miniatyr|Text och noter ur 1791 års upplaga. Venus, Minerva eller Fredmans sång n:o 12 är en sång av Carl Michael Bellman. Sångtexten är skriven i jagform och handlar om hur antingen Bellman själv eller hans alter ego Fredman bjuder hela Olympen på kalas hemma hos sig. De flesta lämnar dock återbud, Phoebus på grund av durchlopp, Melpomene på grund av benbrott och Juno på grund av snuva. Bacchus dyker dock upp så snart vinet hällts upp och vaggar så småningom värden till sömns.
I fjärde versen antyds att Juno trots allt dyker upp i form av en fladdermus. Bellman använder det franska uttrycket chauve-souris som ordagrant betyder fladdermus, men som i utvidgad betydelse även kan betyda ”i förklädnad” efter de fladdermusformade ansiktsmasker som på 1700-talet användes på maskeradbaler.
Mellan fjärde och femte versen finns i handskrifterna ytterligare en vers som inte togs med i 1791 års utgåva av Fredmans sånger. Den versen har något olika lydelser i de handskrifter som innehafts av Carl Matthias von Völschow, Peter Jacob Hjelm och Johan Gabriel Carlén. von Völschow Hjelm CarlénDå blev jag nöjder, sen från de höjder sådant et sälskap jag fått på visit. Påfven och Satan, jag går på gatan, ligger i rännsten så full utav sk**t. Himmel jag blundar, kattor och hundar, kjärngar och pojkar Olympen fört hit.Jag är förnöjder, sen från de höjder sådant et herrskap jag fått på visit. Påfven och Satan, jag går på gatan, ligger i rännsten så wacker och hwit. Himmel jag blundar, kattor och hundar, kjärngar och pojkar har Fan fört hit.Nu är jag nöjder, sen från de höjder ett sådant herrskap jag fått på visit. Men, det var Satan, jag är på gatan, ligger i rännsten så full som ett svin! Himmel jag blundar, kattor och hundar, pojkar och kärngar Olympen fört hit.
Sången går på samma melodi som Ja, må han leva.
Källor
Externa länkar
Kategori:Verk av Carl Michael Bellman Kategori:Svenskspråkiga sånger