miniatyr|Antal positivt testade (blått) och registrerade döda med covid (rött) i Sverige från jan 2020 till apr 2023. Kumulativt (heldraget) och per dag (prickat). Covid-19-pandemin i Sverige var en del av den globala pandemin av sjukdomen covid-19, som orsakades av viruset sars-cov-2. Över 20 000 dödsfall (0,20 procent avlidna i befolkningen) registrerades med covid-19 i Sverige från att första smittvågen nådde landet i februari 2020 till och med vintern 2023/24, enligt socialstyrelsen och folkhälsomyndigheten. Detta gjorde covid-19 till den mest dödliga epidemi som drabbat Sverige sedan Spanska sjukan 1918 då 0,6 procent av befolkningen avled.
Jämfört med andra länder införde myndigheter i Sverige relativt få och begränsade åtgärder för att minska smittspridningen. Något allmänt utegångsförbud infördes aldrig och munskydd rekommenderades endast under en period i kollektivtrafiken.
Pandemin har haft stor påverkan på många håll i samhället med bland annat inställda operationer, distansarbete, distansundervisning på gymnasium och högskolor och stora ekonomiska konsekvenser.
Sjukdomsbeskrivning Symptombilden vid covid-19 kan variera från person till person. Symptomen kan ofta vara svåra att skilja från vanlig förkylning, influensa eller allergi. Vissa drabbas bara av lätta förkylningssymptom med snuva, medan andra får en influensaliknande symptombild med huvudvärk, trötthet, feber, halsont och myalgi, smak- och luktbortfall, i allvarligare fall med lunginflammation. Detta kan utvecklas till andningssvikt, septisk chock, lungemboli och/eller multiorgansvikt med njursvikt, och har ibland dödlig utgång.
Sjukdomsbilden har dock förändrats över tid och dödligheten minskat, främst till följd av att mutationer har förändrat viruset och att omikron började dominera över andra covid-19-varianter kring årsskiftet 2021/2022, i kombination med att en hög vaccinationstäckning i Sverige successivt uppnåddes under 2021.
Sammanfattning av händelseutvecklingen i Sverige Samma dag som Sveriges första dödsfall inträffade konstaterade Världshälsoorganisationen att virusutbrottet var en pandemi och i Sverige följde flera myndighetsåtgärder. Den 19 mars utfärdades en allmän avrådan om icke nödvändiga resor inom landet och 17 mars, i en EU-koordinerad aktion, begränsades inresor för medborgare från länder utanför EES, inklusive EU. Sveriges regering beslutade att det från och med 29 mars var förbjudet med allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer och från 24 november 2020 minskades antalet till bara åtta deltagare.
Våren 2020 drabbade pandemin vissa västeuropeiska länder särskilt hårt. Sverige var ett av dessa länder, med fjärde högsta antalet registrerade döda i EU. Siffran gäller döda som var bekräftat smittade med covid-19 kumulativt per capita fram till den 2 juni 2020.. Se även visualisering för Europas större länder och för hela EES.
Särskilt äldre människor drabbades av överdödlighet, men även personer i medicinska riskgrupper, ekonomiskt utsatta grupper som bodde trångt och oftare personer med utländsk bakgrund. En grupp som drabbades var personer med allvarlig psykisk sjukdom. I åldersgruppen 60-79 år var död i covid-19 nästan fyra gånger så vanligt bland personer med allvarlig psykisk sjukdom som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt.
Fram till den 31 mars 2022 hade 1291 personer i åldersgruppen 60-70 år dött och 485 i åldern 50-60 år, och utöver detta 289 personer under 50 år. Det visar att svår sjukdom inte bara drabbade personer som levde i slutet av livet, och att drygt 10 procent av de döda var under 70 år.
Tätt bebodda områden i Svealand var särskilt utsatta under första vågen av smitta våren 2020. Den första vågen varade från 21 februari till 31 augusti 2020 med en topp i smittspridning och dödlighet med i genomsnitt 100 dödsfall per dag (genomsnitt över sju dagar). Stockholmsregionen var då en av de hårdast drabbade regionerna i Europa.
Andra delar av landet drabbades lindrigare i första vågen men hårdare under andra vågen, vintern 2020/2021. Det gällde bland annat Skåne. Den andra vågen varade från 1 september till 31 januari med en topp kring årsskiftet 2021/2022. Toppen av den andra vågen i mitten av januari 2021 hade i genomsnitt 100 dödsfall per dag. Antalet dödsfall minskar sedan till 20 dödsfall per dag i början av mars (sju dagars genomsnitt). Sveriges befolkning var till stora delar fortsatt ovaccinerad och dödligheten i andra vågen var fortsatt hög och eftersom dödligheten var mer utbredd i tid under andra vågens smittspridningstopp blev antalet döda något större under andra vågen än under första.
Andra vågen följdes av en tredje som inföll våren 2021, från den 1 februari till 10 juni med smittspridningstopp i april. Denna våg omfattade en ny variant av viruset – alfavarianten – som nu var den vanligast varianten. Tredje vågen orsakade färre dödsfall, med endast omkring 1 500 dödsfall mot sammanlagt något fler än 12 000 under första och andra vågen. Toppen av den tredje vågen nåddes i mitten av april 2021 med i genomsnitt 35 inläggningar på intensivvården per dag. Antalet IVA-inläggningar minskade sedan till 5 inläggningar per dag i början av juni. Dödligheten, som förblev stabil och inte högre 20 dödsfall per dag. Alfavarianten ledde till fler sjukhusinläggningar (se nedan) men färre intensivvårdade och bland de som behövde intensivvård fanns en stor överrepresentation av ovaccinerade. Intensivvårdsregistrets siffror visade att 15 procent av befolkningen var ovaccinerade eller ännu inte fullständigt vaccinerade. Dessa 15 procent utgjorde 60 procent av dem som behövde vårdas på intensivvårdsavdelning. Siffror från Kalifornien visade att risken för dödsfall var 10 gånger högre för ovaccinerade jämfört med personer vaccinerade med tre doser. Den minskade dödligheten berodde alltså till stor del av att vaccintäckningen i befolkningen blivit bättre. En fjärde smittvåg hade sitt maximum i januari 2022.
Sammantaget under tiden mars 2020 till våren 2022 hade Sverige högst antal registrerade döda med covid-19 per capita i Norden. Sveriges överdödlighet var också högst i Norden under hela perioden från april 2020 till mars 2022 enligt Human Mortality Database,. Citerar Human Mortality Database 29 mars 2022. men näst lägst i Norden enligt Svenska Dagbladet. Skillnaden beror på olika metoder i beräkningen. Överdödligheten var stor i Sverige i början av pandemin men sjönk senare till lägre nivåer när vaccinationsgraden ökade. En annan bidragande orsak kan vara att den stora dödligheten 2020 orsakade för tidiga dödsfall det året, men att det samtidigt ledde till färre dödsfall åren efteråt då det fanns färre sköra äldre som dog.
Den fjärde vågen av smitta dominerades av omikronvarianten och orsakade en dödlighet i befolkningen som var på samma nivå som en normal influensaperiod enligt Dagens Medicin Toppen av den fjärde vågen nås i början av februari 2022 med ett genomsnitt på 54 dödsfall per dag (7-dagars medelvärde) och sjunker i april under 10. En studie konstaterade dock att risken för svår sjukdom av omikronvarianten är fortsatt hög för individer över 65 år som inte är vaccinerade eller har haft covid-19 tidigare. Antalet dödsfall var cirka 3500 dödsfall från januari 2022 till 1 maj 2022 Det kan alltså bara jämföras med en lite svårare influensavåg. Antalet döda den 1 maj var cirka 18 750.
Under tiden från maj 2022 till 1 december 2022 hade antal registrerade döda i Sverige vuxit med cirka 2400 personer utan att någon direkt våg av sjukdom hade registrerats. En femte våg av covid-19 drabbade sedan Sverige under december 2022 till januari 2023 och orsakade 2 500 nya dödsfall. Antalet 2 500 är inte högt jämfört med influensa men då man lägger till 2 400 mellan fjärde och femte vågen så blir antalet högt.
Till skillnad från exempelvis Italien, som var först i Europa med att drabbas hårt av pandemin, lyckades Sverige med sitt mål att intensivvårdskapaciteten skulle räcka för vårdbehovet, genom att smittspridningen begränsades och vårdkapaciteten i intensivvården snabbt byggdes ut. Antalet intensivvårdade patienter var som störst i april 2020 och uppgick då till cirka 550 individer men trots detta var antalet tillgängliga intensivvårdsplatser större. Detta uppnåddes genom nya intensivvårdsplatser inrättades genom omprioriteringar i vården, framförallt genom att planerad vård som krävde tillgång till intensivvård ställdes in.
Situationen inom svensk intensivvård under pandemins skildras i Coronakommissionens rapport Intensivvården i Sverige under covid-19- pandemin. Ansvariga konstaterade däremot att Sverige inte lyckades med målet att skydda äldre personer särskilt väl. Inte heller hade smittskyddsorganisationer tillräckliga resurser för att klara masstestning och tillhandahålla skyddsutrustning. Sverige avbröt smittspårning bland allmänheten redan i mitten av mars och testningen nådde sedan inte uppställda mål för antal testade personer förrän i september 2020.
Coronakommissionen beskrev i november 2021 den uteblivna masstestningen som ett haveri, och konstaterade att den bristande kapaciteten till storskalig testning hade försvårade smittskyddsarbetet. Kommissionen kritiserade även att Sverige sedan tidigare hade avvecklat beredskapslagren av skyddsutrustning, och att smittskyddslagen skärptes för sent. Man förklarade att problemen orsakades av oklart eller decentraliserat ansvar för smittskyddet. Kommissionen menade samtidigt att regionerna snabbt hade lyckats ställa om vården.
Jämfört med de flesta andra länder har Sverige infört färre begränsningar och förbud under pandemin. Istället tillämpades en linje som byggde på tillit, individuellt ansvar och restriktioner som infördes i en långsammare takt. En tillfällig ändring av smittskyddslagen som infördes den 18 april 2020 gav regeringen rätt att meddela särskilda föreskrifter om tillfälliga begränsningar. Lagändringen upphörde att gälla vid utgången av juni 2020. En tillfällig pandemilag trädde i kraft den 10 januari 2021 och gav regeringen befogenhet att begränsa hur många personer som fick samlas. Lagen upphörde att gälla den 1 april 2022.
Uppkomst av pandemin och dess initiala utbrott i Sverige På global nivå upptäcktes viruset i Wuhan i Kina slutet av 2019. Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus. Viruset gavs av WHO det tillfälliga engelska namnet 2019 novel coronavirus, förkortat 2019-nCoV.
Smittans spridning till Sverige och Norden diskuterades i Utredning av den initiala smittspridningen av SARS-CoV-2 till och inom Sverige av Robert Dyrdak och Jan Albert. Man visar att den dominerande smittan kom från Italien och Österrike och att en särskild gentyp spreds i Sverige och sedan också i Finland. Smittan av en typ från Iran fick ingen spridning i Sverige. Inte tidiga varianter från Kina fick någon spridning i Sverige.
Detta är helt andra slutsatser än de som Folkhälsomyndigheten publicerade i juni 2020: Det är alltså troligt att smittan kommit in i Sverige från flera olika länder och att den spreds i dessa länder tidigare än vad som först rapporterats. Utöver den redan kända importen av fall från Italien och Österrike visar förekomsten av olika genetiska grupper också att smitta sannolikt introducerades i landet vid ett flertal tillfällen.
Coronakommissioner skriver: "De flesta som insjuknade i Sverige våren 2020 blev smittade i Sverige, snarare än utomlands. Det innefattar även tidiga fall /.../ dessa mönster i data som starkt stöd för hypotesen att den tidiga spridningen i Sverige till stor del skedde via inhemska smittkedjor snarare än upprepade importer av smitta."