miniatyr|upright|Ett kuvert med en valsedel för riksdagsvalet läggs i en valurna av en röstmottagare vid valet 2026 i Brastad.
Riksdagsvalet i Sverige 2026 ägde rum söndagen den 13 september 2026. Valet genomfördes för att fördela mandaten i Sveriges riksdag för mandatperioden 2026–2030. Samtidigt hölls också allmänna val till kommun- och regionfullmäktige. I riksdagsvalet 2026 var 8 051 355 personer röstberättigade.
Allmänheten fick ta ställning till de åtta riksdagspartierna. Utöver det fanns också flera småpartier att välja på.
Inför valet framhöll Moderaterna och högern vikten av skattesänkningar. Kristdemokraterna framhöll att de prioriterade en kvotfri föräldraförsäkring och Sverigedemokraterna samt Liberalerna presenterade Sverigelöftet, en gemensam överenskommelse, partierna emellan, om en rad politikområden. Socialdemokraterna fokuserade på ekonomi, välfärd och trygghet i sin valplattform, medan Miljöpartiet betonade vikten av en rättvis klimatomställning och Vänsterpartiet lade vikten på social och ekonomisk trygghet, men även en grön omställning.
Förlopp Den 30 juli öppnades valet för svenskar bosatta utomlands. Röstkorten delades ut med posten mellan 15 till 26 augusti, och för första gången digitalt mellan 15 till 18 augusti. Väljare kunde börja förtidsrösta den 26 augusti.
Det svenska valsystemet Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs genom ett proportionellt valsystem. Dessa ledamöter representerar de för närvarande åtta riksdagspartierna: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Sverige är indelat i 29 valkretsar, och mandaten fördelas utifrån valresultatet för riksdagsvalet i varje valkrets, samt genom ett utjämningsmandatsystem för att uppnå nationell proportionalitet. Valmyndigheten ansvarar för att organisera och genomföra valet. För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs att det får minst fyra procent av rösterna på nationell nivå, eller tolv procent i en enskild valkrets.
Föregående val och partiledarbyten
Förutsättningar inför riksdagsvalet 2022 Efter riksdagsvalet 2018 styrdes Sverige av flera olika socialdemokratiskt ledda regeringar, först med Miljöpartiet där Stefan Löfven var statsminister med utgångspunkt i Januariavtalet (samarbetsavtal med Centerpartiet och Liberalerna). Efter regeringskrisen 2021 föll Januariavtalet och Liberalerna lämnade allt samarbete med regeringspartierna, samtidigt som Löfven återkom som statsminister. I november 2021 tillträdde Magdalena Andersson som ny statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering. Denna regering stod för omval i riksdagsvalet 2022, där Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som alla hade Andersson som sin statsministerkandidat, vanligen räknades till ett vänsterblock. Dessa stod mot ett högerblock bestående av borgerliga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans med socialkonservativa Sverigedemokraterna.
Resultatet av riksdagsvalet 2022 I riksdagsvalet i september 2022 fick högerkoalitionen 49,59 procent. De fyra övriga riksdagspartierna samlade sammanlagt 48,87 procent. De fyra oppositionspartierna fick 0,7 procentenheter mer än de rödgröna och 176 mandat i riksdagen. Dagen efter valet lämnade Andersson in sin avskedsansökan samtidigt som Ulf Kristersson inledde regeringsförhandlingar. 14 oktober presenterades Tidöavtalet, det politiska avtal som skulle ligga till grund för en ny regering och dess politiska samarbeten och prioriteringar. 17 oktober 2022 godkände riksdagen Ulf Kristersson som ny statsminister med 176 ja-röster gentemot 173 nej-röster. Följaktigen tillträde 18 oktober 2022 Regeringen Kristersson bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med Sverigedemokraterna som stödparti i riksdagen. +Valresultat 2022 Namn Ideologi Position Ledare Röstandel (%)Mandat S Socialdemokraterna Socialdemokrati Center-vänster Magdalena Andersson 30,33 107 SD Sverigedemokraterna NationalismSocialkonservatism Höger Jimmie Åkesson 20,54 73 M Moderaterna Liberalkonservatism Höger Ulf Kristersson 19,10 68 V Vänsterpartiet Socialism Vänster Nooshi Dadgostar 6,75 24 C Centerpartiet SocialliberalismAgrarianism Center-höger Elisabeth Thand Ringqvist 6,71 24 KD Kristdemokraterna Kristdemokrati Höger Ebba Busch 5,34 19 MP Miljöpartiet Grön ideologi Center-vänster Amanda Lind ochDaniel Helldén 5,08 18 L Liberalerna Socialliberalism Center-höger Simona Mohamsson 4,61 16 Medlemmar Nyckelpersoner Röstandel (%)Mandat Tidöpartierna ModeraternaSverigedemokraternaKristdemokraternaLiberalerna Ulf KristerssonJimmie ÅkessonEbba BuschSimona Mohamsson 49,59 176 Oppositionen SocialdemokraternaCenterpartietMiljöpartietVänsterpartiet Magdalena AnderssonElisabeth Thand RingqvistAmanda Lind och Daniel HelldénNooshi Dadgostar 48,89 173
Partiledarbyten Sedan riksdagsvalet 2022 har Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet bytt partiledare. Centerpartiet bytte först från Annie Lööf till Muharrem Demirok, som senare ersattes av Anna-Karin Hatt, som i sin tur ersattes av Elisabeth Thand Ringqvist. I Liberalerna ersattes Johan Pehrson av Simona Mohamsson och i Miljöpartiet ersattes språkrörsparet Per Bolund och Märta Stenevi av Daniel Helldén och Amanda Lind. Övriga partiledare, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson, Nooshi Dadgostar och Ebba Busch, har varit partiledare under en längre tid.
Partiernas ideologier, vallöften och positioneringar
Ideologier Socialdemokraterna växte fram under senare delen av 1800-talet, parallellt med den framväxande arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen. Partiets officiella ideologi är demokratisk socialism. Vänsterpartiets rötter kan spåras till de konflikter som rådde inom Socialdemokraterna under tidigt 1900-tal och som ledde till en splittring 1917. Enligt sitt eget partiprogram ska Vänsterpartiet verka för socialism, feminism och antirasism på ekologisk grund. Miljöpartiet, som står miljörörelsen nära, står för grön ideologi, som enligt den egna hemsidan är en ideologi som bygger på en helhetssyn och framförallt att vi människor är en del av det ekologiska systemet. Centerpartiet och Liberalerna beskriver sig som liberala eller socialliberala partier, och liberalismen är en ideologi som bland annat betonar individens frihet och marknadsekonomins fördelar. Moderaterna beskrivs ofta som ett liberalkonservativt parti, Kristdemokraterna har en allmän koppling till den kristdemokratiska idétraditionen, och Sverigedemokraterna betecknar sig som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn.
Plattformar och vallöften
På Tidö-sidan var Moderaternas främsta vallöfte att "en vanlig tvåbarnsfamilj ska få behålla ytterligare 5 000 kronor i månaden".Moderaternas vallöfte: 5 000 kronor mer till barnfamiljer TV4 Nyheterna. Maj 2026. Kristdemokraterna meddelade att att en kvotfri föräldraförsäkring är ett av partiets viktigaste vallöften och något som partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar.Slopa alla pappamånader – KD:s krav i ny regering Aftonbladet/TT, 17 april 2026. Dessutom tecknade Sverigedemokraterna och Liberalerna en separat överenskommelse sinsemellan, kallad Sverigelöftet. I den finns skrivningar om ett flertal politikområden, däribland skola, vård, energi, klimat, euro, EU, NATO, skatter, migration, rättsstat, demokrati och public service.https://www.liberalerna.se/nyheter/sverigeloftet Sverigelöftet – ett handslag för ansvarstagande Liberalerna.se (läst 10 juni 2026)
På oppositionens sida så angav Socialdemokraternas i sin valplattform, Plan för SverigeSocialdemokraternas valplattform Socialdemokraterna.se (läst 6 maj 2026), följande tre huvudrubriker:
En stark ekonomi som märks i din plånbok En stark välfärd för dig och din familj En stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor
Centerpartiet angav å sin sida tre prioriteringarCenterparties valplan, 2026: Att jobben ska bli fler, att klimatutsläppen ska ner och ett Sverige som fungerar i hela landet. Miljöpartiets' valbudskap var: ”Sverige vinner på grön politik”. Partiet angav också att deras fokus ligger på en rättvis klimatomställning med prioritering av klimat, natur och jämlikhet.MP: Sverige vinner på grön politik – valbudskap inför 2026 Miljöpartiet. 2026-04-16 (läst 24 maj 2026) Vänsterpartiet framhöll människors behov av social och ekonomisk trygghet står i fokus för partiet, liksom även jämlikhet och en rättvis grön omställning. I Vänsterpartiets plattform kritiseras också Tidöpartiernas politik.Vänsterpartiets valplattform, efter beslut på kongressen 2026
Partierna om regeringsbildningen och röda linjer Bland partierna som ingick i regeringsunderlaget och var en del av Tidöavtalet rådde det länge under föregående mandatperiod en oklarhet huruvida de tre dåvarande regeringspartierna skulle acceptera Sverigedemokraterna i regering efter valet, om de fyra partierna återigen skulle få majoritet. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson deklarerade att Sverigedemokraterna ämnade att kommande mandatperiod antingen "sitta i regering eller gå i opposition", det vill säga att partiet inte skulle stödja det regeringsupplägg som existerat mellan Tidöpartier 2022–2026.
Under hösten 2025 tog Liberalerna på ett landsmöte beslut om att inte släppa in SD i en eventuell kommande högerregering. Man ville istället fortsätta det nuvarande Tidösamarbetet där Sverigedemokraterna är stödparti till regeringen. Den 13 mars 2026 meddelande dock partiledaren Simona Mohamsson att Liberalerna svängt och nu accepterade Sverigedemokraterna som regeringsparti efter valet.
Den 1 april 2026 meddelade Moderaterna och Sverigedemokraterna en överenskommelse inför en eventuell regeringsbildning kommande mandatperiod, där det förstnämnda partiet och Ulf Kristersson får fortsätta vara statsminister (även om Sverigedemokraterna blir det största partiet i regeringsunderlaget) samt att Sverigedemokraterna skall tas in i regeringen, där de ska få ansvar för migration och integrationspolitik.
Kristdemokraterna höll frågan om Sverigedemokraterna skulle få ingå i en ny högerregering efter valet som en öppen fråga, medan partiledaren Ebba Busch sa att det var viktigt att det inte sattes upp "för många röda linjer" som hon menade kunde försvåra bildandet av en ny Tidöregering.
På oppositionssidan menade Socialdemokraterna att de går till val som ett "eget parti" och kommer söka samarbete med olika partier efter valet, där man menade att alla partier utom Sverigedemokraterna kan vara potentiella samarbetspartier. Samtidigt ställde de två partierna till vänster, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som krav att få ingå i en socialdemokratisk regering ifall de skulle stödja den. Dessa partier uteslöt även allt samarbete med Sverigedemokraterna.
Centerpartiet stack ut bland de andra oppositionspartierna, genom att de uteslöt samarbete med Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Partiet menade att dessa partier var "ytterkantspartier" som var för radikala för att kunna ingå i en regering. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist sade under början av 2026 att partiet hade två statsministerkandidater, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. I juni 2026 sade dock Thand Ringqvist att Moderaterna bundit fast sig så pass hårt med Sverigedemokraterna, att hon inte längre såg Kristersson som en realistisk statsministerkandidat för Centerpartiet. I augusti 2026 talade Thand Ringqvist om att hon såg ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna samt eventuellt Miljöpartiet, som hennes förstahandsval i regeringsfrågan.
Partierna utanför Riksdagen