Donald Trump svors in som den 45:e presidenten av USA kl 12 EST den 20 januari 2017, då han efterträdde Barack Obama. I presidentvalet 2016 ställde Trump upp för det republikanska partiet, och ställdes mot demokraternas kandidat Hillary Clinton. Trump vann presidentvalet den 8 november 2016 efter att ha vunnit flest delstater, totalt 304 mot 227 av elektorsrösterna.Wallace, Tim (16 november 2016). "The Two Americas of 2016". The New York Times. Läst 17 mars 2017. Clinton vann emellertid antalet röster i USA totalt, med cirka 66 miljoner röster (48 procent) mot Trumps cirka 63 miljoner röster (46 procent). Trump blev den femte presidentkandidaten i USA:s historia som vunnit ett presidentval utan att ha fått flest antal röster (senast även Bush 2000).Savage, David (11 november 2016). "For the fourth time in American history, the president-elect lost the popular vote. Credit the electoral college". Los Angeles Times. Läst 17 mars 2017. Opinionsundersökningar har visat att Trump under det första året av sitt presidentskap är den minst populära presidenten i modern historia. Han var den näst mest beundrade mannen bland amerikaner i Gallups mätning 2018, före bland andra George W. Bush, Bill Gates, Elon Musk, Påve Franciskus och Dalai lama. Endast Barack Obama var mer beundrad (19 mot 13 procent).”Obamas top the Trumps as America’s most admired people”. Bloomberg L.P.. Läst 28 december 2018.
Under tiden som USA:s president har Trump genomfört flera av sina vallöften. Inrikespolitiskt har han har utsett Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh till nya domare i USA:s högsta domstol. Efter prövning i USA:s högsta domstol infört restriktioner i immigrationspolitiken från bland annat Syrien och Somalia. Genomfört den största skattereformen med skattelättnader för hushåll och företag sedan Ronald Reagan under 1980-talet. Gjort ett förslag om betald föräldraförsäkring. Utlyst drogberoendet av opioider som en nationell hälsokris. Genomfört en fängelsereform som fått brett stöd över partigränserna. Förstärkt gränsstängslet mot Mexiko. Arbetslösheten har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan 1969 under Trumps första två år som presidentHorowitz, Julia (8 december 2017). "Hispanic unemployment at all-time low under Trump" . CNN Money. Läst 13 januari 2018. och landets BNP har ökat.Mutikani, Lucia (29 november 2017). "The U.S. economy grew faster than initially thought in the third quarter". Reuters. Läst 13 januari 2018. Utrikespolitiskt har han beordrat missilattacker mot mål i Syrien som svar på Bashar al-Assads användning av kemiska vapen i Syriska inbördeskriget. Lämnat avtalet om kärnkraft med Iran och återinfört ekonomiska sanktioner mot landet. Erkänt Jerusalem som Israels huvudstad och flyttat den amerikanska ambassaden dit. Haft en hård retorik mot Kina för vad han menar varit orättvisa handelsvillkor, samt mot Nordkoreas högste ledare Kim Jong-un för deras kärnvapenprogram, vilket ledde till att de träffades vid ett toppmöte i Singapore, som var det första någonsin mellan en amerikansk president och en nordkoreansk ledare. Vid mötet signerades en preliminär överenskommelse om kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Omförhandlat NAFTA-avtalet och slutit det nya frihandelsavtalet USMCA med Kanada och Mexiko.
Trump har fått massiv kritik som president. I samband med hans installation ägde en internationell protest rum. Förmodade kopplingar till Ryssland under presidentkampanjen 2016 utreddes i närmare två år utan att bevis mot honom hittades.Gurman, Sadi, Viswanatha, Aruna & Tau, Byron (24 mars 2019). ”Mueller Doesn’t Find Trump Campaign Conspired With Russia”. The Wall Street Journal. Läst 25 mars 2019. Hans beslut att flytta USA:s ambassad i Israel har lett till diplomatiska fördömanden, hans hårda retorik mot Nordkorea har kritiseratsJohansson, Sandra (19 september 2017). "Löfven: Trumps uttalande väldigt allvarligt". Svenska Dagbladet. Läst 15 januari 2018. och USA lämnade Parisavtalet och Världshälsoorganisationen (WHO) på Trumps begäran har fått kritik.
Den 18 december 2019 blev Trump den tredje presidenten i amerikansk historia att ställas inför riksrätt av representanthuset. Den 13 januari 2021 blev han den förste amerikanske presidenten som ställts för riksrätt två gånger.
Inför presidentskapet Presidentkampanjen 2016 miniatyr|alt=|Trump under sin presidentkampanj i Phoenix i Arizona den 31 augusti 2016. Den 16 juni 2015 under ett tal i Trump Tower i New York tillkännagav Trump att han ställer upp i presidentvalet 2016 som en av kandidaterna i republikanernas primärval. I talet fokuserade Trump på frågor som illegal immigration från Mexiko, det växande drogberoendet, arbetslöshet, offshoring av amerikanska jobb till särskilt Kina, den växande statsskulden och terrorhoten från ISIS, vilka alla senare kom att bli centrala teman i Trumps valkampanj. Han presenterade också sin kampanjslogan "Make America Great Again", en slogan som tidigare använts av republikanen Ronald Reagan i samband med presidentvalet 1980.
Primärvalet Sommaren 2015 påbörjade Trump sin primärvalskampanj. Trump var en av 17 republikanska presidentkandidater, vilket är rekord i antal kandidater under ett primärval i ett amerikanskt politiskt parti. Trump deltog i elva av de tolv republikanska primärvalsdebatterna, vars tittarsiffror slog rekord. Under primärvalen väckte Trump stor uppmärksamhet genom många utspel och uttalanden om till exempel statsskulden, Kina, arbetslöshet, illegal immigration och terrorism. Han var tidigt en av de mest populära republikanska kandidaterna i opinionsmätningarna. Yougovs opinionsmätning som publicerades den 9 juli 2015 var den första större opinionsmätningen som visade att Trump hade ledningen i det republikanska primärvalet.Colin Campbell (9 juli 2015).Donald Trump has surged to the top of 2 new 2016 polls. Business Insider. Läst 2 januari 2017.
I juni 2015 sade mediebolaget NBC upp samarbetet med Trump, efter att han gjort ett kontroversiellt uttalande om mängden illegala immigranter från Mexiko. I och med detta slutade TV-kanalen att sända de Trump-ägda skönhetstävlingarna Miss Universum, Miss USA och Miss Teen USA. Trump ledde vid tidpunkten även NBC:s dokusåpa The Apprentice men efter uttalandena sade NBC upp även detta kontrakt med honom. Vidare meddelade den latinamerikanska TV-kanalen Univision, som sänder skönhetstävlingarna, att de bryter avtalet med Trump och inte kommer att sända tävlingarna i fortsättningen. Detta ledde till att Trump i september 2015 sålde skönhetstävlingarna. Den 30 juni 2015 stämde Trump TV-kanalen Univision för förtal och avtalsbrott. I februari 2016 lades processen ned efter att parter gått med på förlikning i fallet.
Den 3 november 2015 lanserade Trump sin kampanjbok Crippled America: How to Make America Great Again. Samtliga intäkter från boken gick till välgörenhet. Boken låg på The New York Times bästsäljarlista i 13 veckor och debuterade som nummer 5 på listan.Bukszpan, Daniel (26 maj 2016). "All of the Books Coming Out About Donald Trump". Fortune. Läst 30 december 2016. Mellan januari och mars 2016 såldes över 67 000 exemplar av boken, vilket gjorde den till den bäst säljande kampanjboken under årets första kvartal bland samtliga amerikanska presidentkandidater 2016.Newman, Rick (9 mars 2016). "If book sales were votes, Donald Trump would be president". Yahoo!. Läst 30 december 2016.
Efter terrordåden i Paris i november 2015 uttalade sig Trump om att vilja införa ett inreseförbud för muslimer till USA i syfte att motverka potentiella terrorattacker. Uttalandet möttes av kritik och protester över hela världen, exempelvis i Storbritannien startades en namninsamling för att förbjuda Trump från att resa in i landet. Namninsamlingen fick över 150 000 underskrifter och togs upp till debatt i det brittiska underhuset.Lauffs, Tomas (18 januari 2016). "Parlamentsdebatt om att porta Trump". SVT. Läst 2 januari 2017. I Turkiet krävde den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan att Trumps namn skulle tas bort från Trump Towers i Istanbul. Senare tog Trump tillbaka delar av uttalandet och poängterade att detta förbud endast borde riktas mot muslimer från länder med utbredd terrorism. I kampanjen mot att bli det republikanska partiets presidentkandidat gick dock Trump fortsatt starkt. Den tidigare förhandsfavoriten Jeb Bush drog tillbaka sin kandidatur den 20 februari 2016 och därefter Marco Rubio den 15 mars. När Trump vann delstaten Indiana den 3 maj och Ted Cruz därmed drog tillbaka sin kandidatur, stod det i praktiken klart att Trump skulle vinna primärvalet.Martin, Jonathan; Haley, Patrick (3 maj 2016). "Donald Trump all but clinches G.O.P. race with Indiana win; Ted Cruz quits".The New York Times. Läst 2 januari 2017.
Under ett kampanjmöte och tal i Las Vegas i Nevada den 18 juni utsattes Trump för ett mordförsök. Ingen kom till skada och gärningsmannen övermannades av polis som fanns på plats.Botkin, Ben (13 december 2016). "British man gets 1 year in prison for trying to kill Trump at Las Vegas rally". Las Vegas Review-Journal. Läst 24 mars 2017. Dean, Matt (13 september 2016). "British man who tried to attack Trump in Las Vegas enters guilty plea". Fox News. Läst 24 mars 2017.
Under det republikanska partiets nationella konvent i Quicken Loans Arena i Cleveland i Ohio den 21 juli 2016 blev Trump formellt vald till republikanernas presidentkandidat. Trump fick flest antal primärvalsröster (cirka 14 miljoner) i det republikanska partiets historia. Tonen under kampanjen hade dock varit hätsk vilket gjorde att det samtidigt fanns motstånd mot Trump inom delar av partiet, främst inom det republikanska etablissemanget.
Presidentvalet thumb|Kampanjmöte för Trump i US Bank Arena i Cincinnati i Ohio den 13 oktober 2016. Efter att ha vunnit republikanernas primärval valde Trump den 15 juli 2016 juristen och Indianas guvernör Mike Pence som sin vicepresidentkandidat."Indiana Gov. Mike Pence is Donald Trump's VP pick". indystar.com. Läst 15 juli 2016. Trumps motståndare i presidentvalet var USA:s tidigare utrikesminister Hillary Clinton, som var demokraternas presidentkandidat. Den 26 september ställdes Trump mot Clinton i den första av de tre presidentvalsdebatterna. Debatten slog rekord som den mest sedda presidentvalsdebatten i USA:s historia med en tv-tittarsiffra på 84 miljoner (tittare via livestream på Internet ej inkluderade). Det tidigare rekordet låg på 80,6 miljoner tittare, vilket den första debatten i presidentvalet 1980 mellan Ronald Reagan och Jimmy Carter hade.