Fredriksfors bruk, eller Bruket i Leineberg (finska: Leinperin ruukki), är ett tidigare finländskt järnbruk i byn Leineberg i nuvarande Ulvsby stad i Satakunda. Det grundades år 1771 av majoren Berndt Johan Hastfer i avsikt att förädla från västra riksdelen i Sverige köpt tack- eller råjärn.. Energi togs från forsen i ån och genom lokal träkolsproduktion. Bruket hade två separata hammarsmedjor, i vilka man smidde bultar, spikar, spadar, hästskor och liar. År 1787 lät Fredriksfors dåvarande ägare Jonas Beckman (1729–1811) uppföra en masugn, i vilken inhemsk järnmalm smältes.
Brukets historia Leinebergs by nämns första gången på 1630-talet och hade då en vattensåg och -kvarn. Senare blev byn ett frälsehemman och var 1642-1811 ett landbohemman under Anola gård i Nakkila (tidigare namn på svenska Nackeby). År 1769 övertog majoren Berndt Johan Hastfer Anola gård och grundade 1771 Fredriksfors bruk med två hammarsmedjor vid forsen i Leineberg. Det var avsett för förädling av tackjärn som hämtades från Sverige. Bruket hade rätt att tillverka bland annat bultar, järnband, spadar, järnspett och liar. År 1781 fick Hastfer tillstånd att grunda ett andra bruk 2,5 km längre ned längs ån som fick namnet Fredriksbergs bruk och Solla. Följande år uppfördes också en såg på bruket. I ån fanns som tidigare en såg och kvarn för böndernas behov.
År 1787 uppförde den dåvarande ägaren Jonas Beckman en masugn. År 1818 övergick ägorätten till bruket till finska staten. För experiment med finska mineraler uppfördes 1826 en ny masugn. Staten var inte nöjd med tackjärnets åtgång och sålde därför bruket till den dåvarande ägaren av Kauttua bruk, Anders Henrik Falck. Under första hälften av 1800-talet växlade brukets ägare ofta. År 1858 köptes bruket av juristen K.J. Lönegren från Björneborg och med honom inleddes brukets storhetstid. I järnframställningen togs nya metoder i bruk och brukets byggnader rustades upp. En ny herrgårdsbyggnad uppfördes och investeringar gjordes i lantbruket. Då bruket drabbades av missväxtåren 1865-1868 blev de stora satsningarna övermäktiga för Lönegren och han sålde bruket år 1870.
Efter några ägobyten köptes bruket år 1877 av industrimannen Anders Ahlström. Bruket omfattade då över 12 000 ha. Vissa förbättringar ägde rum i järnbruket. Den tidigare knipphammarsmedjan ändrades 1880 till en vattendriven såg. Den industriella verksamheten minskade under åren kring 1890 då det framgick att järnvägen mellan Tammerfors och Björneborg inte skulle dras genom Leineberg. Masugnen släcktes år 1891 och sågen stängdes 1892. All industriell verksamhet upphörde år 1902. Såväl smides- som sågverksamheten fortsatte i mindre skala under 1900-talet men upphörde definitivt på 1960-talet.
Bruksområdets senare historia Sedan brukets industriella verksamhet upphörde fortsatte såg och smidesverksamheten i liten skala. På 1910-talet startade både en trädgårds- och en husmorsskola och ett ysteri. En liten smedja grundades också på 1920-talet. Den upphörde på 1960-talet.Leineperiin valmistui 1920-luvulla vielä sepänpaja, jonka toiminta päättyi kuitenkin 1960-luvun alussa och ungefär samtidigt också. Vattentornet som var inrymt i masugnen togs också ur bruk. Kärnbyggnaderna på bruksområdet restaurerades på 1990-talet och bruksområdet används därefter som turistmål.
År 1977 sålde Anders Ahlströms arvingar de centrala fastigheterna, via bolaget Leineperin Maatalousyhtymä, åt den tidigare fastighetsförvaltaren Eero Tupala. Efter generationsväxlingar kom området i Reijo Tupalas ägo. Kulla kommun köpte en del av området år 1987.
Fredriksfors är en välbevarad bruksmiljö. Brukets centrala byggnader restaurerades på 1990-talet och Fredriksfors bruk är nu en av Museiverket klassificerad nationellt värdefull kulturmiljö. Bruket besöks årligen av många turister.
Ägare efter 1812 1812–1817 domare Peder Gottliev Beckman och brukspatron Gustav Beckman (Jonas Beckmans söner) 1817 senator Conrad Reuterskiöld 1817–1818 senator Axel Gustaf Mellin 1818–1830 Finländska staten 1830–1851 Geheimerådet Anders Henrik Falck 1851–1855 Anders Henrik Falcks arvingar 1855–1858 lagman Paul Emil Falck 1858–1870 extraordinarie hovrättsnotarie Karl Johan Lönegren 1870–1872 guvernör Karl Magnus Creutz 1872 brukspatron Olov Wallfrid Tylén 1872–1873 kapten E. A. Unge 1873–1877 Leineberg AB 1877–1896 kommerserådet Anders Ahlström 1896–1909 Anders Ahlströms arvingar 1909– A. Ahlström Oy
Bildgalleri
Källor Yngve Malmen: Mina industriminnen på minaindustriminnen.blogspot.com den 12 juni 2013 Noter
Externa länkar
RKY ι Kohdetiedot
Kategori:Järnbruk Kategori:Bruksorter i Finland Kategori:Industriminnen i Finland Kategori:Ulvsby