Kristinehamns trivialskola var en trivialskola i Kristinehamn som bildades 1642.
Historik I Kristinehamn fanns en pedagogi redan från stadens grundande. Drottning Kristina anslog 20 tunnor kronotionde till skolmästarens lön. Senare fick skolmästaren även den så kallade sockengången från Varnums och Ölme härads församlingar. Undervisningen sköttes länge av en enda lärare. År 1745 tillsattes en medhjälpare, en så kallad hörare, som avlönades av staden. Skolmästaren hade också till uppgift att förrätta ottosångspredikningarna i Kristinehamns församling.
Från 1826 var höraretjänsten förenad med lärarbefattningen vid Nilsonska folkskolan. År 1838 beslutades att tjänsterna skulle skiljas åt. När innehavaren 1839 begärde och fick avsked från höraretjänsten anmälde sig ingen sökande, trots att ansökningstiden förlängdes flera gånger. Hörarens lön var då 100 riksdaler banco. Borgerskapet höjde därefter lönen till 200 riksdaler banco samt tillade fyra årliga kollekter i församlingen, inskrivningsavgifter och fria bostadsrum. Tjänsten kunde därefter tillsättas 1843, och skolan hade sedan två lärare.
Skolan var sedan äldre tid en förberedande undervisningsanstalt för elever som skulle gå vidare till högre lärdomsskolor. År 1834 lät biskop Johan Jacob Hedrén ersätta latinundervisningen med tyska. År 1842 beslutade biskop Carl Adolph Agardh att undervisningen i latin skulle återupptas.
Kristinehamns trivialskola var en lägre lärdomsskola, indelad i två klasser. Dessa motsvarade de två lägre klasserna vid Karlstads högre lärdomsskola.
Personal Skolmästare
1642–1647: Magnus Erici Liver 1647–1649: Achatius Achatii 1649–1671: Johannes Bacchelius 1672–1692: Brynto Arvikander 1692: Johannes Ragvaldi Fagrell 1692: Magnus Bryntonis Lindeqvist 1693–1694: Johannes Jonæ Barthelius 1694–1697: Andreas Andreæ Eurelius 1697: Jonas Bodin 1698–1705: Benedictus Laurentii Ekman 1705–1708: Samuel Andreæ Alstrin 1706–1713: Magnus Fogelberg 1713–1716: Sven Rang 1714–1716: Gustavus Danielis Kjellin 1718–1722: Ericus Petri Eurenius 1722–1743: Gabriel Gråå 1744–1760: Carolus Olavi Spak 1760–1778: Lars Ekelund 1779–1809: Johan Olavi Öngren 1809–1811: Henrik Spongberg 1812–1823: Peter Brelin 1824–1844: Peter Björkman 1845–: Johan Jakob Magnell
Hörare
1745–1753: Olof Ahlgren 1753–1760: Lars Ekelund 1760–1775: Samuel Hedengran 1775–1779: Johan Öngren 1780–1790: Nils Lönbom 1790–1798: Pehr Fredrik Berggren 1799–1807: Johan Andersson 1812–1819: Lars Peter Nyqvist 1820–1823: Samuel Fryxell 1823–1825: Anders Daniel Lagerlöf 1825–1826: Johan Schröder 1827–1839: Johan Fagergren 1843–1845: Johan Jakob Magnell 1845–: Johan Wilhelm Alsterlund
Nilsonska folkskolan Genom testamente den 1 juni 1824 donerade kommissionslantmätaren och vågmästaren Olof Nilson 22 222 riksdaler 10 skilling 8 runstycken banco. Räntan från donationen skulle användas till nyttiga inrättningar för stadens fattiga. En av de verksamheter som organiserades med medel ur fonden var en folkskola.
År 1828 köptes ett hus för skolan för 7 866 riksdaler 32 skilling banco. Huset byggdes på och inreddes 1830–1831. Det var uppfört i trä i två våningar och hade en undervisningssal med plats för över 100 barn samt tre rum och kök för läraren.
I skolan användes växelundervisningsmetoden. Skolan underhölls med medel ur Nilsonska donationen, både när det gällde byggnad, undervisningsmaterial och lärarens avlöning.
Läraren tillsattes av skolstyrelsen. Det krävdes inte att läraren var präst, och tjänstgöringen vid skolan gav inte rätt till prästerlig tjänstårsberäkning. Lärartjänsten hade dock länge innehafts av en kyrklig person. Fram till 1839 var den förenad med höraretjänsten vid trivialskolan.
Referenser
Noter
Kategori:Trivialskolor i Sverige Kategori:Kristinehamns historia