miniatyr|Filosofi och kristen konst. W. Ridgway, 1878. Religionskritik innefattar kritik av fenomenet religion, utövandet av religion samt konsekvenserna av religion för mänskligheten. Ordet religion används inte här för att beteckna någon enskild religion, utan som ett samlingsnamn.
Mycket av den västerländska kritiken av religion fokuserar på de abrahamitiska religionerna, i synnerhet kristendomen, med en ökande uppmärksamhet på islam. Inte all kritik är giltig om alla religioner; kritik av Guds existens är exempelvis inte relevant vad gäller buddhism.
Den här artikeln går igenom religionskritik från olika källor. Varje kritik riktas vanligtvis mot en särskild aspekt av en särskild religion vid en särskild historisk tidpunkt, och man bör vara försiktig för att generalisera från en till alla religioner. För definition av begreppet religion, se artikeln om religion.
Kritik av fenomenet miniatyr|400px|En dinosaurie leder en skock får. Köln, augusti 2005.
Med vissa undantag, såsom scientologi, raëlism, Bahai och mormonism, så grundades de flesta världsreligioner vid en tidpunkt då livets ursprung, kroppens funktion och stjärnor och planeters natur inte förstods. Religiösa system försökte att ta upp betydande personliga känslomässiga frågor och försökte förklara en skrämmande existens, vanligtvis med hjälp av en dramatisk berättelse om hur världen kom till.
Syftet med dessa berättelser var att skänka tröst och en känsla av att större krafter fanns. Som sådana kan dessa berättelser ha tjänat vissa viktiga funktioner i forna samhällen. Exempel på detta är synen på sol- och månförmörkelser, och kometers framträdande på himmelen.When solar fears eclipse reason, BBC News 28 mars 2006Comets in Ancient Cultures , NASA Från det faktum att vi i sådana ämnen som biologi, psykologi, kemi och fysik dramatiskt har ökat vår kunskap, har många kritiker – exempelvis Richard Dawkins, Christopher Hitchens och Michel Onfray – dragit slutsatsen att vidhållandet av religiösa idésystem är absurt och irrationellt. Hitchens, Christopher, god is not Great: How Religion Poisons EverythingDawkins, Richard, The God DelusionOnfray, Michel, Atheist Manifesto: The Case Against Christianity, Judaism, and Islam
Stanfordfilosofen John McCarthy hävdar att "We also have no need for the hypothesis of God, because science has been successful, and science is the best approach to solving the mysteries that remain." (Vi har heller inte något behov av Gudshypotesen eftersom vetenskapen har varit framgångsrik, och vetenskap är det bästa tillvägagångssättet för att lösa de mysterier som kvarstår.")Scientific Forms of the religious hypothesis
Många kritiker ser betydande problem med att stora delar av världens befolkning fortsätter att tro på dessa forna traditioner, av vilka många behandlas mer i detalj nedan. De oroar sig för att denna kvarleva av relativt primitiva uppfattningar om livet och oss själva, inte bara är irriterande för moderna vetenskapliga och kulturella värderingar, utan också har en negativ påverkan på rådande sociala och etiska områden.
Irrationell grund Vissa kritiker ser kravet på ett leap of faith (trons hopp) bortom den vetenskapliga förståelsen som irrationell. Fasthållandet vid strikta trosuppfattningar och övertygelser, även med motsägande empirisk evidens, står i direkt motsättning till den vetenskapliga metoden, som baseras på empirisk observation och repeterbara experiment av neutrala tredje parter.Caplan, Bryan, Why Religious Beliefs Are Irrational, and Why Economists Should CareImportance of Philosophy
Alvin Plantinga definierar en teist som "one who believes in God as basic albeit not on logical grounds" ("en som tror på Gud som grundläggande faktum, även om inte på logiska grunder"). I sin Is belief in God Rational? argumenterar han för att religiöst troende människor inte tror på doktriner på samma sätt som vetenskapsmän (åtminstone i princip) tror på teorier. De är inte villiga att ifrågasätta sin tro:
Hängiven tro kallas ibland "tro baserad på iver". Många filosofer betraktar förnuftets underordnande under känslor som skadligt, exempelvis Platon i Kriton, där Sokrates säger till den naive Kriton: "Din iver är ovärderlig, om den är rätt; men om den är fel så, ju större iver, desto större ondska"Platon, Crito En liknande inställning uttrycktes av Bertrand Russell, som betraktade tro, utan empirisk evidens, som skadlig.
Osannolika underverk Religioner omfattar ofta berättelser om underverk, som i den moderna vetenskapligt skolade människans skeptiska ögon förefaller osannolika.
Ett exempel på en sådana underverk är den traditionella kristna doktrinen om Jesu död och uppståndelse, tillsammans med hans kropps uppstigande till himmelen. Oxford English Dictionary definierar död delvis som: "the final cessation of the vital functions" ("det slutgiltiga upphörandet av de livsviktiga funktionerna"). När en mänsklig kropp dör, äger en rad förändringar rum i en hög hastighet. Hjärtat slutar slå, och kort därefter börjar cellerna dö, först i hjärnan för att sluta med cellerna i skinnet.Decomposition: What happens to the body after death , Australian Museum, 2003 Till skillnad från forntiden förstår vi idag dekompositionens stadier. Efter tre dagars död har en betydande grad av förändring ägt rum i kroppen.Decomposition: Initial decay - zero to three days after death , Australian Museum, 2003 Processen har redan gått långt efter punkten där kroppen har någon chans att komma tillbaka till liv. Enligt religionskritiker finns det andra exempel på ogrundad tro, bland annat den traditionella kristna dogmen om Treenigheten och att det skulle finnas bevis för Guds existens, så kallade Gudsbevis.
Motargumentet mot denna kritik är att resonemanget blir ett cirkelbevis, eftersom det utgår från att gud inte finns, och gudomligt ingripande därför inte är möjligt, vilket används som kritik mot tanken på att gud skulle finnas eller övernaturliga saker skulle kunna inträffa. Underverk, såsom de uppfattas av religiösa människor, är icke upprepningsbara gudomliga ingripanden som inte behöver följa denna världs naturlagar, och kan därför sannolikt inte studeras systematiskt i vetenskapliga experiment eller generaliseras i termer av naturlagar. En liknelse är att en programmerare (motsvarande Gud) kan stoppa en datorsimulering (det vill säga vår värld), manipulera några tillståndsvariabler, och återstarta simuleringen. En observatör inne i datorsimuleringen skulle då uppfatta att något som bryter mot programmets regler (naturlagarna) har inträffat, men skulle inte kunna påvisa fenomenet i upprepningsbara experiment.
Det religiösa budskapets pluralitet Det finns vissa generella likheter mellan religionerna, men det finns också betydande skillnader. Den religiösa mångfalden illustrerar många till synes ömsesidigt uteslutande påståenden, såsom vilka som utgör det "utvalda folket". Stephen F. Roberts, en flitigt citerad ateist på internet, sade:
Social konstruktion Mycket kritik går ut på att religion är en social konstruktion, och följaktligen endast ännu en mänsklig ideologi. Enligt den synen står religionens ursprung att finnas i människor och mänskliga samhällen, snarare än ett ingripande av någon gudom eller kosmisk sanning. Därför betraktar man religioners historieskrivning skeptiskt.
Folkets opium miniatyr|Karl Marx
Karl Marx' religionskritik tar avstamp i bl.a. Ludwig Feuerbach. Marx menar att religionen är ett folkets opium i den bemärkelse att den fyller funktionen att göra livets svårigheter mer uthärdliga - den fungerar som en tröst i tillvaron. Senare marxister som t.ex. Lenin menade att det ligger i de härskande klassernas intresse att ingjuta den religiösa övertygelsen i folket, delvis för att legitimera den rådande samhällsordningen och delvis för att genom att utlova ett paradis i livet efter detta och således få folket att acceptera orättvisor i det nuvarande.Marx, Karl, A Contribution to the Critique of Hegel's Philosophy of Right
Ur detta perspektiv såg Marx religion som eskapism.
Marx såg även den kristna doktrinen om arvssynden som djupt antisocial. Han hävdade att arvssynden övertygar folk om att källan till deras lidande stod att finna i den inneboende och oföränderliga "syndigheten" hos mänskligheten, snarare än i utformningen av sociala organisationer och institutioner, vilka enligt Marx kan förändras genom kollektiv social planering.Marx, Karl, Das Kapital
Medvetandets virus I sin bok The Selfish Gene myntade Richard Dawkins termen mem för att beskriva informationsenheter som kan överföras kulturellt, analogt med gener.Dawkins, Richard, The Selfish Gene Han använde senare termen i sin uppsats Viruses of the Mind (medvetandets virus) för att förklara religiösa idéers fortlevnad inom mänsklig kultur.Dawkins, Richard, Viruses of the Mind
Dawkins hävdar att religiösa ideologier är en uppsättning idéer och koncept som finns tillsammans för att föreviga och sprida religion själv. Viktiga koncept inom kristendomen används exempelvis för att uppfostra barn, som missionspredikan och dess monoteistiska karaktär. Dessa, föreslår Dawkins, fungerar tillsammans för att skydda religionen från konkurrens från andra memes. I detta sammanhang kritiseras religion för att vara missanpassad i den meningen att den kan få bäraren av den memen att agera irrationellt, använda resurser dåligt och känna skuld, rädsla eller andra negativa känslor utan förnuftig grund.
Vansinnets frukter miniatyr|Saint Francis Borgia utförandes en exorcism. Av Goya. Den amerikanske författaren Sam Harris har skrivit böcker inom ämnena neurovetenskap och förnuft, och har bland annat skrivit The End of Faith, som ett resultat av 9/11-attackerna och senare Letter to a Christian Nation. I End of Faith jämför han religion med mental sjukdom, vilket "allows otherwise normal human beings to reap the fruits of madness and consider them holy" ("tillåter annars normala människor att skörda vansinnets frukter och se på dessa som heliga").Harris, Sam, The End of Faith
Psykologiska studier av mysticism och sambandet mellan dess utövares märkliga upplevelser med barnmisshandel har gjorts.The Psychology of Mysticism, The Primal pageMysticism and Psychopathology, The Primal pageAtlas, Jerrold, Medieval Mystics' Lives As Self-Medication for Childhood Abuse Forskaren Clifford A. Pickover anser sig ha kommit fram till resultat som tyder på att en viss typ av epilepsi har kopplingar med en mängd andliga eller övernaturliga upplevelser, som exempelvis demonbesatthet, vilket orsakas av förändrad elektrisk verksamhet i hjärnan.Pickover, Clifford, The Vision of the Chariot: Transcendent Experience and Temporal Lobe Epilepsy , Science & Spirit Carl Sagan förklarade mirakulösa observationer av religiösa figurer förr i tiden och moderna observationer av UFO:n med samma mentala sjukdom, i sin bok The Demon-Haunted World: Science as a Candle in the Dark. Enligt professorn Vilayanur S. Ramachandran, är det möjligt att många religiösa ledare led av kramper orsakade av sjukdomen och detta avfärdar påståenden om att de hade övernaturliga syner.God on the Brain, BBC Science & Nature Dr. Michael Persinger stimulerade de delar av hjärnan som påverkas av sjukdomen artificiellt med ett magnetiskt fält med hjälp av ett verktyg som han kallade Gudshjälmen, och lyckades framkalla religiösa upplevelser, spök- och nära-döden-upplevelser.Shermer, Michael, Why People Believe in God: An Empirical Study on a Deep Question , American Humanist Association, s. 2 John Bradshaw, professor i neuropsykologi, sade också:
Ersättning av vetenskap, filosofi och konsten För icke-teister tillfredsställs behovet av förklaringar av vetenskap och filosofi, etik behandlar frågor om gott och ont, och inspiration och skönhet kan finnas i konsten.Stewart, Robert Charles, Replacing Religion with Science , Academy of Evolutionary Metaphysics