtrafikförordning definieras kollektivtrafik som persontransporter av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering. Den får inte heller vara begränsad till en viss personkrets på sådant sätt att det krävs särskilt tillstånd för att få åka med.
EU:s kollektivtrafikförordning omfattar alltså inte alla typer av kollektivtrafik, bland annat inte flyg.
EU:s definition Gällande laglig definition i EU av kollektivtrafik för landtransporter är enligt EU:s kollektivtrafikförordning "persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering". Definitionen omfattar enbart trafik som är öppen för allmänheten, men det spelar ingen roll hur den finansieras.
Den tidigare definitionen hade utformats av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och löd "i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler". I den definitionen ingick även trafik som kräver tillstånd och anordnas efter prövning – till exempel färdtjänst, skolskjuts och sjukresor – och vilken tidigare ibland gick under benämningen "särskild kollektivtrafik" (bland annat i alla SIKA:s publikationer). Då denna trafik inte uppfyller EU:s krav att kollektivtrafik ska vara öppen för allmänheten är den nu vedertagna benämningen Särskilda persontransporter för sådan trafik som kräver tillstånd.
Nyckelegenskaper hos kollektivtrafik är att förutsättningarna för resan, den kollektiva nyttigheten, är givna och kända i förväg samt erbjuds den resande regelbundet genom köp av biljett, avgift, via en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Trafik där utbud, tidpunkt, pris, resmål och färdväg inte är organiserat och utannonserat i förväg mot allmänheten, eller regelbundet tillgängligt, utan bestäms av resenärerna eller trafikutövaren vid varje tillfälle, inryms inte i definitionen ovan. Exempel på sådan trafik som inte ingår är abonnerade bussar för givna ändamål, privat samåkning och taxiresor. Även anropsstyrd trafik, flextrafik m.m., kan under vissa omständigheter vara kollektivtrafik enligt kollektivtrafiklagen, även om den varken är linjetrafik eller beställningstrafik enligt yrkestrafiklagen.
I Sverige
I Sverige är buss och tåg de vanligaste transportslagen i kollektivtrafiken, följt av Stockholms tunnelbana och övriga spårvägar. Buss utgör ungefär hälften av alla resor i svensk kollektivtrafik, och linjetrafiken kör årligen omkring 1 576 miljoner resor med buss. År 2022 fanns det 14 239 svenskregistrerade bussar i trafik.
Typer av kollektivtrafik
Sjöfart
Sjöfart är ett brett begrepp för fartyg som förflyttar sig på vatten. Inom kollektivtrafikbegreppet inkluderas passagerarfartyg som färjor och båtbussar.
Flyg
Enligt EU:s kollektivtrafikförordning definieras inte flyg som kollektivtrafik. Ett flygbolag tillhandahåller transporter med flygplan mellan flygplatser. Flygresor är snabba, men medför ofta långa väntetider före och efter resor, och är därför normalt tidseffektiva endast över längre sträckor eller i områden där andra transportsätt saknas. Så kallade bush-flyg fungerar mer på samma sätt som busshållplatser; ett flygplan väntar på passagerare och lyfter när flygplanet är fullt.
Tåg
Persontågstrafik betyder transport av resenärer på fordon som kör på järnvägsspår. Tåg har en hög kapacitet på både lång- och kortdistans transporter. Urban järnväg inkluderar regionala pendeltåg, snabbtåg, tunnelbana, spårvagn, magnettåg och liknande. Pendeltåg, intercitytåg och snabb- eller höghastighetståg skiljer sig vanligtvis i turtäthet, hastighet, distans och antal stopp under resan. Pendeltåg är del av en stads kollektivtrafiksystem medan intercitytåg kör mellan olika städer. Höghastighetståg är betydligt snabbare än andra tågtyper (minst 200 km/tim) och täcker långa sträckor.
Buss
Bussar används på vanliga gator för att transportera resenärer på kortare resor. Bussar har vanligtvis en mindre kapacitet (jämfört med spårvagn, tåg eller tunnelbana). Investering i infrastruktur är lägre då bussarna kör på vanliga vägar och det är relativt prisvärt att bygga hållplatser. Bussar används mest i mindre städer, tätorter eller glesbygd. I storstäder används bussar för att stödja andra färdmedel. Bus-Rapid-Transit eller BRT är ett busskoncept som karaktäriseras av hög medelhastighet, hög turtäthet, raka/tydliga linjesträckningar, prioriterade busskörfält, stationer snarare än hållplatser och god komfortHensher, D. A., Mulley, C., & Yahya, N. (2010). Passenger experience with quality-enhanced bus service: the tyne and wear ‘superoute’ services. Transportation, 37(2), 239-256.. BRT implementeras i storstäder för att kapaciteten kan jämföras med spårvagn. Trådbussar är elektriska bussar som får elen från trådledningar ovanför körfältet.
Långdistansbussar används för längre resor mellan stad och förorter, mellan städer eller även länder. Dessa bussar är vanligtvis utrustade med bekvämare säten, bagageutrymmen och toaletter. Vanligtvis stannar och kör långdistansbussar mindre ofta än stadsbussar.
Annat
Skräddarsydd kollektivtrafik
Skräddarsydd kollektivtrafik är anpassad efter personliga resbehov. Skräddarsydd kollektivtrafik fokuserar ”sista-milen”, d.v.s. att kunna åka kollektivtrafik ända fram till slutdestinationen. Ett sätt är att knyta ihop den traditionella kollektivtrafiken, d.v.s. buss, tåg och tunnelbana med olika lånesystem. Sådana lånesystem inkluderar ofta elektrificerade fordon som elcykel, elmoped eller elbilOhlsson, M. (2014). A new era for transportation in Europe? Prerequisites for the electric vehicle introduction in Germany, France, Sweden and at EU-level. Gothenburg: University of Gothenburg.. Andra åtgärder som kan ingå i en skräddarsydd kollektivtrafik är infartsparkering (”park-and-ride”) eller bildelning (carsharing) som i dag växer tack vare tjänster för bokning och betalning på nätet och i mobilappar.
Anrops- eller efterfrågestyrd kollektivtrafik.
Fordonens (oftast bussar) rutter avgörs efter passagerarnas efterfrågan. Efterfrågestyrd kollektivtrafik kan erbjuda matartrafik, service under lågtrafik, service till speciella ställen (till exempel arbetsplatser) eller helt ersätta traditionell kollektivtrafikEnoch, M., Potter, S., Parkhurst, G., & Smith, M. (2004). Intermode: Innovations in demand responsive transport. Leicestershire: Department for Transport and Greater Manchester Passenger Transport Executive.. I Sverige finns det flexlinjer och planer på närtrafik. Efterfrågestyrd kollektivtrafik har en potential i glesbygd och för olika marknadssegment. Vanligt är att applicera anropsstyrdtrafik för att effektivisera transporter till flygplatser eller för sjukresorRyley, T. J., Stanley, P. A., Enoch, M. P., Zanni, A. M., & Quddus, M. A. (2014). Investigating the contribution of Demand Responsive Transport to a sustainable local public transport system. Research in Transportation Economics, 48, 364-372.. Ett efterfrågesystem med hög kvalitet kan inkludera integrerade tidtabeller med anslutande service, bekväma fordon och med garantier att nå anslutningen i tid.
I Europa finns det flera system, till exempel i England (InterConnect), i Tyskland (RUF-BUS), och i Frankrike (TaxiTub). I Kina har man utvecklat ett system som kallas för ”customized bus”Liu, T. & Ceder, A. (2015). Analysis of a new public-transport-service concept: Customized bus in China. Transport Policy, 39, 63-76.. Systemet har implementerats i 22 kommuner. Resmål, avgångs- och ankomsttider meddelas genom informationsplattformar som också kan locka fler resenärer. Vägvalen är dynamiska och beror på antal passagerare som har reserverat plats. Betalning sker via online-bank, kreditkort och smarta kollektivtrafikkort.
Integrerade mobilitetslösningar Integrerade mobilitetstjänster (IMS) bygger megatrender som tvingar transportsystemet att förändras. IMS handlar bland annat om ökad urbanisering; framväxten av en delad ekonomi; ökat tjänsteinnehåll (försäljning av mobilitet snarare än en bil); och digitalisering (som beror av den snabba tekniska utvecklingen, t.ex. uppkopplade saker). Integrerade mobilitetstjänster innebär att mobilitet paketeras på nytt sätt, med ett stort fokus på tjänsteinnehåll, och att föra samman olika färdmedel. Till exempel Uber och Lyft. Affärspotentialen i globala, digitala och plattformsföretag bedöms som högre än potentialen i lokala transporttjänster, och därför kommer fokus sannolikt att flyttas från transporttjänster och tillverkning till organisering och plattformstjänster för mobilitet.
Integrering kan också ske på andra sätt till exempel samordnade transporter med enhetliga tidtabeller och biljettsystem; integrerade offentliga och privata transporter; markanvändning och integration av transporter. Till exempel byggdes i Nynäshamn stationsnära cykelparkeringar med syfte att integrera cykeltrafiken med kollektivtrafik.
Jäppinen et al.Jäppinen, S., Toivonen, T., & Salonen, M. (2013). Modelling the potential effect of shared bicycles on public transport travel times in Greater Helsinki: An open data approach. Applied Geography, 43, 13-24. pekar på ökad flexibilitet och tidsbesparingar för tidigare bilister som övergår till det integrerade cykel/kollektivtrafiksystemet. Programmet SR2T (Safe Route to Transit) som implementerats i San FranciscoWeinzimmer, D., Sanders, R., Dittrich, H., & Cooper, J. (2015) Evaluation of the Safe Routes to Transit Program in California. Transportation Research Record, 2534, 92-100. fokuserade på minskad miljöpåverkan genom säkrare gång- och cykeltrafik till kollektivtrafiknoder. Programmet innefattade investeringar i trottoarer, trafikljus, blinkande varningsljus, nedräkning vid övergång för fotgängare, farthinder och hastighetsvarningssignaler. En utvärdering visade hur dessa åtgärder förbättrade trafiklandskapet, minskade risker, gav en bättre luftkvalitet och ökade andelen gång, cykel och kollektivtrafik.
Synkroniserade tidtabeller binder ihop olika kollektivtrafiksystem är en lösning som implementerats i Tyskland, Danmark, Holland och Schweiz. Biljetter har också integrerats och man kan köpa biljett för hela resan. Sverige har implementerat resrobot.se som är ett system som knyter samman mer än 3500 orter. Alla färdmedel inkluderas och resenären köper en biljett för hela resan oavsett hur de väljer att resa.