Universitetsalmanackan är en almanacka som årligen ges ut av Helsingfors universitets almanacksbyrå. Den första finska almanackan publicerades år 1608 och den första på finska år 1705. Åbo Akademi och dess efterträdare, Helsingfors universitet, hade ensamrätt att ge ut kalendrar i Finland från 1809 till 1995, vilka de arrenderade ut.
Historia Den finska almanackan har sina rötter i Tyskland, där tryckkonsten utvecklades på 1400-talet. Den första kända almanackan är från 1448 och trycktes av Gutenbergs tryckpress. En almanacka avser en kalender sammanställd för ett specifikt år, vilken vanligtvis också innehåller information om himlakropparnas rörelser, såsom solens och månens uppgångs- och nedgångstider, samt annan aktuell information. År 1488 trycktes Åbo stifts Missale Aboense i Finland, vilken innehöll en helgonkalender anpassad till finska förhållanden. På liknande sätt hade Mikael Agricolas bönebok från 1544 en kalenderdel, som också nämnde tiderna för soluppgång och solnedgång samt dagens längder. Dessa kalendrar beräknades dock inte för något specifikt år.Oja: Aikakirja 2013, s. 235
Egentliga almanackor har publicerats för det finska folket sedan 1600-talet. Författarna till almanackor har traditionellt varit finska astronomer och matematikprofessorer. Den första finska almanackan var Sigfridus Aronus Forsius almanacka för år 1608, och den publicerades i Stockholm på svenska. Den Helsingforsfödde astronomen Forsius fick en särskild rätt av kungen att publicera almanackor i det svenska kungariket. Mellan 1608 och 1623 publicerade han 12 almanackor, vilka var de första almanackorna som sammanställdes för Finland.
År 1650 publicerades den första almanackan efter Forsius almanackor i Finland. Den publicerades av föregångaren till Helsingfors universitet, Åbo Akademi. Den första finskspråkiga almanackan var Laurentius Tammelins Almanach eli Ajan-Lucu, som publicerades i Åbo år 1705.Oja: Aikakirja 2013, s. 237 På grund av den stora hungersnödens utbrott år 1713 fick utgivningen av almanackor avbrytas i tre år. Tammelin fortsatte att publicera dem som flykting i Stockholm, men endast svenskspråkiga almanackor publicerades för åren 1717–1725.Oja: Aikakirja 2013, s. 239
År 1726 blev Nicolaus Hasselbom författare till finskspråkiga almanackor. Åren 1729–1730 publicerades almanackorna undantagsvis av den svenske fysikern Anders Celsius. miniatyr|Almanacka eller Tidskunskap 1808 efter Åbo Horisont, sidan 1Almanacka eli ajan-tieto, meidän wapahtajam Christuxen syndymän jälkeen karkaus wuonna 1808. Turun horizontin jälkeen, joka on 60 gr. 27 m. pohjan puolella equatoria, ja 17 ajan-min. idän puolella Stockholmin observatoriumia; ulosanettu hänen kuning:sen maj:tins armollisen asettamisen jälkeen hänen Tieto-academialdans. s. 1. (Kansalliskirjaston digitaaliset aineistot) Segerstedt, Albrecht Julius (kirjapaino, Strängnäs, Ruotsi, 1798-1812), 1807 År 1749 beviljade kungen emellertid Kungliga Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut almanackor. Därefter sammanställdes alla almanackor, även de på finska, i Stockholm fram till slutet av det svenska styret. Det förekom dock klagomål om deras dåliga språkbruk, eftersom översättningen gjordes av en skrivare som knappt förstod almanackans innehåll. På grund av klagomål började Finska hushållningssällskapet i början av 1800-talet ansvara för de pedagogiska skrifterna och artiklarna som publicerades på almanackans baksidor, vilka de redigerade fram till 1970-talet.
Efter att Finland annekterats av Ryssland år 1809 började Åbo Akademi återigen ge ut almanackor på finska och svenska. Kejsaren beviljade akademin en särskild rätt att ge ut dem, och denna särskilda rätt förblev i kraft fram till 1995.Oja: Aikakirja 2013, s. 245 Förutom Folkets almanacka gav universitetet även ut Finlands statskalender från och med 1810, och senare, från slutet av 1800-talet och framåt och särskilt under 1900- och 2000-talen, har ett stort antal andra kalendrar publicerats i Finland.Oja: Aikakirja 2013, s. 247–248 Universitetet hyrde ut rätten att ge ut almanackorna till Frenckellska tryckeri Ab under en period på 1800-talet och till Weilin & Göös i nästan hundra år från och med 1888.Oja: Aikakirja 2013, s. 250 Från och med 1989 års upplaga blev WSOY utgivare av almanackan efter en konkurrensutsatt anbudsförfarande.Almanakka vuodeksi 1989 jälkeen Vapahtajamme Kristuksen syntymän. Porvoo: Helsingin yliopisto, WSOY, 1988. Från 1994 till 2015, och återigen från och med 2021, publicerades universitetsalmanackan av Ajasto Osakeyhtiö (senare Ajasto Paperproducts Oy).Oja: Aikakirja 2013, s. 253 Från 2016 till 2020 publicerades universitetsalmanackan av Kustannusosakeyhtiö Otava. Sedan 2015 har universitetsalmanackan även publicerats som en mobilapplikation.
De astronomiska uppgifterna i almanackan sammanställdes enligt Åbo horisont fram till 1832. Från och med 1833 publicerades almanackor baserade på Helsingfors och Uleåborgs horisont separat. Den sista separata almanackan baserad på Uleåborgs horisont publicerades 1975.Oja: Aikakirja 2013, s. 246
Sedan 1974 har almanackan beräknats med hjälp av en dator. Under ytterligare två år därefter förblev almanackan nästan oförändrad, men från och med 1976 förnyades dess utseende och delvis dess informationsinnehåll.Oja: Aikakirja 2013, s. 257 Samtidigt kombinerades almanackorna baserade på Helsingfors och Uleåborgs horisont, och almanackan började publicera soluppgångs- och solnedgångstider för fem platser runt om i Finland.Oja: Aikakirja 2013, s. 257
Under sin glansdag trycktes universitetsalmanackan i olika versioner, med över en halv miljon exemplar varje höst. Samhällsförändringar och kalenderkonkurrens har dock minskat antalet tryckta exemplar under senare år. Den finskspråkiga universitetsalmanackan har traditionellt ett gult omslag. Den svenskspråkiga versionen av almanackan har ett blått omslag.
Namnet Universitetsalmanackan antogs 1996Yliopiston almanakka vuodeksi 1996 jälkeen Vapahtajamme Kristuksen syntymän. Vantaa: Helsingin yliopisto, Ajasto, 1995. , sedan dess har almanackans omslag läst "Universitetsalmanacka för året xxxx efter vår Frälsare Kristi födelse"; tidigare lästes omslaget kortare "Almanack för året efter wår frälsares Kristi födelse".
Innehåll Själva kalenderdelen av universitetsalmanackan har en sida för varje månad på året. Kalenderbladen listar dagarna i varje månad, och följande information finns:Yliopiston almanakka vuodeksi 2013 jälkeen Vapahtajamme Kristuksen syntymän. Helsingin yliopisto, Ajasto, 2012
Dagens löpnummer i månaden Veckodagens namn som en tvåbokstavsförkortning Namnsdagar Soluppgångs- och solnedgångstider i Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborg, Sodankylä och Utsjoki
och för flera dagar, följande:
Namn på heliga dagar och vissa andra högtider och årsdagar Predikningstexter för varje helig dag under kyrkoåret Veckonummer En bild av den finska flaggan för flaggdagar Månens faser Planeternas konjunktioner med varandra eller med månen, representerade av astronomiska symboler Zodiatecknen som solen rör sig in i
För helgdagar är dagsnummer, veckodag och namn på helgdagen tryckta med rött.
Förutom själva kalenderavsnittet innehåller almanackan även:
en lista över sol- och månförmörkelser separata listor över flaggdagar och helgdagar tabeller över månens och planeternas upp- och nedgångstider en sammanfattning av planeternas synlighet under det aktuella året en lista över ortodoxa kyrkliga helgdagar listor över judiska och islamiska kalenderhelgdagar väderstatistik en lista över marknader och marknadsdagar en alfabetisk lista över namnsdagar en eller två artiklar om ett aktuellt ämne publiceras årligen på baksidorna
Universitetets almanackskontor År 1995 gick Finland med i Europeiska unionen och universitetets exklusiva rätt att publicera almanackor avskaffades. Lagen om avskaffande av exklusiviteten antogs hösten 1994, och den 16 december 1994 höll universitetet en presskonferens för att tillkännage inrättandet av ett eget almanackskontor. Detta datum anses vara universitetets almanackskontors grundande. Universitetet förblev ansvarigt för att upprätthålla den finska kalendern och den finska och finlandssvenska namndagslistan, till vilken det innehar upphovsrätten.
Almanackskontoret verkade initialt vid institutionen för astronomi vid Helsingfors universitet, men som en affärsenhet var det underställt Helsinki University Development Services Ltd. År 2013 ändrades företagets namn till Helsinki University Calendar Services Ltd, eftersom dess icke-kalenderrelaterade verksamhet hade upphört.
Ända sedan starten har Almanackakontoret sålt utgivningsrättigheterna till namnsdagar och diverse kalenderinformation och material till kalenderutgivare. Idag publiceras cirka 14 miljoner kalendrar årligen i Finland. Att publicera universitetsalmanackan, på finska och svenska, har varit en av Almanackakontorets grundläggande uppgifter. Åren 1996–2020 publicerades även universitetsalmanackan, som årligen presenterade alla finska namnsdagskalendrar och gav aktuell information om finska förnamn.
Universitetsalmanackan har nästan alltid producerats vid Helsingfors universitets observatorium. Professor Jaakko Tuominen förnyade almanackan på 1970-talet. Professor Heikki Oja ansvarade för den finska almanackan från 1970-talet till 2012. Oja blev chef för universitetets almanacksbyrå när den grundades 1994. Åren 2012–2024 var docent Minna Saarelma-Paukkala chef för universitetets almanacksbyrå – och samtidigt VD för Helsingfors universitets kalendertjänster Ab. I januari 2025 tillträdde Stefan Kajanus (ekonomi) som chef för universitetets almanacksbyrå.
Almanackskontorets webbplats innehåller innevarande års kalender, som inkluderar namnsdagar samt soluppgångar och solnedgångar. Webbplatsen har också ett omfattande almanacksarkiv, som innehåller almanackor från 1100-talet till idag, samt en mängd annan kalenderinformation. Webbplatsen innehåller också alla utgåvor av universitetsalmanackan.
Referenser
Kategori:Almanackor Kategori:Helsingfors universitet Kategori:Åbo Akademi