Rosengren var en adelsätt, utgrenad ur adelsätten Tre Rosor till Mörby. Stamfadern för ätten, riksrådet och ståthållaren Jakob Turesson till Grensholm (född cirka 1500, död i Söderköping 1557) var en utomäktenskaplig son till rikshovmästaren Ture Jönsson (Tre Rosor). Jakob Turesson som växte upp hos biskop Hans Brask adlades 1534 av Gustav Vasa med namnet Rosengren och var gift med Märta Ryning. Ätten utdog på svärdssidan 1611, och introducerades därför inte på svenska Riddarhuset.
Blasonering (vapen fört av Jakob Turesson till Grensholm): En hvit fembladig ros med gul stock och stielke i blått fält; ofvanpå hielmen två blå stålarmar, hvilka hålla en hvit ros.
Sonen Ture Jakobsson Rosengren (1548–1611) var ståthållare och hertig Karls riksråd. Han slöt den adliga ätten Rosengren på svärdssidan när han dog 1611. Hans och hustruns vapen med namn och dödsår står på en sten i Västra Skrukeby kyrka där de är begravda. Ätten Rosengren dog ut med hans dotter Metta Turesdotter Rosengren, död 1634 och gift med assessorn i Åbo hovrätt Sven Ribbing, begraven jämte sin man i Skrukeby kyrka.
Även om ätten Rosengren dog ut på svärdssidan 1611 med Ture Jakobsson Rosengren och på spinnsidan 1634 med Metta Rosengren, kom dess medlemmar genom ingiften att få efterkommande i flera andra släkter. Ingeborg Jakobsdotter Rosengren gifte sig in i Forstenasläkten (nr 2), och hennes efterkommande återfinns bland annat i släkterna Ribbing (nr 15), Bielkenstierna (nr 6) och Yxkull (nr 24). Metta Rosengren, gift med Sven Ribbing, blev stammoder till senare grenar inom bland annat Ribbing (nr 15), Crusebjörn (nr 136), Hård af Segerstad (nr 17), Utter (nr 100), von Neüman (nr 259) och Udde Ödla (nr 211).
Genom Ture Jakobsson Rosengrens utomäktenskapliga dotter Kerstin Turesdotter, som enligt senare genealogisk tradition gifte sig in i prästsläkten Wallerius från Vallerstad, kom också Rosengrenätten att få efterkommande i ofrälse och senare borgerliga släktled.
Källor Adelsvapen.com: Rosengren B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875. Elgenstierna, Gustaf (1925–1936). Den introducerade svenska adelns ättartavlor, med tillägg och rättelser. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners förlag. Hård af Segerstad, Nils. “Vem var domprostinnan?” Släkt och Hävd 2014:2–3. Noter
Kategori:Svenska adelsätter Kategori:Svenska ointroducerade adelsätter