miniatyr|Konventskyrkan från 1400-talet är det enda som återstår av Raumo konvent. Kyrkans torn tillkom 1816 och byggdes av den tidigare stadskyrkans ruiner. Dagens kyrka har plats för 800 personer. miniatyr|Plan av Raumos konventskyrka. Raumo konvent (latin: Collegium Raumense) var ett franciskankonvent beläget i Raumo i landskapet Satakunda i västra Finland. Konventet existerade under senare delen av medeltiden, omnämnt första gången 1449.
Vid konventet bedrevs med stor sannolikt en blygsam schola canonica för noviser och korgossar. Det synligaste spåret av konventet är kyrkan, Helga korskyrkan. Kyrkan har, enligt franscisks tradition, två skepp.Karl Konrad Meinander (Helsingfors 1908), Finlands kulturhistoria. Medeltiden, klostren, s. 122; Törnblom, Lena (Esbo 1993), Finlands historia 1. Medeltiden, s. 357. Dess officiella namn är Heliga Korsets kyrka och blev församlingskyrka för raumoborna först efter reformationen. Under medeltiden hade stadsborna en annan stenkyrka i bruk vid namn Heliga Trefaldighetskyrkan. Stadskyrkan byggdes kring sekelskiftet 1400-1500. Denna kyrka är i dag en ruin. De helgonbilder som användes vid kulten kring det heliga korset förvarades mellan kultdagarna i ett litet kapell norr om klosterkyrkan. Kapellet finns ännu står kvar.Winter, R. (Stockholm 1947), Finlands städer, s. 117.
Uppgifterna om konventet är ganska få. Man antar att det måste har varit ganska förmöget med alla de gods det ägde. Konventsbröderna har fått äran att ha importerat spetsknypplingen till Raumo. En konstform som orten ännu är stolt över. Sannolikt har de med hjälp av nunnorna vid Nådendals kloster utbildat lokala instruktörer. Det ansågs vara en berömvärd aktivitet att knyppla, eftersom spetsarna användandes som utsmyckningar på kyrkoskrudarna. Nunnorna i Nådendal kom ursprungligen från Vadstena kloster Fårn konventstiden finns ännu ett rökelsekar. Av de bevarade rökelsekaren i Finland hör detta till ett av de vackrare. Det är gult och har formen av en gotisk korskyrka. Rökelsekaret daters till början av 1400-talet. Även korvalvet är ännu betäckt med symmetriskt fördelade kalkmålningar från samma århundrade, dock av en enklare karaktär.
År 1538 upplöstes konventet. Fastigheten gjordes till boställe åt den lutherske kyrkoherden.Reuter, O.M. (Stockholm 1901), Finland i ord och bild. Dess natur, folk och kultur., s. 583f. Förutom rökelsekaret fick församlingen i Raumo vid Gustav Vasas konfiskering 1558 behålla en kalk, helt och hållet av koppar. Senare mottog man en förgylld kopparkalk, som hade konfiskerats i Nykyrko i Egentliga Finland samma år). Däremot gick den hårt åt befintiga ciboriebeståndet och öffleteskar (oblataskar). Sammantaget konfiskerades ett stort antal förgyllda och oförgyllda kalkar med patener, dessutom monstrans, kronor, kors, oljekar och en knapp som eventuellt hade tillhört en kåpa.Källström, O. (Stockholm 1939), Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer, s. 100, 103, 109, 113, 318, 320. I den finländska rikshälften hade franciskanerna även konvent i Viborg (omnämnt 1403) och på Kökar (omnämnt 1472).
Se även Raumo församling
Källor
Noter
Kategori:Svenska konvent Kategori:Raumo Kategori:Franciskanorden i Sverige Kategori:Franciskankloster i Finland Kategori:Tidigare kloster i Finland Kategori:Tidigare kloster i Sverige Kategori:Finland under 1400-talet