Covid-19-pandemin i Europa är del av den globala pandemin av sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2. Många personer som smittats med covid-19 drabbas av endast lätta förkylningssymptom med snuva och hosta, andra får en influensaliknande symptombild med huvudvärk, trötthet, feber, halsont och ont i musklerna, i allvarligare fall med andningssvårigheter och lunginflammation. WHO uppskattar i dagsläget (13 mars 2020) att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade. I en rapport publicerad 16 mars 2020 skattades dödligheten i Stockholm till 0,6 procent.
Utbrottet startade i den kinesiska staden Wuhan i provinsen Hubei och har sedan spridit sig till Europa och hela världen. Först drabbades Frankrike den 24 januari av tre fall. Ett mindre antal fall hittades sedan i olika europeiska länder under utbrottets första period fram till slutet av februari. Då ökade antalet fall i Italien kraftigt och smittan spreds både inom Italien och vidare till andra länder i Europa. Den 18 mars hade Europa 74 760 fall och 3 352 dödsfall, vilket innebar att man vid den tidpunkten hade passerat Kina i antal dödsfall. Den 13 mars deklarerade WHO att Europa var centrum för utbrottet.
Många europeiska länder har drabbats hårt av pandemin, och man har i olika länder infört olika åtgärder såväl för att begränsa spridningen som att lindra de ekonomiska konsekvenserna. Europeiska unionen kritiserades inledningsvis för att agera senfärdigt, och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen konstaterade självkritiskt att man försent insåg pandemins magnitud. Efter det har EU infört flera åtgärder för att bemöta både pandemin och de ekonomiska konsekvenserna. Samtidigt har flera länder, i huvudsak Italien och Nederländerna, haft väldigt olika syn på EU:s roll, vilket har gjort det svårt att enas i Euroområdet. 23 april enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket på ungefär 22 000 miljarder kronor. Europeiska kommissionen får två veckor på sig att ta fram en detaljerad kalkyl för hur återhämtningspaketet ska fungera.
Bakgrund
De första kända fallen i Europa var tre personer som testades positiva för covid-19 den 24 januari i Frankrike. Den 1 februari var förekomst av sars-cov-2 dokumenterad i 8 europeiska länder, med tillsammans 22 bekräftade fall av covid-19. De flesta av dessa hade smittats i Kina. 10 februari hade 9 länder positiva fall och antalet dokumenterat insjuknade hade ökat till 39 individer. Tyskland och Frankrike var värst drabbade. Situationen var densamma, med importerade ströfall i Tyskland och i Frankrike genom en större spridning inom en familj. De första kända dödsfallet i Europa på grund av covid-19 inträffade i Frankrike, 14 februari.
29 februari hade situationen i Europa förändrats. Italien hade med 888 bekräftade fall blivit epidemins kärna i Europa. 24 länder i Europa hade nu dokumenterade fall Kina och Östasien var inte längre främsta källan till spridningen i Europa, utan nu dominerade Italien och i vissa fall Iran. Samtidigt hade människor avlidit på grund av covid-19 i två europeiska länder. I Italien, med 21 dödsfall och Frankrike, med 2 dödsfall. 6 mars hade situationen utvecklats till 42 länder med bekräftade fall. Smittspridningen i Italien hade resulterat i 4636 bekräftade fall. Smittspridningen från Italien hade drabbat många europeiska länder efter skidsemestrar i Italien. 10 länder hade över 100 fall och totalt hade 42 länder i Europa dokumenterade insjuknade (inklusive Israel som WHO räknar till Europa). Länder i Östeuropa var fortfarande inte hårt drabbade. Nu förekom smittspridning även från Spanien, vilket ledde till Ecuadors första kända fall.
Den 7 mars beslutade Italien att sätta hela Lombardiet och flera andra delar av landet, med mer än 16 miljoner invånare i karantän. Den 9 mars utvidgades beslutet att gälla hela Italien. Samma dag kom beskedet att all idrott stoppades i Italien. Den 12 mars beslutade USA att stoppa alla inresor för icke amerikanska medborgare från Schengenområdet i Europa. Finlands utrikesdepartement slopade alla reseråd och uppmanade istället att man inte skulle resa alls. 13 mars deklarerade WHO att Europa var centrum för utbrottet, med fler rapporterade dagliga fall än Kina, när epidemin härjade där som värst.
Europa nådde 100 000 bekräftat smittade 19 mars. 25 mars nådde Europa 200 000 bekräftat smittade. Europa nådde 500 000 bekräftade fall 1 april och hade då över 33 000 döda. I världen fanns då 45 000 enligt samma källa vilket innebar att Europa stod för nästan 75 % av antalet döda och var hårdast drabbat av pandemin. Den 15 april hade Europa drygt hälften av bekräftade fall (977 000 av ) men fortsatt stor majoritet av dödsfallen 84 000 dödsfall av 123 000. Dagen efter nådde Europa bekräftade fall.
Smittade och döda miniatyr|Tidsdiagram över bekräftade fall i EU-länder. Uppdateras regelbundet.
På grund av ett antal olika parametrar är det svårt att utan vidare jämföra olika europeiska länders statistik över bekräftade fall och dödsfall. Som mest kan det ge en indikator över hur sjukdomsutvecklingen ser ut i respektive land. En viktig parameter är att länderna använder olika metoder för att hämta in data, och att dessa olika metoder innebär att olika länder testar olika grupper. I exempelvis Tyskland, med en strategi som gått ut på att testa många och brett, har även friskare och yngre personer testats. Ett resultat av det är att man har fångat många med lindriga symptom, vilket innebär att mortalitetssiffran förblivit låg. Testfrekvensen styr hur många bekräftade fall man hittar, då smittade i befolkningen är större än de som är bekräftat smittade. Antalet tester ges av WorldometerWorldometer även i relation till befolkningen. Testinriktningen styr hur stor del av de bekräftat smittade som är allvarligt sjuka.
En annan viktig parameter är olika metoder för att redovisa dödsfall. I Sverige, Belgien och Frankrike har man redovisat dödsfall orsakade av Covid-19, eller med Covid-19 som bidragande faktor. I Belgien har man även räknat med personer på äldreboenden som inte har testats innan de dog, men som misstänkts ha burit på Covid-19. I Belgien kommer nästan hälften av dödsfallen från äldreboenden. I Spanien, Italien och Nederländerna har man däremot inte alls eller i låg grad räknat med dödsfall från äldreboenden. Det kan dock inte gälla som enda förklaring, då det inte förklarar skillnaden i dödstal mellan Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. +Bekräftade fall och dödsfall i Europa 19 november 2021LandBekräftade fallDödsfall19 675 062143 36029 219 912260 33538 480 98674 20247 102 897115 87155 195 32198 53865 067 71287 77574 883 242132 96593 279 78779 99483 284 00879 506102 355 23218 829111 944 40031 769121 752 10354 011131 543 29926 484141 338 9508 154151 222 02311 007171 112 68218 283161 186 38715 107181 042 18417 60119924 99010 91620996 06411 48621987 19932 64522853 84117 01223800 29311 28924665 57826 84025585 82413 72526632 8874 88827551 00010 05028565 965752429434 7982 78630511 0455 60931450 4216 44032331 9147 18333388 0115 30034355 6468 66135243 3403 87536266 99412 15337232 82699538210 4477 36739215 3671 70740182 6672 71541190 5841 36742173 6321 24743194 4723 01444153 3332 21745160 9312 97046128 7705884785 3618594838 3854624917 4891255015 9721305116 24334526 721985312 495805410 41264555 73492554 04158563 51636573 04511592 89023601 0950Statistiken hämtas från samma källa en viss dag och kan avvika från andra siffror på sidan som då är hämtade från andra källor och kanske annan dag.
Europeisk respons
miniatyr|350x350px|Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europaparlamentet i juli 2019. Många av länderna som drabbats av coronavirusutbrottet i Europa är en del av Europeiska unionen, ett samarbete mellan 27 europeiska demokratier som genom Lissabonfördraget har ett antal överstatliga befogenhetsområden. När det kommer till folkhälsa liksom hälsa och sjukvård har EU dock bara en stödjande befogenhet, vilket innebär att möjligheterna för EU och Europeiska kommissionen att agera i en pandemi är begränsade. Ansvarig kommissionär Janez Lenarčič konstaterade inledningsvis i pandemins utbrott att det är lite EU kan göra på hälsoområdet utan medlemsstaternas stöd. Trots det har ett antal åtgärdspaket, som rör både hälsa och ekonomi, presenterats och införts.
13 mars 2020 presenterade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett första åtgärdspaket för att mildra konsekvenserna av coronavirusutbrottet med fokus på att stötta sjukvården och motverka de direkta ekonomiska effekterna på kort sikt. Kommissionen beslutade även att lätta på bestämmelserna kring statsstöd samt budgetunderskott inom stabilitets- och tillväxtpakten för att ge medlemsstaterna större frihet att stötta olika sektorer ekonomiskt. Ytterligare åtgärder presenterades under andra halvan av mars, däribland olika typer av investeringsåtgärder, inreseförbud för de flesta tredjelandsmedborgare till EU och Schengenområdet och en rad olika rekommendationer till medlemsstaterna om hur de bland annat bör underlätta den fria rörligheten för varor genom sina återinförda gränskontroller. I början av april föreslog kommissionen även ett stödpaket för korttidsarbete.
Kommissionen kritiserades dock för att ha agerat senfärdigt. I samband med tillkännagivandet av det första investeringspaketet den 13 mars medgav von der Leyen att man underskattat pandemins magnitud. Efterhand har EU intensifierat sitt arbete, med ett antal olika åtgärder (som listas nedan). I en debatt i Europaparlamentet den 16 april 2020 bad Ursula von der Leyen Italien om ursäkt för att kommissionen inte hade tagit situationen på allvar och inte agerat i tid i början av pandemin. Samtidigt sa hon att EU hade gjort mer mot pandemin under de föregående fyra veckorna än vad EU gjorde under de första fyra åren under finanskrisen.
I mars 2020 blottlade coronavirusutbrottet även betydande skillnader i EU-ländernas – och kommissionens – syn på hur krisen skulle hanteras, särskilt dess ekonomiska effekter. Kommissionen uppmanade EU-länderna att inte stänga sina gränser, men under andra halvan av mars hade nästan samtliga medlemsstater återinfört gränskontroller. Totalt elva medlemsstater – däribland Frankrike och Tyskland – införde dessutom till en början exportförbud för bland annat medicinsk skyddsutrustning,Se bilaga 1 i "Covid-19 och den fria rörligheten – Preliminära lärdomar från hälsokrisen" vilket satte stopp för viktiga leveranser mellan EU-länderna.Stängda gränser stoppar sjukvårdsutrustning Dessa förbud mjukades dock upp efter påtryckningar från andra EU-länder och kommissionen. Ett antal länder började under mitten av april att diskutera hur man kan lätta på restriktionerna, vilket föranledde Ursula von der Leyen att ta initiativ till en EU-gemensam exitstrategi.