Carl-Axel Acking, född 8 mars 1910 i Helsingborg, död 12 juni 2001 i Lund, var en svensk arkitekt, formgivare och professor.
Biografi Carl-Axel Acking studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1931–1934 och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1935–1939. Han arbetade 1930–1935 på Kooperativa förbundets arkitektkontor, KFAI. Han drev eget arkitektkontor tillsammans med arkitekten Sven Hesselgren i Stockholm 1939–1955. Från 1955 bedrev han egen verksamhet i Stockholm och Lund. Verksamheten i Lund pågick in på 1980-talet.
Acking var assistent till Gunnar Asplund under tillbyggnaden av Göteborgs rådhus på 1930-talet. Acking var en av tre huvudarkitekter för utställningen H55 i Helsingborg 1955 där han bland annat formgav de tre utställningspaviljongerna på Parapeten. Hans arkitekturuppdrag omfattade bland annat televerksbyggnader, bankbyggnader, skolor, kyrkor och ett familjehotell. Han ansvarade för restaureringen av Leksands kyrka 1971. Acking var domkyrkoarkitekt i Lund 1970–1977.
Carl-Axel Acking gjorde starkt intryck på världsutställningen i Paris 1937 och fick ett genombrott på världsutställningen i New York 1939. På den svenska New York-utställningen ansvarade han bland annat för hela inredningen av generalkommissarie Folke Bernadottes representationslokaler på uppdrag av Åtvidabergs industrier. Uppdraget innefattade allt från mönster på textilier, fönsterpartier, möbler och belysningsarmaturer till dricksglas och karaffer tillverkade av Orrefors glasbruk i rummets serveringsvagn.
Han var på 1940- och 1950-talen en av de främsta inom svensk inredningskonst. De möbler han formgav producerades av KF, Nordiska kompaniet och Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Hans belysningsarmaturer producerades av bland andra Bröderna Malmströms metallvarufabrik,Ackings arkiv, Sveriges nationella centrum för arkitektur och design (ArkDes) Nordiska kompaniet och Asea belysning. Som formgivare skapade han bland annat tapeter, textilier, en frimärksautomat och en telefonkiosk. Han inredde Stockholmshotellen Malmen (1951) och Continental (1962). År 1952 belönades han med Lunningpriset. Acking är representerad med möbler i NationalmuseumNationalmuseum i Stockholm, i Nordiska museet i Stockholm och i Harvard University Museum, USA.
Från 1957 undervisade Acking på arkitektlinjen vid Tekniska högskolan i Stockholm och han var professor i formlära på Arkitektskolan vid Lunds tekniska högskola 1964–1976. Acking var även lärare vid Konstfackskolan i Stockholm i heminredning 1945 och huvudlärare vid samma skola för fackavdelningen för möbler och inredning 1947–1957. När han lämnade Konstfack 1957 ordnades en hyllningsutställning på Nationalmuseum av 34 tidigare elever under namnet "Från detalj till helhet: inredningsarkitekter HKS 1947-57". Ur samarbetet kring utställningen uppkom HI-gruppen senare samma år.Ingrid Sommar: "Stjärnan träder fram ur skuggan" [Ackingeleven Thea Leonhard], Arkitektur nr 6, 2014, sid. 72-81
Acking var medlem i Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR), Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund (SIR) där han blev hedersmedlem från 1965 samt ledamot i Svenska teknologföreningen (STF). Han var medlem i Svenska Slöjdföreningen och styrelseledamot där 1949–1961. Han var medlem i Föreningen Sveriges industridesigner och ordförande där 1960. Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL).https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Carl-Axel Acking gifte sig 1935 med Gullan Dahlström (1911–2006). De är begravda på Djursholms begravningsplats.
Byggnader i urval 1950, Siris kapell i Torsby (med Sven Hesselgren) 1953, Telehus i Ludvika (med Sven Hesselgren) 1955, H55-paviljongen, Helsingborg 1955, Hässelby familjehotell i Stockholm 1956, "Quality Hotel" Östersund (med Sven Hesselgren) 1965, Skånska banken och Kreditbanken på Södergatan i Malmö 1970, Telefonstation i Bellevuegården i Malmö 1972, Birgittakyrkan i Skönsberg, Sundsvall
Inredningar och formgivning i urval 40–50 st belysningsarmaturer, ett antal stålrörsmöbler samt elektriska väggur (1939–1962) för Bröderna Malmströms metallvarufabrik.Hedqvist, Björk, Ericson: Swedish Modern, 2018, Stapelbara stolar i lamellträ och skrivbord för Bodafors (1940-tal). Frimärksautomat Skåp för NK (1950-tal). Inredning till Hotell Malmen, Stockholm, bland annat karmstol i skinn (1951). Inredning till kryssningsfartyget M/S Rio de Janeiro för Nordstjernan (1956). Fåtöljen Trienna för Stockholms Hantverkslotteri (1957), visad vid Triennalen i Milano 1957, tillverkades av Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping (ingick i NK:s Triva-serie) och från 1987 av Källemo, Värnamo. Tillverkades i massiv ek eller teak. Trienna togs 2022 åter upp i produktion av företaget Verk. Stolen Wexjö, med sits i sadelgjord och hylla för psalmbok för Källemo (1958). Karmstolen Tokyo till inredningen av den svenska ambassaden i Tokyo (1959), tillverkades av Nordiska Kompaniet och KF. Stolen användes bland annat till ambassadens matsal och är en av Ackings mest välkända möbler. Inredning till Hotel Continental, Stockholm (1962). Telefonkiosk för Televerket (1962), sattes upp på försök utanför Stockholms Centralstation och fick senare den permanenta beteckningen 1964. Nytt emblem (logotyp) åt Generalpoststyrelsen (1964). Lampor i rödbokslamell för Gärsnäs.
Bibliografi
(red.)
Galleri
Se även New York-serien
Källor
Acking i NE Acking i Vem är det 1977 Acking i KulturNav Acking i Konstnärslexikon Amanda Carl-Axel Acking i Libris KB Antik & Auktion Nr5/2009 sid 72-77 Porträtt av Carl-Axel Acking Acking, Carl-Axel. Drängahuset. Läst 14 juni 2009. Tekniska museet, Telefonkiosk modell 1964 Redaktör Stig H:son Björkman "Svenska Hem i Ord och Bilder", Spectator, 1938. Hemmet dokumenterat och kommenterat av Carl-Axel Acking, sid 222-225. Dagens Nyheter 2001-07-13, dödsruna av Karin Winter. Svenska Dagbladet 2001-06-29, dödsruna av Ulf Hård af Segerstad. Acking, Carl-Axel på SvenskaGravar.se
Noter
Externa länkar
Kategori:Svenska arkitekter under 1900-talet Kategori:Svenska formgivare Kategori:Arkitekter från Helsingborg Kategori:Arkitekter under 1900-talet Kategori:Svenska konsthantverkare under 1900-talet Kategori:Födda 1910 Kategori:Avlidna 2001 Kategori:Män Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Konstnärer från Helsingborg Kategori:Alumner från Arkitekturskolan KTH Kategori:Alumner från Kungliga Tekniska högskolan Kategori:Ledamöter av Vetenskapssocieteten i Lund Kategori:Gravsatta på Djursholms begravningsplats Kategori:Alumner från Tekniska skolan