Beta Crateris (β Crateris, förkortat Beta Crt, β Crt) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Bägaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,46Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M. och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,6van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 340 ljusår (ca 104 parsek) från solen.
Nomenklatur Beta Crateris var en av de stjärnor som på 1600-talet av astronomen Al TiziniRim Turkmani. "Arabic Roots of the Scientific Revolution". Muslim Heritage. Hämtad 1 juli 2016. hänfördes till Al Sharāsīf ( ألصرسىف ), Hydrans revben, som inkluderade stjärnorna från β Crateris västerut till κ Hydrae. Star Names - R.H.Allen p. 182Star Names - R.H.Allen p. 246
Egenskaper Primärstjärnan Beta Crateris A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass A2 IIIHolberg, J. B.; et al. (2013), "Where are all the Sirius-like binary systems?", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 435 (3): 2077, arXiv:1307.8047 , Bibcode:2013MNRAS.435.2077H, doi:10.1093/mnras/stt1433. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.Burleigh, M. R.; et al. (November 2001), "The low-mass white dwarf companion to β Crateris", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 327 (4): 1158–1164, arXiv:astro-ph/0106463 , Bibcode:2001MNRAS.327.1158B, doi:10.1046/j.1365-8711.2001.04818.x.. Houk och Smith-Moore (1988) ger emellertid en klassificering som stjärna i huvudserien av spektralklass A1 V,Houk, Nancy; Smith-Moore, M. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988MSS...C04....0H. medan Abt och Morrell (1995) listar den som en underjättestjärna med spektralklass A2 IV. Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", Astrophysical Journal Supplement, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182. Spektrumet visar överskott av barium, möjligen som ett resultat av en tidigare massöverföringshändelse.Smalley, B.; et al. (January 1997), "The chemical composition and binarity of beta Crateris", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 284 (2): 457–464, Bibcode:1997MNRAS.284..457S, doi:10.1093/mnras/284.2.457. Den har en radie som är ca 4,9 https://www.universeguide.com/star/betacrateris. Hämtad 2018-01-24. gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 147 McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x. gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 830 K.
Följeslagaren Beta Crateris B, är en vit dvärg av klass DA med en effektiv temperatur på 36 885 K, som har kylts ner i cirka fyra miljoner år.Barstow, M. A.; et al. (May 2014), "Evidence for an external origin of heavy elements in hot DA white dwarfs", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 440 (2): 1607–1625, arXiv:1402.2164 , Bibcode:2014MNRAS.440.1607B, doi:10.1093/mnras/stu216. Den har en ovanligt liten massa, 43 procent av solen, vilket tyder på att dess förfader kan ha överfört materia till primärstjärnan. Alternativa scenarier kräver antingen utveckling av ett trippelstjärnsystem, eller en dubbelstjärna med mycket excentriskt omlopp som resulterar i interaktioner. Dvärgen har emission av röntgenstrålning.Schröder, C.; Schmitt, J. H. M. M. (November 2007), "X-ray emission from A-type stars", Astronomy and Astrophysics, 475 (2): 677–684, Bibcode:2007A&A...475..677S, doi:10.1051/0004-6361:20077429.
Källor
Referenser
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/betacrateris http://stars.astro.illinois.edu/sow/betacrt.html
Kategori:Stjärnbilden Bägaren Kategori:Bayerobjekt Kategori:Vita jättar Kategori:HD-objekt