Hishults län var ett danskt län som bildades under 1400-talet. Det omfattade Hishults socken, delar av Våxtorps, Knäreds, Ysby och Skånes Fagerhults socknar.
Historia Under 1200-talet hade organisationen med kungalev spelat ut sin roll, samtidigt med att högmedeltidens statsmakt och skatteväsende byggdes ut. Från den tiden och en bit in på 1300-talet organiserades den kungliga administrationen främst i så kallade slottslän. För att befästa kungens makt uppfördes runt om i Danmark kungliga och privata borgar byggda i sten och tegel, för förvaltningen och som militära stödjepunkter. På dessa riksfästen residerade länsmän (på danska lensmænd) rekryterade ur frälset. De härader som omgav en borg anslogs för dess underhåll och försörjning av både civila och militära funktionärer. Tillsammans bildade häraderna ett slottslän. Det danska riket bestod av ett flertal slottslän av varierande storlek. Länsindelningen var inte fast utan kunde ändras av kungen när ny länsman utsågs.
Länets utsträckning ”tyder på att gränserna bestämdes med hänsyn till järntillverkningen”, enligt arkeologen John Nihlen. I vissa danska områden utgjorde järn en del av skatteuppbörden och 1456-1458 bidrog Hishults län med mer än hälften av hela det dansk-norska rikets järnuppbörd. År 1562 transporterades en stor mängd järn från Hishults små masugnar till Köpenhamn för att ingå i den nya kungaborgen.
Under 1400- och 1500-talen var Hishult ett avgiftslän som förvaltade för kronans räkning. År 1574 tilldelades Ejler Krafse Hishult som ett tjänstelän, genom ett markbyte med alla dess bönder och intäkter, inklusive kronoskatt och kronans del av kyrkotiondet, som belöning för tjänster utförda för kronan. Kronan kunde låna av förmögna stormän genom att pantsätta ett län (inteckna) varefter länsmannen fick rätt att uppbära samtliga inkomsterna tills kronan kunde lösa in lånet, eller att panttiden löpt ut.
Länet fungerade därefter som ett birk och därmed juridiskt underställt Sjöboholm och Stora Oxhult, vilka då anlades. Från att ha varit kronobönder blev åborna i Hishult insockne frälsebönder med skyldighet att göra dagsverken vid huvudgårdarna. De lydde under länets rättsregler till 1683 då svensk lag började gälla i Halland.
Hishults län administrerades från den befästa sätesgården Sjöboholm, belägen på en holme i Oxhultasjön väster om Hishults by.
Länsherrar 1475-87 Ivar Axelsson Thott på Härlöf, testamenterar 1475 åt sin hustru Hishults län SDHK-nr: 29963 1487-95 Magdalena Karlsdotter Thott 1574-99 Eiler Hansen Krafse fick Hishult i pant från 1574 då han bytte markThiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1899:253, 2 1629-45 Ejler Holck Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1925:433
Se även Södra Halland Referenser Noter
Skriftliga källor Henrik Lerdam: Danske len og lensmænd 1370-1443 (1996) Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481 (1983) S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4) Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len (1916) Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse (1906) Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660 (1885) Kristian Sofus August Erslev: len og lensmænd i det sextende aarhundrede 1513-1596 (PDF) (1879) Daisy - Statens Arkivers arkivalieinformationssystem
Kategori:Danmarks län Kategori:Hallands historia