Kulturen i Södertälje utgörs av tätorten Södertäljes massmedier likväl som dess konstarter. I ortens kultur ingår även de sporter och idrottsevenemang och sportanläggningar som finns där.

Kultur Massmedier mini|Länstidningen Södertäljes redaktion på Storgatan.

Press Länstidningen Södertälje, populärt förkortat LT, grundades 1861 som Södertälje Tidning. Den ägdes länge av Centertidningar, men ingår nu i Mittmedia. Tidningen har sin redaktion ligger på Storgatan i stadskärnan och ges ut 6 dagar per vecka.

Södertäljeposten grundades 1993 och var en gratistidning som gavs ut i till hushåll i staden och dess omnejd. Den distribuerades varje vecka fram till 2016 och därefter månadsvis. Tidningen upphörde 2022.

Radio och Television Radio Sveriges Radio har en redaktion på Järnagatan med lokala reportrar. 2019-2024 fanns den lokala radiostationen P4 Södertälje med lokala nyheter och reportage, samt lokal morgonshow.

Södertälje har två koncessioner för privat lokalradio. Mellan 2007 och 2010 hade Södertälje lokalproducerad kommersiell radio i form av kanalen Favorit 103,9. Idag sänds Mix Megapol på frekvensen 100,8 och Rix FM på 103,9.

Radiosändare finns både i Ragnhildsborg (öster om Södertälje kanal) och i Blombacka (västra sidan av staden).

Television Lokala tv-sändningar startade 2015 i samband med att Sveriges Television etablerade redaktionen Lokala Nyheter Södertälje. Tillsammans med Helsingborg är det den enda lokala nyhetssändningen hos SVT som är inriktad på att täcka en stad med omnejd och inte ett helt län (som SVT Uppsala för hela Uppsala län etc). Nyhetssändningar görs flera gånger morgon och kväll (med undantag för vissa helgdagar). SVT har sin redaktion på Storgatan med både lokala reportrar och redaktör.

Stadens TV-sändare finns i Ragnhildsborg.

Konstarter Scen och teater Oktoberteatern öppnade 1929 under namnet Castor, och hade vid tiden stadens största salong med 612 platser. Efter att biografverksamheten lades ner 1984 konverterades lokalen till teater. Teatergruppen Oktober som idag ger namn åt lokalen flyttade till Södertälje 1978Nationalencyklopedin, Oktoberteatern. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/oktoberteatern (hämtad 2022-01-06), efter att man tecknat avtal om att bli stadens teatergrupp. 2005 blev Oktoberteatern en institutionsteater, och 2013 en av Sveriges 21 länsteatrar. Repertoaren består av teater och musikal för såväl vuxna som barn.

Södertälje stadsscen visar framträdanden som teater, operor, musikaler, shower och biofilmer. Lokalerna projekterades från 1950-talet där kommunen och statens teater- och musikråd tillstötte medel för ett scenkomplex. Den stora scenen Estrad samt den något mindre lokalen Trombon öppnade 1970. I samband med uppförandet av det nya stadshuset gjordes en renovering av lokalerna 2008, och anläggningen blev Södertälje stadsscen.

Sagateatern invigdes 1916, och konverterades från biograf till teater 1983. Efter ombyggnaden blev den hemmascen för Södertälje teateramatörer (STA). På Sagateatern ges föreställningar av såväl teaterföreningen som deras samarbetspartners.

På Torekällberget anordnas utomhusteater, varietéer och konserter. Man har även en professionell teaterensemble, och anordnar framträdanden med 1800-talstema.

Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp Teatteri Kipinä har sin hemmascen i Södertälje. Årligen arrangeras Täljerevyn som kommenterar årets lokala händelser. Föreningen Molto arrangerar konserter och kreativ verksamhet för unga. Utomhusteater arrangeras sommartid i parken tillhörande Saltskog gård.

Konst och gallerier

Södertälje konsthall öppnade 1968. Tidigare hade konstutställningar bland annat hållits på stadens hotell och pensionat samt i Socitetshuset på Södertelge Badinrättning. 1978 flyttade konsthallen till lokaler i Luna kulturhus. Konsthallen har sin huvudinriktning på samtida konst, men visar även historiska verk.

Saltskog gårds herrgård uppfördes för industrimannen Carl Fredrik Liljevalch 1882-1883. Sedan 1985 fungerar den som konst- och kulturcentrum, där flera konstnärer även har arbetsrum i gårdens byggnader. Paradvåningen i herrgårdsbyggnaden används för konstutställningar och kulturevenemang.

Södertälje konstförening bildades 1945. Utställningar hålls i det gamla rådhuset på Stora Torget. I staden finns flera privata gallerier, av vilka ett av de större är Strandgalleriet.

Museer Torekällbergets museum och stadsmuseet Torekällberget är ett friluftsmuseum, öppnat 1929. Vid öppnandet fanns huvudsakligen allmogefastigheter från 1700- och 1800-talen som flyttats från landsbygdssocknar runt Södertälje. Från 1947 började även ett stadsområde byggas upp, vilket utökades då flera äldre byggnader flyttades till Torekällberget från stadskärnan under 1950- till 1970-talet. Från 1963 drivs museet i kommunal regi.

Området är idag uppdelat i områdena staden och landet. Landsbygdsområdet har djur som ofta var hemmahörande på bondgårdar under 1800-talet samt tillhörande hagar och strövområden. Stadsområdet är uppbyggt omkring ett torg med flera aktiva butiker, torghandel och caféverksamhet. På Torekällberget hålls återkommande evenemang, exempelvis sommar och jul med 1800-talstema. Området är också hem för Södertälje stadsmuseum med utställningar om stadens historia. Stadsmuseet är inrymt i Patonska gården från 1790-talet.

Övriga museer Vetenskapsmuseet Tom Tits Experiment hade sin början i en utställning på vetenskapstema i konsthallen 1985. Efter att utställningen flyttats till egna lokaler i tidigare industribyggnader på Storgatan blev den ett permanent eget museum och vetenskapscenter. Museet upptar flera våningar i huvudbyggnaden, samt har en utomhusdel på gården. Det finns utställningar och experiment inom teknik, fysik, matematik, naturgeografi, biologi, människan och illusioner. Totalt har anläggningen ca 500 experiment.

Marcus Wallenberg-hallen är ett fordonsmuseum med en samling historiska och samtida fordon, främst från Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge och Scania. Museet består av en del med utställning av nyare fordon i aktuell eller närtida tillverkning, samt historiska lastbilar, järnvägsvagnar, motorer och andra fordon. Bland de äldre föremålen finns bland annat den första serietillverkade svenska personbilen från 1903.

Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten Carl Fredrik Liljevalch och öppnade 1913 som stadens första museum. I utställningen finns ett långt diorama med sörmländska djur av zoologen Gustaf Kolthoff och landskapsfondmålning av Kjell Kolthoff.

S/S Ejdern är ett k-märkt museifartyg med hemmahamn i Maren i stadens centrala delar. Fartyget byggdes av Göteborgs Mekaniska Werkstad 1880, och har sedan 1906 hemmahamn i Södertälje. Sedan 1976 går fartyget i museitrafik sommartid. Regelbundna turer görs bland annat till Birka.

Wendela Hebbes hus är ett museum över Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist och hennes familj. Huset var ursprungligen Hebbes sommarstuga och placerat vid Snäckviken i centrala Södertälje, men flyttades och återinvigdes på ny plats vid Vänortsparken 1998. Det övre planet upptas av utställningslokaler, med entré, museibutik och restaurang i markplan. Museet har samlat utgåvor av Hebbes böcker, möblemang från hennes familj, samt objekt som beskriver deras liv.

Bibliotek Södertälje stadsbibliotek öppnade 1934 och togs över i kommunal regi 1945. 1978 flyttade man till sina nuvarande lokaler i Luna kulturhus. Biblioteket erbjuder böcker, musik, filmer och evenemang kopplade till verksamheten, samt lokalsamling med publikationer från 1772 och framåt. Det finns mindre filialbibliotek i stadsdelar, samt bokbussverksamhet.

Arkitektur

Efter att sundet mellan Mälaren och Östersjön började smalna av uppstod ett villasamhälle i närheten av det som idag är Stora Torget på 600-talet med permanent befolkning från 700-talet. Den sista farbara leden i sundet gick troligen längs dagens Storgatan. Handel och behovet av omlastning gav förutsättningar för en samhällsbildning vid sundet. Efter sekelskiftet 1900 påbörjades en utbyggnad av stadsområdet mot nord och sydväst.

Stadskärnan Stadsplaner

Det medeltida gatunätet var oreglerat, men en karta från 1648 visar att Storgatan har nästan samma dragning som idag och även flera andra nutida gator kan utläsas

Stadsbränder 1630 och 1650 förstörde stora delar av stadens bebyggelse. Efter branden 1650 var förödelsen stor, och återuppbyggnaden skedde enligt en reglerad stadsplan av Anders Torstensson, vars rutmönster till stor del fortfarande präglar stadskärnan. Såväl Rysshärjningarna 1719 som en stadsbrand 1881 har därefter förstört delar av den äldre bebyggelsen.

Citysaneringen Nya befolkningsprognoser gjorde att den trähusbebyggelse dominerade stadskärnan bedömdes som otidsenliga, och den så kallade Citysaneringen genomfördes från 1950-talet. Från 1958–1959 gjordes grundarbete inför uppförandet av ett Domusvaruhus samt bredning av Torekällgatan för att slutligen invigas 1961. En ny plan för de mest centrala stadskvarteren beslutads i stadsfullmäktige i februari 1963, och 1963-1965 uppfördes Varuhuset Kringlan och Telluskvarteret med EPA/Åhléns. Under Citysaneringen breddades Storgatan och gjordes bilfri i ett avsnitt på sin södra del i samband med högertrafikomläggningen 1967.

Vid 1970-talets början projekterades rivning av vissa äldre byggnader i kvarteret Luna samt inbyggnad av S:t Ragnhildsgatan mellan Storgatan och Nygatan. Rivning inför uppförandet av Luna påbörjades hösten 1973, byggnationen inleddes 1976, och komplexet öppnade 1978. Luna är det sista bygget som kopplas till Citysaneringen av Södertäljes stadskärna.

Bostadskvarter i stadskärnan Det äldsta bevarade bostadshuset är från 1700-talet och finns i kvarteret Silen på Mälargatan invid Sankta Ragnhilds kyrka. Den äldre bebyggelsen i stadskärnan präglas av tiden som badort och industrialiseringen. Det första flerfamiljshuset i sten uppfördes på Järnagatan 1864. I kvarteren Skytten och Vattumannen finns flera bevarade flerfamiljshus i trä från 1800-talet. Under 1920-talet uppfördes flera större byggnader och kvarter i klassicism, bland annat längs Järnagatan. Från slutet av 1930-talet byggdes flera fastigheter i funktionalistisk stil.

Stadsgator Anläggandet av centralstationen gjorde att stadskärnan försköts vidare söderut från Stora Torget. I området finns bland annat Järnagatan och Storgatan. Järnagatan kantas av byggnader i klassicistisk stil. Arkitekten Tore E:son Lindhberg ritade flera av husen i området under 1920-talet, och Järnagatan beskrivs av länsmuseet som stadens paradgata. Järnagatan har karaktär av nöjesgata, med flera restauranger och barer.

Storgatan, i synnerhet den bilfria del som är gågata, är stadens kommersiella kärna. Här finns flera varuhus/butiksgallerior uppförda i samband med Citysaneringen. Storgatans varuhus har en tidstypisk arkitektur för 1950-1970-talsbebyggelse. Undantag finns bland annat i form av SEB:s bankpalats från 1901. Från Stora Torget och norrut finns istället några av stadens äldsta byggnader som rådhuset och Sankta Ragnhilds kyrka, samt 1800-talsindustrier varav vissa gjorts om till hotell eller kulturell verksamhet. Bostadskvarter tillkom även på 2010-talet.

Köpmangatan har butiker och restauranger, ingång till varuhus, samt fungerar som en av kollektivtrafikknutpunkterna i stadskärnan. Gatan kantas huvudsakligen av bebyggelse i 1960-talsstil, men på gatans östra sida finns sekelskiftesbebyggelse i kvarteren Neptunus och Polstjärnan, samt serafimerlasarettet från 1700-talet alldeles intill gatan.

Västra Kanalgatan löper längs västra sidan av Södertälje kanal från Mälarehamnen till Orionkullen och Kanaltorget. Gatan är avläsbar på den äldsta kartan över Södertälje från 1648. Strandgatan och Saltsjögatan har flera fastigheter som rödklassats enligt byggnadsminnesförklaring av Tore E:son Lindhberg.

Torg