Elvis for Everyone! är ett samlingsalbum och det 23:e albumet totalt av den amerikanske sångaren och musikern Elvis Presley. Det gavs ut av RCA Victor i såväl mono som stereo (LSP/LPM 3450) den 19 juli 1965. Det sammanställdes av RCA som ett jubileumsalbum för att uppmärksamma att Elvis Presley varit tio år på skivbolaget. Albumet består av mestadels överblivna och tidigare outgivna låtar inspelade under en tioårsperiod från 1954 till 1964. Den äldsta inspelningen är gjord i Sun Studio i Memphis, andra i RCA:s studio i Nashville och ytterligare andra i Radio Recorders studio i Hollywood.
I USA nådde albumet plats 10 på Billboards albumlista, medan det på konkurrerande Cashbox lista nådde plats 11. I Storbritannien placerade sig albumet som bäst på 8:e plats på UK Albums Chart. Albumet sålde i 250 000 exemplar i USA.
Bakgrund Under senare delen av 1960-talets första hälft upplevde skivbolaget RCA överlag en ökande försäljning av Elvis Presley-skivor till följd av att hans utgivning dominerade den internationella marknaden, samtidigt som man hade en vikande marknad på hemmaplan i USA. Under år 1964 utkom endast två LP-skivor och därutöver en ep-skiva – alla tre soundtrack med filmlåtar (då Kissin' Cousins, Roustabout och Viva Las Vegas) – och även om Roustabout nådde förstaplatsen på den amerikanska albumlistan, uppgick den sammanlagda försäljningen i USA av de båda albumen vid tiden till mindre än en miljon exemplar. En ny uppsättning av kvalitetsinspelningar för ett studioalbum skulle möjligen ha kunnat förbättra situationen 1965, men vid denna tid gjorde Elvis inga sådana inspelningar och han hade inte gett ut ett studioalbum sedan Pot Luck 1962.
miniatyr| LP-omslag till en europeisk utgåva från år 2002 av Tickle Me. I stället kom 1965 att fortsätta ungefär som 1964. Årets första singel, "Do the Clam" från filmen Girl Happy sålde svagt och nådde blott 21:a plats på singellistan i USA. Med nästa singel, "Crying in the Chapel", sågs ett uppsving. RCA hade letat fram en överbliven låt från His Hand in Mine-sessionen 1960. Den sålde i över en miljon exemplar i USA, nådde 3:e plats på "Billboard Hot 100"-listan och kom att toppa singellistan i Storbritannien. Efterföljande två singlar, "(Such an) Easy Question" och "I'm Yours", liksom soundtrack-ep:n Tickle Me, innehöll tillsammans nio låtar från filmen Tickle Me. Det var uteslutande gamla återanvända låtar som redan hade utkommit tidigare på album. Båda singlarna nådde 11:e plats i USA men endast "I'm Yours" uppnådde en försäljning i USA på över en halv miljon exemplar. Inte heller årets två sista singlar rönte någon större framgång. "Puppet on a String" var ytterligare en låt från Girl Happy och den nådde 14:e plats i USA, medan "Tell Me Why" var en överbliven inspelning från 1957 som nådde plats 33 i USA. Båda sålde så småningom över en halv miljon vardera.
Årets två LP-skivor bestående av filmmusik – från Girl Happy och från Harum Scarum – nådde båda 8:e plats, men hade likväl endast måttlig försäljningsframgång. När inga nya studioinspelningar fanns att tillgå, bestämde sig RCA att under år 1965 ge ut ett jubileumsalbum för att uppmärksamma att Elvis varit tio år på skivbolaget. Med Today Only som albumets arbetsnamn, senare ändrat till Elvis for Everyone!, finkammade man gömmorna efter sådana inspelningar som ännu inte hade givits ut. Det blev i huvudsak en samling av överblivna filmlåtar och studioinspelningar som vid tiden inte hade ansetts bra nog för att ges ut, och där några av inspelningarna var gjorda redan på 1950-talet.
miniatyr|RCA Victors symbol, hunden Nipper, som fanns avbildad ovanpå en kassaapparat på albumomslaget till Elvis for Everyone!. På skivomslagets framsida fanns en bild av Elvis stående bakom en försäljningsdisk vid en kassaapparat ovanpå vilken RCA Victor-hunden Nipper satt placerad, och med fem LP-skivor i bakgrunden. På omslagets baksida fanns reproduktioner av omslagen till 15 av Elvis dittills 22 utgivna album med uppgifter om hur mycket pengar vart och ett av albumen hade dragit in (alla över en miljon dollar). Eftersom det saknades information på skivomslaget om när låtarna hade spelats in, skulle det dröja drygt tio år innan uppgifter blev tillgängliga om varifrån många av låtarna kom. I likhet med flera av Elvis singelutgåvor detta år – ett år då exempelvis The Beatles utkom med Rubber Soul – var många låtar på albumet daterade. Och även om det nådde topp 10 i USA, skulle det bli det första Elvis Presley-albumet under 1960-talet att sälja i färre än 300 000 exemplar där.
Inspelningarna Av de tolv låtarna på Elvis for Everyone! hade tidigare endast "Summer Kisses, Winter Tears" utkommit på skiva. Den hade spelats in till filmen Flaming Star men inte kommit med i densamma, dock inkluderats i ep:n Elvis by Request: Flaming Star and 3 Other Great Songs. Tre andra låtar hade förekommit i filmer men inte tidigare på skiva. "In My Way" var från filmen Wild in the Country (1961), "Sound Advice" från Follow That Dream (1962) och "Santa Lucia" från Viva Las Vegas (1964). De övriga åtta låtarna hade tidigare inte funnits tillgängliga i någon form. Låtarna var inspelade vid följande tio tillfällen:
"Tomorrow Night" – Sun Studio i Memphis i Tennessee någon gång den 12–16 september 1954 med pålägg gjorda i RCA:s studio B i Nashville i Tennessee den 18 mars 1965. "When It Rains, It Really Pours" – Radio Recorders studio 1 i Hollywood i Kalifornien den 23–24 februari 1957. "Your Cheatin' Heart" – Radio Recorders studio 1 den 1 februari 1958. "Summer Kisses, Winter Tears" – Radio Recorders studio B den 8–9 augusti 1960. "In My Way" och "Forget Me Never" – Radio Recorders studio B den 7–8 november 1960. "Sound Advice" – RCA:s studio B den 2 juli 1961. "For the Millionth and the Last Time" och "I Met Her Today" – RCA:s studio B den 15–16 oktober 1961. "Finders Keepers, Losers Weepers" – RCA:s studio B den 26–28 maj 1963. "Santa Lucia" – Radio Recorders studio B den 9–11 juli 1963 och MGM Sound Stage i Hollywood den 8 augusti 1963. "Memphis, Tennessee" – RCA:s studio B den 12 januari 1964.
Komposition, stil och texter miniatyr|stående=0.8|Sam Phillips på Sun Records tillsammans med Elvis Presley.
"Tomorrow Night" var en överbliven inspelning från Elvis tid på Sun Records. Låten från 1939 hade varit en hit för Lonnie Johnson 1948, och det var en sång som Elvis ofta hade sjungit för sin dåvarande flickvän Dixie Locke. Denna bluesballad spelades sannolikt in någon gång den 12–16 september 1954, och den saknade nästan helt arrangemang med endast Scotty Moore på gitarr. Sam Phillips på Sun Records ansåg den inte vara den sortens låt som han ville ge ut och den förblev därför outgiven.
miniatyr|stående=0.8|Billy "The Kid" Emerson (1979), som skrev "When It Rains, It Really Pours".
I samband med RCA:s köp av Elvis Presley i november 1955 ingick också Sun-inspelningarna och så även den ofullbordade inspelningen av "Tomorrow Night". Och inför utgivandet av Elvis for Everyone!, kom "Tomorrow Night" den 18 mars 1965 att överdubbas och ges ett nytt arrangemang i RCA:s studio B i Nashville, under en session där Elvis Presley själv inte deltog. På gitarr hade man Chet Atkins och Thomas "Grady" Martin, på munspel Charlie McCoy, på trummor Murrey "Buddy" Harman och på bas Henry Strzelecki. Bakgrundssången stod The Anita Kerr Singers för. Utöver att göra påläggen lät man också sänka låtens hastighet med åtta procent, sannolikt för att få den 19-årige Elvis röst att låta mörkare och mer likna rösten hos den vid tiden 30-årige Elvis.
"When It Rains, It Really Pours" var en blueslåt som Elvis också hade provat på under tiden på Sun Records. Under första veckan i november 1955 skulle man spela in "When It Rains, It Really Pours" som en tänkt B-sida till "Tryin' to Get to You" på Elvis sjätte singel på Sun. Men inspelningen avbröts efter ett antal tagningar av låten, eftersom Tom Parker ringde med besked om att RCA hade gått med på att betala den summa som Suns ägare Sam Phillips begärt för att sälja Elvis till skivbolaget. Inspelningssessionen kom därefter inte att återupptas, eftersom det inte längre var aktuellt för Elvis att ge ut någon fler singel på Sun Records. Elvis lät emellertid försäkra Sam Phillips, som också innehade upphovsrätten till Sun-artisten Billy "The Kid" Emersons "When It Rains, It Really Pours", att han skulle spela in den senare på RCA. Sun-inspelningen gavs ut på skiva för första gången 1983 på Elvis: A Legendary Performer Volume 4.
Den 24 februari 1957 spelade Elvis in "When It Rains, It Really Pours" på nytt i Radio Recorders studio 1 i Hollywood i Kalifornien. Denna rockiga blueslåt var sådan att Elvis fick anstränga och pressa sin röst mot gränsen av det han förmådde. Dudley Brooks pianospel var bitvis intensivt och D. J. Fontanas trumspel okomplicerat. Scotty Moore spelade gitarrsolot med ett invecklat fingerspel och inte på det mer enkla och rättframma sätt som Sam Phillips hade försökt förmå honom att spela. I övrigt spelade Bill Black bas och The Jordanaires stod för bakgrundssången. Trots att Elvis framförde låten med stor energi tyckte han att det var något som saknades i inspelningen, och den kom därför inte att ges ut förrän 1965 på Elvis for Everyone!.
miniatyr|Elvis Presley 1958.
"Your Cheatin' Heart" spelades in under en endagarssession i Radio Recorders studio 1 den 1 februari 1958. Samma musiker som medverkade vid inspelningen av "When It Rains, It Really Pours" var på plats även denna gång. Därutöver hade också gitarristen Tiny Timbrell tillkommit. Bortsett från inspelningen av musiken till filmen King Creole, var detta det sista inplanerade inspelningstillfället innan Elvis skulle påbörja sin militärtjänstgöring. För producenten Steve Sholes var det därför angeläget att spela in många konkurrenskraftiga låtar som RCA kunde ge ut under de två år som Elvis skulle vara borta. Sessionen visade sig emellertid bli en motgång med bara fyra inspelade låtar, vilka dessutom inte var problemfria. En av dessa fyra var Hank Williams countrylåt "Your Cheatin' Heart" från 1953. Man spelade in den i ett medelhögt tempo, men resultatet blev inte som Elvis hade tänkt sig. För att lösa problemet med brist på material under Elvis bortovaro i det militära i slutet av 1950-talet, föreslog Steve Sholes både "When It Rains, It Really Pours" och "Your Cheatin' Heart" som möjliga singelutgåvor, men Elvis ansåg inte att någon av inspelningarna var tillräckligt bra för det.
miniatyr|vänster|stående=0.8|Studiomusikern Howard Roberts, som spelade gitarr under inspelningen av "Summer Kisses, Winter Tears".
"Summer Kisses, Winter Tears" spelades in natten den 8–9 augusti 1960 i Radio Recorders studio B i Hollywood tillsammans med tre andra låtar till filmen Flaming Star. Från förra inspelningstillfället på Radio Recorders i februari 1958 var Tiny Timbrell kvar på gitarr, Dudley Brooks på piano och The Jordanaires på bakgrundssång. I övrigt var det nytt folk i form av Howard Roberts på gitarr, Myer Rubin på bas, Bernie Mattinson på trummor och Jimmie Haskell på dragspel. Elvis var generad över några av låtarnas kvalitet och krävde att två av dem inte skulle ges ut på skiva. "Summer Kisses, Winter Tears" var en av två låtar som ströks från filmen, då publiken vid en provvisning hade skrattat under scenen i filmen där den framfördes. Ben Weisman som varit med och skrivit låten fanns på plats i studion, och han hjälpte till med att få fram den rätta känslan i inspelningen av denna ballad. "Summer Kisses, Winter Tears" gavs ut tillsammans med "It's Now Or Never", "Are You Lonesome Tonight?" och filmens titellåt, "Flaming Star", på ep-skivan Elvis by Request: Flaming Star and 3 Other Great Songs i april 1961, och var därmed den enda låt på Elvis for Everyone! som tidigare hade utkommit på skiva.