Secunda Hyadum eller Delta1 Tauri (δ1 Tauri, förkortat Delta1 Tau, δ1 Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen och anses ingå i stjärnhopen Hyaderna. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,77Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172: 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667. och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21 mas,van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357. beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 156 ljusår (48 parsek) från solen.
Nomenklatur Delta1 Tauri har det traditionella namnet Hyadum II (Secunda Hyadum), vilket är latin för "Andra Hyaden". Inga andra traditionella namn är kopplade till denna stjärna.Kaler, James B., "Hyadum II", STARS, University of Illinois, hämtad 2017-08-09.
Egenskaper Primärstjärnan Delta1 Tauri Aa är en vit till gul jättestjärna av spektralklass G9.5 III CN0.5,Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series (ISSN 0067-0049), 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373. där suffixet "CN0.5" anger ett litet överskott av dicyan i den yttre atmosfären. Den är kromosferiskt aktiv och visar en radial hastighetsvariation av 9,3 ± 0,2 m/s med en period på 165 ± 3 dygn.Beck, P. G.; et al. (January 2015), "Detection of solar-like oscillations in the bright red giant stars γ Psc and θ1 Tau from a 190-day high-precision spectroscopic multisite campaign", Astronomy & Astrophysics, 573: 15, Bibcode:2015A&A...573A.138B, arXiv:1407.6352 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201323019, A138. Den är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, med en omloppsperiod på 529,8 dygn och en excentricitet på 0,42.Pourbaix, D.; et al. (2004), "SB9: The Ninth Catalogue of Spectroscopic Binary Orbits", Astronomy & Astrophysics, 424: 727–732, Bibcode:2009yCat....102020P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.
Primärstjärnan har en massa som är 2,8 gånger solens massa och en uppskattad radie som är 11,4 gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 69 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 000 K.
Secunda Hyadum har en visuell följeslagare, komponent B, av magnitud 13,21 separerad av 111,8 bågsekunder från huvudstjärnan. Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920. Den är troligtvis inte fysiskt relaterad till huvudstjärnan.Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
Källor
Referenser
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/hyadumii http://stars.astro.illinois.edu/SOW/hyadum2.html
Kategori:Stjärnbilden Oxen Kategori:Bayerobjekt Kategori:Gula jättar Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Flamsteedobjekt Kategori:HR-objekt