Violsnäcka (Glaucus atlanticus) är en havslevande art av pelagiska nakensnäckor i familjen Glaucidae. Det är den enda arten i släktet GlaucusLalli C. M. & Gilmer R. W. (1989). Pelagic snails: the biology of holoplanktonic gastropod mollusks. Stanford University Press. , . Ltd preview med Google Books. Sida 224. Läst 13 januari 2010. men är nära släkt med Glaucilla marginata, en annan medlem i familjen Glaucidae.
Utseende Violsnäckan mäter vanligtvis mellan 5 och 8 cm, men den största funna exemplaret mätte 40 cm.Welch J. J. (2010). "The “Island Rule” and Deep-Sea Gastropods: Re-Examining the Evidence". PLoS ONE 5(1): e8776. doi:10.1371/journal.pone.0008776. Den har fingerliknande "fjädrar" som sticker ut från kroppen. Den är intrikat mönstrad med silvergrå skimrande rygg (som egentligen är dess fot), och mörk- respektive ljusblåmönstrad mage.Piper R. (2007) Extraordinary Animals: An Encyclopedia of Curious and Unusual Animals. Greenwood Publishing Group, , . Sidorna 42-43.
Utbredning och habitat Nakensnäckor lever pelagiskt och finns runtom i världens hav, i tempererade och tropiska vatten. Violsnäckan förekommer bland annat utmed östra och södra kusterna av Sydafrika, i europeiska vatten, utmed östkusten av Australien och Moçambique.Glaucus atlanticus på WoRMS, Forster, 1777, läst 3 april 2010 Violsnäckan flyter upp och ned vid vattenytan.
Ekologi miniatyr|vänster|200px|Skiss över djuret.
Violsnäckan lever på andra stora pelagiska organismer, som giftiga blåsmaneter och bidevindseglare. De kan även kannibalisera på andra individer.
Violsnäckan kan äta den giftiga blåsmaneten då de är immuna mot de giftiga nässelcellerna. Den äter hela organismen, och bevarar de giftiga cellerna för eget bruk, i spetsen på sina fingerlika "fjädrar" som sticker ut från kroppen.Rudman W. B. (6 november 1998). "Glaucus atlanticus Forster, 1777" . Sea Slug Forum, läst 26 februari 2011. Violsnäckan sparar giftet under en längre period innan det används, och den har därför en betydligt effektiv giftighet.
Med hjälp av en gasfylld säck i magen, flyter violsnäckan på havsytan, och på grund av säckens placering flyter den upp-och-ned. De kontrasterande färgerna på violsnäckans rygg och mage är ett exempel på motskuggning, när färgerna gör att snäckan smälter in med bakgrunden både nerifrån (ljust) och uppifrån (mörkt).
Liksom de flesta havssnäckorna, är violsnäckan hermafrodit, då den har både hanliga och honliga könsorgan. Till skillnad från många arter av nakensnäckor, som parar sig med sidorna mot varandra, parar sig violsnäckor med magsidorna mot varandra.Debelius H. & Kuiter R. H. (2007). Nudibranchs of the world. IKAN-Unterwasserarchiv. , . Efter parningen producerar bägge partner ägg.
Referenser
Kategori:Snäckor