Stanley Mandelstam, född 12 december 1928 i Johannesburg,Array of Contemporary American Physicists Sydafrika, i en judisk familj,William D. Rubinstein, Michael Jolles, Hilary L. Rubinstein, The Palgrave Dictionary of Anglo-Jewish History, Palgrave Macmillan (2011), p. 110 död 23 juni 2016 i Berkeley, Kalifornien, USA, var en amerikansk teoretisk fysiker. Han introducerade 1958 de relativistiskt invarianta Mandelstamvariablerna i partikelfysiken som ett bekvämt koordinatsystem för att formulera sina dubbla dispersionsrelationer. Dessa var ett centralt verktyg i bootstrapprogrammet som syftade till att formulera en konsistent teori om oändligt många partikeltyper med ökande spinn.
Utbildning och arbete Mandelstam tog 1952 kandidatexamen vid University of the Witwatersrand, South Africa samt fil.kand.-examen vid Trinity College, Cambridge 1954. Han avlade sin doktorsexamen vid University of Birmingham 1956.
Från 1958 och framåt arbetade han som professor i teoretisk fysik vid University of California, Berkeley. Han forskade bland annat i elementarpartikelfysik och då främst teori för strängar, kvantfältteori och spridningsteori. År 1958 presenterade han en matematisk modell, som beskriver hur elementarpartiklars spridning vid höga energier är beroende av energi och impulsöverföring. Denna modell kallas Mandelstam-representationen. Den har haft stor betydelse för utvecklingen av bootstrap-modeller som menar att elementarpartiklarna är resultatet av inbördes växelverkan. Denna modell studerades framförallt under 1960-talet då kvarkmodellen ännu inte fått fäste.
Efter att Veneziano konstruerat den första spridningsamplituden på trädnivå som beskrev oändligt många partikeltyper, vad som nästan omedelbart kändes igen som en strängspridningsamplitud, fortsatte Mandelstam att göra avgörande bidrag. Han tolkade Virasoro-algebran som upptäcktes under konsistensförhållanden som en geometrisk symmetri av en världsarkskonform fältteori och formulerade strängteorin i termer av tvådimensionell kvantfältteori. Han använde den konforma invariansen för att beräkna strängamplituder på trädnivå på många världsarksdomäner. Mandelstam var den förste att explicit konstruera fermionspridningsamplituderna i Ramond- och Neveu-Schwarz-sektorerna inom supersträngteorin, och gav senare argument för ändligheten hos strängstörningsteorin.
Inom kvantfältteorin utvidgade Mandelstam och oberoende av varandra Sidney Coleman, Tony Skyrmes arbete för att visa att den tvådimensionella kvant-Sine-Gordon-modellen beskrivs ekvivalent av en Thirringmodell vars fermioner är knäckningarna. Han visade också att den 4d N=4 supersymmetriska gaugeteorin är effekträknande ändlig, vilket bevisar att denna teori är skalinvariant för alla ordningar av störningsteorin, det första exemplet på en fältteori där alla oändligheter i Feynmandiagram tar ut varandra.
Karriär Mandelstam hade tjänst som professor i matematisk fysik vid University of Birmingham, 1960–63. Han blev professor i fysik vid University of California, Berkeley, år 1963 och professor emeritus där 1994. Han hade samtidigt uppdrag som professeur associé vid Université de Paris-Sud, 1979–80 och 1984–85.
Utmärkelser och priser Fellow of the Royal Society, 1962 Dirac Medal and Prize, International Centre for Theoretical Physics, 1991 Vald till ledamot av American Academy of Arts and Sciences, 1992 Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics, American Physical Society, 1992.
Referenser
Noter
Externa länkar
Web page at Berkeley
Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Födda 1928 Kategori:Avlidna 2016 Kategori:Män Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Personer från Johannesburg Kategori:Partikelfysiker Kategori:Alumner från Trinity College, Cambridge Kategori:Alumner från University of California, Berkeley Kategori:Personer verksamma vid University of California, Berkeley Kategori:Alumner från University of Birmingham