Karlstads trivialskola var en trivialskola i Karlstad med ursprung i den undervisningsanstalt som inrättades i samband med stadens grundande på 1580-talet. Skolan utvecklades under 1600-talet och kom att stå i nära förbindelse med Karlstads gymnasium. Under 1800-talet omorganiserades verksamheten och trivialskolan övergick successivt till lärdomsskola.
Historik Det är osäkert om någon organiserad skolverksamhet fanns i Värmland under medeltiden. Några säkra belägg för skolor eller kloster med undervisningsverksamhet i landskapet är inte kända. Inte heller finns tillförlitliga uppgifter om någon skola i Tingvalla under Gustav Vasas eller Erik XIV och Johan III regeringar.
Det har dock antagits att en enklare pedagogi kan ha funnits i Tingvalla under 1500-talet. En äldre uppgift anger att Andreas Laurentii var skolmästare där 1560, men han är med säkerhet belagd som skolmästare i Karlstad först 1590. Uppgiften om 1560 har därför antagits bero på en felläsning eller felskrivning.
Att värmländska elever under 1500-talet sökte sig till skolor utanför landskapet framgår av att hertig Karl 1579 anslog en stor del av sockengången från Värmland, Vadsbo och Valla härader till Örebro skola.
Grundandet 1584 När hertig Karl, sedermera Karl IX, den 5 mars 1584 utfärdade stadsprivilegier för Tingvalla och gav staden namnet Karlstad föreskrev han samtidigt att ett skolhus skulle uppföras. Den 13 mars samma år utsågs Nicolaus Petri till skolmästare.
Det första skolhuset uppfördes av trä vid Klarälvens västra gren, i närheten av den plats där rådhuset senare kom att ligga. Byggnaden stod färdig 1586. En del av den sockengång som tidigare hade tillfallit Örebro skola överfördes samtidigt till skolan i Karlstad.
Efter kyrkoherden Sigfridus Canutis död 1595 anslogs Hammarö församling, som tidigare varit annex till Karlstads pastorat, som prebende åt skolmästaren. Denne började därefter benämnas rector scholæ.
Utbyggnad under 1600-talet Skolans organisation under de första årtiondena är endast delvis känd. Före 1620 fanns åtminstone en, möjligen två, medhjälpare till rektorn. Sven Faxelius började 1621 undervisa offentligt i rektorsklassen och benämndes från 1623 konrektor.
Den 15 augusti 1641 utsågs Laurentius Moroenius till lärare i skolans nedersta klass. Enligt samtida uppgifter var denna klass då nyinrättad. Skolan hade därefter fem lärare: rektor, konrektor och tre kolleger, vilka även kallades hörare. När Karlstad 1647 blev superintendentssäte genomförde superintendent Sven Elfdalius flera förändringar av undervisningen. Han tillsatte en adjunkt och därefter en teologie lektor samt verkade för att inrätta ett gymnasium i staden. En ansökan till drottning Kristina om en särskild gymnasieorganisation avslogs, men genom ett kungligt brev den 24 december 1652 beviljades spannmålsanslag till lärare vid en så kallad katedralskola i Karlstad. Rektorn och teologie lektorn erhöll vardera 120 tunnor spannmål, konrektorn 70 tunnor och en apologista 30 tunnor.
Förhållandet till Karlstads gymnasium Under Elfdalius utvecklades den högsta klassen till undervisning på gymnasial nivå. Vid prästmötet 1662 fastställdes en ämnesfördelning där teologie lektorn undervisade i hebreiska och dogmatik, rektorn i logik och etik, konrektorn i grekiska, adjunkten i latin och historia samt apologistan i matematik och poesi.
Undervisningen började klockan sex på morgonen och fortsatte, med tre timmars sammanlagt avbrott, till klockan fyra på eftermiddagen. Onsdagar och lördagar var eftermiddagarna undervisningsfria.
Genom denna omorganisation utvecklades den tidigare rektorsklassen gradvis till Karlstads gymnasium. Något särskilt kungligt beslut om omvandlingen utfärdades inte, men gymnasiet erkändes i kungliga handlingar under senare delen av 1600-talet. Efter gymnasiets tillkomst återstod tre klasser i den egentliga trivialskolan.
Apologistklass och lägre undervisning År 1661 tillsattes en fjärde lärare med uppgift att undervisa eleverna i skrivning och räkning. Den förste innehavaren var Philip Fischer. Efter hans död 1667 tillsattes ingen särskild efterträdare. I stället fick läraren i den nedersta klassen ett lönepåslag mot skyldighet att undervisa i de fyra räknesätten.
År 1770 återinrättade superintendent Georg Schröder en särskild apologisk klass. Apologistan undervisade i kristendom, geografi, räkning och skrivning samt biträdde med räkneundervisning i de övriga klasserna.
Efter att den gamla rektorsklassen utvecklats till gymnasium saknade trivialskolan länge en särskild rektorsklass. År 1772 gav Kungl. Maj tillstånd att åter inrätta en sådan och att tillsätta en rector scholæ. En särskild konrektorstjänst inrättades först 1812.
Organisation under 1800-talet Skolordningen från 1820 infördes i Karlstad från vårterminen 1821. Trivialskolan skildes då organisatoriskt från gymnasiet. Tidigare hade båda institutionerna stått under samma Collegium Gymnasticum, men skolan fick nu ett eget Collegium Scholasticum.
Under 1800-talet började benämningen trivialskola successivt ersättas av lärdomsskola. Ämnesläsning infördes vid Karlstads lärdomsskola 1837. I apologistskolan infördes ämnesläsning och nya undervisningsmetoder höstterminen 1844. År 1845 ansökte biskop Carl Adolph Agardh hos regeringen om tillstånd att införa det undervisningssätt som användes vid Nya Elementarskolan i Stockholm.
Lärare och löner Lärarna i trivialskolan hade länge relativt låga löner. Fram till 1809 uppbar rektorn och de två äldsta kollegerna vardera 15 tunnor spannmål. Den nedersta kollegan saknade fast lön och apologistan hade tio tunnor.
Genom en kunglig resolution den 2 juni 1809 förbättrades lönerna. Rektorn erhöll 37 tunnor spannmål samt bostad som staden skulle tillhandahålla. Kollegan i tredje klassen fick 26 tunnor, läraren i andra klassen 22 tunnor, läraren i första klassen 18 tunnor och apologistan drygt 25 tunnor.
Musikundervisning Det är osäkert när särskild musikundervisning först infördes vid skolan. Enstaka elever benämns kantor redan under 1600-talets första hälft, men deras uppgift tycks främst ha varit att leda sången vid skolans bönestunder. År 1658 anställde superintendent Sven Elfdalius den norskfödde musikern Jakob Lemvig, även kallad Jakob Norrske, som lärare i musik och sång. Han erhöll 100 daler silvermynt i lön samt fri kost hos stadens borgare. Från 1658 var skolans Director Musices et Cantus samtidigt organist vid Karlstads domkyrka. Senare förenades även klockartjänsten vid domkyrkan med befattningen.
Karl XI förbättrade 1690 lönen för musiklärartjänsten. Under början av 1800-talet blev sångundervisningen emellertid eftersatt. När kantorn Westman avgick 1831 uppstod svårigheter att rekrytera en efterträdare på grund av den låga lönen. Professor Sven Norder donerade 1834 2 000 riksdaler banco till läroverket, vars ränta skulle användas till att förbättra sånglärarens lön.
Gymnastik och teckning Från höstterminen 1838 fanns en särskild lärare i gymnastik vid läroverket. År 1840 tillsattes även en lärare i teckning för en termin, men undervisningen upphörde därefter eftersom medel till lärarens lön saknades.
Skolbyggnader Det första skolhuset från 1580-talet var uppfört av trä. Under 1600-talet blev det både förfallet och för litet, och superintendent Elfdalius tog initiativ till att uppföra ett nytt skolhus av sten på samma plats.
Byggnadsarbetet inleddes 1661 och stod under tillsyn av rektorn Johan Wallmoenius. Byggnaden stod färdig 1664 och innehöll två auditorier för gymnasiet, tre rum för trivialskolan, konsistoriets rum, prästmötessal, förrådsutrymmen samt ett arrest- eller straffrum, kallat proba.
Skolhuset förstördes vid stadsbranden den 1 september 1719. Under återuppbyggnaden bedrevs undervisningen i ett hus på Herrgårdsbacken. Skolbyggnaden kunde åter tas i bruk 1723. Den 22 juni 1752 förstördes skolhuset återigen i en stadsbrand. Kungl. Maj anslog 10 000 daler silvermynt till återuppbyggnaden och gav tillstånd till en riksomfattande insamling. Den gamla tomten vid älven bedömdes som olämplig på grund av erosion, och ett nytt skolhus uppfördes därför söder om domkyrkan. Ritningarna utfördes av överintendenten Carl Hårleman. Grundstenen lades den 2 juni 1754.
Byggnaden invigdes den 4 september 1759 under ett prästmöte och fick namnet Gymnasium Adolfo-Fredericianum efter kung Adolf Fredrik. Den rymde både gymnasium och trivialskola. Under krigen 1808 och 1813 användes skolhuset som sjukhus för västra armén. År 1816 beviljades därför 2 000 riksdaler till reparationer. Under 1800-talet blev lokalerna otillräckliga. Domkapitlet förvärvade därför de tidigare lasarettsbyggnaderna väster om skolhuset. Från 1841 disponerades hela skolhusets bottenvåning av skolan, medan gymnasiet hade sina läsrum på övervåningen.
Elever och disciplin Eleverna vid trivialskolan kallades djäknar. I äldre tid kunde även vuxna män påbörja studier vid skolan, och någon fast övre åldersgräns fanns länge inte. Källorna beskriver disciplinen som sträng och elevlivet som tidvis oroligt. Slagsmål mellan skolungdom och hantverkslärlingar förekom. År 1688 dödades en fjortonårig pojke i ett slagsmål på gatan i Karlstad, och under 1750-talet uppges även en gesäll ha dödats i ett handgemäng med skolelever.
År 1716 föreskrevs att lata och olämpliga djäknar skulle avlägsnas från skolorna och kunna tas ut till krigstjänst. Domkapitlet klagade 1749 över att vuxna drängar, särskilt från Dalsland, sökte sig till skolan trots att de ansågs bättre lämpade för jordbruksarbete.
Sockengång För fattiga elever var den så kallade sockengången en viktig del av försörjningen. Vid slutet av varje termin tilldelades eleverna olika socknar där de hade rätt att uppbära bestämda bidrag från hushållen. Rektorn utfärdade ett så kallat sockenbrev som angav vilken socken eleven hade rätt att besöka.
Socknarna var indelade i bättre och sämre områden beroende på hur stora inkomster de kunde ge. Eleverna reste vanligen två och två.
Systemet var formellt inte tiggeri utan byggde på fastställda avgifter. Det kritiserades dock eftersom elevernas resor ansågs störa undervisningen och bidra till oordning. Under 1770-talet avskaffades elevernas egen sockengång, och uppbörden överfördes till kronofogdarna.
Läsår och undervisning I äldre tid var läsåret indelat i fyra terminer. Den första började den 25 januari och varade till mitten av mars. Under denna termin förekom en åtta dagar lång ledighet i februari, kallad danseveckan.
Den andra terminen började i mitten av april och varade till den 19 juni. Den tredje började mot slutet av juli och avslutades den 22 september. Under denna termin förekom en åtta dagar lång ledighet som kallades nötterveckan. Den fjärde terminen började den 23 oktober och avslutades den 17 december. Senare övergick skolan till två terminer per år.
Betydelse Karlstads trivialskola var under 1600- och 1700-talen en central utbildningsinstitution i Värmland. Flera senare biskopar, professorer och ämbetsmän hade studerat vid skolan, däribland Aeschillus Petræus, Matthias Iser, Olof Laurelius, Thorsten Rudén, Johan Carlberg, Johan Edenius, Petrus Lagerlöf och Olof Hermelin.
Många elever fortsatte från skolan till gymnasiet och därefter till universitet. Under äldre tid förekom även studier vid utländska universitet, särskilt i Wittenberg, men även i bland annat Köpenhamn, Jena, Leipzig, Helmstedt, Rostock och Greifswald.
Under 1800-talet förändrades trivialskolan successivt genom nya skolordningar, ämnesundervisning och en tydligare organisatorisk uppdelning mellan skola och gymnasium. Därmed övergick den äldre trivialskolan gradvis till den senare lärdomsskolan.
Personal
Kollegor i tredje klassen
Zacharias Erlandi 1621–1640: Ericus Thorstani 1640–1641: Andreas Thomæ Cygnæus 1641–1643: Nicolaus Hungvidius 1643–1654: Nils Hofstenius 1654–1661: Johannes Wallmœnius 1661–1663: Erland Faxelius Petrus Magni Gyllenius Nicolaus Andreæ Labeckius Brynto Canuti Magnelius Jacobus Nicolai Lang Andreas Holenius