Delta Doradus (δ Doradus, förkortat Delta Dor, δ Dor) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en enkel stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svärdfisken. Den har en skenbar magnitud på 4,34Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M. och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,8van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 150 ljusår (ca 46 parsek) från solen. Med 18,6 års mellanrum blir stjärnan månens södra polstjärna. Patrick Moore (1983), The Guinness Book of Astronomy Facts & Feats, p. 29, In 1968 the north pole star of the Moon was Omega Draconis; by 1977 it was 36 Draconis. The south pole star is Delta Doradus. Polstjärnestatusen ändras periodiskt på grund av precessionen av månens rotationsaxel. När Delta Doradus är polstjärna är den bättre anpassad än Jordens nuvarande polstjärna Alfa Ursae Minoris, men mycket svagare.
Egenskaper Delta Doradus är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A7 VRoyer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224. . Den har massa som är ca 85 procentDavid, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146. större än solens massa, en radie som är ca 2,1Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (3rd ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451. gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 29McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x. gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 800 K.
Delta Doradus roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet på 172 km/s. Detta ger stjärnan en något tillplattad form med en ekvatoriell radie som är 12 procent större än polarradien.van Belle, Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, arXiv:1204.2572 , Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2. Även om stjärnor av spektraltyp A inte förväntas ha en magnetisk aktivitet som behövs för att driva emission av röntgenstrålning, har en sådan på 3,6 × 1027 erg/s observerats vid dess koordinater på himlen. Detta kan betyda att stjärnan har en osynlig följeslagare.Schröder, C.; Schmitt, J. H. M. M. (November 2007), "X-ray emission from A-type stars", Astronomy and Astrophysics, 475 (2): 677–684, Bibcode:2007A&A...475..677S, doi:10.1051/0004-6361:20077429. Delta Doradus visar ett överskott av infraröd strålning som tyder på att det kan vara en Vegaliknande stjärna med en omgivande stoftskiva.Saffe, C.; Gómez, M.; Pintado, O.; González, E. (October 2008), "Spectroscopic metallicities of Vega-like stars", Astronomy and Astrophysics, 490 (1): 297–305, arXiv:0805.3936 , Bibcode:2008A&A...490..297S, doi:10.1051/0004-6361:200810260.
Referenser
Noter
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/deltadoradus
Kategori:Stjärnbilden Svärdfisken Kategori:Bayerobjekt Kategori:Huvudseriestjärnor klass A Kategori:HD-objekt